Detta är ett tillägg till Central Swedens artikel om Horisont Europa som finns att läsa nedan. Den ursprungliga artikeln (som publicerades den 12 juni 2018) redogör för kommissionens förslag från 7 juni 2018. Detta tillägg redogör för Europeiska rådets överenskommelse från den 21 juli 2020. Den slutgiltiga budgeten för Horisont Europa är dock inte beslutad än, då förhandlingar nu pågår mellan rådet och Europaparlamentet. Förhoppningen är att de förhandlingarna ska vara klara till slutet av oktober 2020.

EU:s stats och regeringschefer i Europeiska rådet enades under toppmötet den 17 – 21 juli om kommissionens förslag på återhämtningsplan för Europa innehållandes det nya återhämtningsinstrumentet Next Generation EU på 750 miljarder euro och en ny långtidsbudget för programperioden 2021 – 2027 på 1 074,3 miljarder euro. Europeiska rådets slutsatser från toppmötet 17 – 21 juli innebär finansiering både från det nya återhämtningsinstrumentet och långtidsbudgeten 2021 – 2027.

Europeiska rådets överenskommelse om Horisont Europa, juli 2020
För Horisont Europa innebär stats- och regeringschefernas överenskommelse i juli en minskad budget jämfört med kommissionens ursprungsförslag från maj 2018 (som presenteras i artikeln nedan). Kommissionens ursprungsförslag innebar en budget på 83,5 miljarder euro till Horisont Europa.

För Horisont Europa innebar kommissionens förslag från maj 2020 en höjd total budget jämfört med ursprungsförslaget från maj 2018. Förslaget innebar att Horisont Europa skulle tilldelas 80,9 miljarder euro från långtidsbudgeten och 13,5 miljarder euro från återhämtningsinstrumentet NGEU, således en total budget på 94,4 miljarder euro.

Stats- och regeringschefernas överenskommelse om återhämtningsplanen, det vill säga långtidsbudgeten och återhämtningsinstrumentet NGEU, innebär en budget på totalt 80,9 miljarder euro till Horisont Europa (75,9 miljarder euro från långtidsbudgeten samt 5 miljarder euro från NGEU). Detta är en minskning både jämfört med kommissionens ursprungsförslag från maj 2018 och det reviderade förslaget från maj 2020.

Finansieringen till Horisont Europa är en av knäckfrågorna i förhandlingarna om budgeten mellan rådet och Europaparlamentet. Europaparlamentet är strakt kritiska till nedskärningen till Horisont Europa som rådets överenskommelse innebär. Förhoppningen är att de förhandlingarna ska vara klara till slutet av oktober 2020.

Innehållet i kommissionens förslag om Horisont Europa

EU-kommissionen lyfter fram industrins avgörande roll i att möta de globala utmaningarna och föreslår stora satsningar på teknologisk och industriell kapacitet i föreslaget till nytt ramprogram för forskning och innovation efter år 2020. I förslaget beskrivs även hur den europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och ramprogrammet för forskning och innovation kompletterar varandra. Kommissionen beskriver bland annat regionalfondens roll i uppbyggnaden av forsknings- och innovationsekosystemen i medlemsstaterna i form av infrastruktur, humankapital, samt nätverk för regional och interregional samverkan.

Den 7 juni 2018 offentliggjorde EU-kommissionen förslaget om utformningen av ramprogrammet för forskning och innovation i nästa programperiod 2021 – 2027, som får det nya namnet Horisont Europa. Kommissionens förslag innebär en ökning från 70,2 miljarder euro (totala budget för Horisont 2020) till 83,5 miljarder euro, en ökning på nästan 30 procent, dock utan att hänsyn tagits till inflation och olika års priser.

Det nya programmet föreslås utgå från tre huvudsakliga pelare:

  • Vetenskaplig spetskompetens
  • Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrentkraft
  • Innovativa Europa

Bild: Europeiska kommissionen

Vetenskaplig spetskompetens
Denna del ersätter det som inom Horisont 2020 kallas spetskompetens (Excellent Science), och kommer även i Horisont Europa att omfatta Europeiska forskningsrådet (ERC), mobilitetsprogrammet Marie Sklodowska Curie Action (MSCA), samt finansiering av forskningsinfrastruktur. Inom Horisont 2020 finns finansiering till samverkansforskning inom nya och lovande forskningsområden, så kallade Future and Emerging Technologies (FET). Detta program är i kommissionens förslag på Horisont Europa borttaget som program, dock återfinns några av initiativen inom det så kallade Pathfinder, ett av det Europeiska innovationsrådets (EIC) två huvudsakliga insatsområden, i den tredje pelaren.

Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrentkraft
Denna del i programmet skulle kunna beskrivas som en kombination av delarna samhälleliga utmaningar (Societal Challenges) och industriellt ledarskap (Industrial Ledership) i det nuvarande programmet Horisont 2020. Denna pelare omfattar sex övergripande tematiska områden (kluster):

  • Hälsa
  • Inkluderande och trygga samhällen
  • Civil säkerhet för samhället
  • Digitalisering och industri
  • Klimat, energi och mobilitet
  • Livsmedel och naturresurser

Den andra pelaren lyfter även fram industrins avgörande roll i att uppnå de övergripande målen med Horisont Europa. Insatser inom denna pelare ska stödja teknologisk och industriell kapacitet att möta de globala utmaningarna genom att bland annat prioritera viktig möjliggörande teknik (Key Enabling Technologies, KETs). Vidare är det främst inom denna pelare som kommissionen avser att de ambitioner som presenterades i den förnyade agendan för forskning och innovation den 15 maj 2018, ska realiseras. Central Sweden vill även lyfta fram att energi och klimatdelen i det nya programmet slås samman med de delar som omfattar transport. I nuvarande Horisont 2020 utgör dessa separata delar.

I diskussionerna inför kommissionens förslag om Horisont Europa har ”missions” varit ett centralt begrepp. Missions kan beskrivas som strategiskt riktade forsknings- och innovationssatsningar som syftar till att fokusera resurser, mänskliga såväl som ekonomiska, kring ett fåtal utvalda samhällsutmaningar som kräver innovativa lösningar. I kommissionens förslag om Horisont Europa är det främst inom denna andra pelare som missions kommer att användas som metod. I förslaget framgår inte vilka och hur många missions som kommer att finansieras i nästa programperiod, men förslaget är att missions kommer att tas fram genom samråd och ska anpassas efter de behov som identifieras. De fem missions som just nu är under utarbetande är:

  • Cancer
  • Anpassning till klimatförändringar och samhällelig omställning
  • hållbara hav, sjöar och vattendrag
  • klimatneutrala och smarta städer
  • sund jordbruksmark och mat

Inom pelare två finns även de nya partnerskapsprogrammen som kanb vara relevanta för regionalt utvecklingsansvariga att undersöka närmare.

Innovativa Europa
Den tredje pelaren syftar till att samla stödet till banbrytande innovation. Huvuddelen av finansieringen inom denna pelare, 10 miljarder euro, föreslås tillfalla det Europeiska innovationsrådet (EIC). EIC är ett initiativ som forskningskommissionär Carlos Moedas presenterade som idé redan i mitten av 2015, och som under 2018 – 2020 har introducerats som ett eget program inom Horisont 2020 inom vilket man har samlat SME-instrumentet, Fast track to innovation, FET Open samt Horisont-prisen. Syftet med EIC är att stödja innovation, entreprenörer, små och medelstora företag samt forskare i deras arbete med att skala upp nya, banbrytande innovationer. Resterande 3 miljarder euro inom denna pelare föreslås finansiera European Institute of Innovation and Technology (EIT).

Kopplingen mellan regionalfonden och Horisont Europa
Värt att notera är att kommissionen i förslaget, tydligare än i denna programperiod, beskriver hur den europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och ramprogrammet för forskning och innovation kompletterar varandra, där kommissionen beskriver att ERUF stödjer uppbyggnaden av forsknings- och innovationsekosystemen i medlemsstaterna i form av infrastruktur, humankapital, förnyelse inom det offentliga och privata, samt nätverk för regional och interregional samverkan, så som klusterstrukturer. Detta bekräftas av kommissionens förslag om regionalfonden efter 2020, som omfattar samtliga medlemsstater och regioner och som föreslås ett tydligare fokus på forskning och innovation där smart specialisering är basen för detta arbete och interregional innovationsinvestering ska underlättas genom ett nytt paneuropeiskt Interreg-program. Det blir därmed än mer tydligt hur regionalfonden bidrar till att bygga kapacitet i Europas regioner för att skala upp arbetet på en europeisk nivå där projekt med hög grad av excellens kan riggas genom europeisk samverkan.

Central Sweden återkommer med en mer djupgående analys om Horisont Europa och de olika delarna i programmet inom kort.

För mer information
Läs EU-kommissione