Förslaget om sammanhållningspolitiken efter 2020

Med förslag om bland annat ett gemensamt ramverk för sju fonder, ett minskat antal tematiska områden, större investeringar i forskning och innovation samt möjligheten att ändra prioriteringarna i de operativa programmen för de sista två åren hoppas EU-kommissionen på en modernisering av sammanhållningspolitiken i nästa programperiod, 2021 – 2027. Administrativa lättnader, flexibilitet och effektivitet är ledord som kommissionen hoppas kunna adressera i förslaget om sammanhållningspolitiken. Kommissionens förslag innebär en nedskärning om totalt 5 procent jämfört med nuvarande programperiod, men finansieringen till Sverige i nästa programperiod ser ut att landa på samma nivå som i nuvarande programperiod.

Den 29 maj 2018 presenterade EU-kommissionen förslaget om sammanhållningspolitiken efter 2020. I förslaget föreslås en total nedskärning om ungefär 5 procent, men att alla medlemsstater fortsatt ska omfattas av sammanhållningspolitiken. För Sveriges del innebär dock förslaget att finansieringen kommer att ligga på samma nivåer som i nuvarande programperiod. Vidare föreslår kommissionen att medlemsstaternas medfinansiering av fonderna ska öka i nästa programperiod. För Sveriges del innebär det att finansieringen från EU skulle minskas till 40 procent, från dagens 50 procent. De minst utvecklade regionerna föreslås kunna få som mest 70 procent finansiering från EU i genomförandet av sammanhållningspolitiken. Detta är en del i arbetet med att öka det regionala och nationella ägarskapet till projekten, för att förstärka dess relevans och bidrag till den långsiktiga utvecklingen.

CPMR’s analys av fördelningen av medlen kopplat till sammanhållningspolitiken. 

Kommissionens ambition med förslaget är att modernisera sammanhållningspolitiken genom bland annat färre antal tematiska mål, förenklad administration samt ett effektivare och mer flexibelt regelverk, i syfte att möjliggöra snabbare insatser vid oförutsedda händelser. För att förenkla administrationen samt underlätta samverkan mellan olika fonder föreslår kommissionen att ett enhetligt regelverk ska gälla för sju EU-fonder. I den nuvarande programperioden ingår fem fonder i detta gemensamma ramverk (Common Provisions Regulation/CPR). De sju fonder som föreslås omfattas av det gemensamma ramverket i nästa programperiod är:

  • Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF)
  • Nya europeiska socialfonden (ESF+)
  • Sammanhållningsfonden (CF)
  • Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)
  • Fonden för inre säkerhet (Internal Security Fund, ISF)
  • Asyl, migration och integrationsfonden (AMIF)
  • Det nya instrumentet för gränsförvaltning och visering (Border Management and Visa Instrument, BMVI)

I den nuvarande programperioden ingår de fyra första fonderna inom det gemensamma ramverket, tillsammans med Den europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). EJFLU har i förslaget istället placerats inom den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare i nästa programperiod, i ett försök från kommissionen att skapa ett mer samlat grepp om jordbrukspolitiken.

Ytterligare en förändring är antalet tematiska mål som föreslås minskas från dagens elva till fem övergripande politiska prioriteringar:

  • Ett smartare Europa (innovation, smart specialisering, digitalisering, ekonomisk omvandling och stöd till små och medelstora företag)
  • Ett grönare, koldioxidfritt Europa (genomförande av Parisavtalet och investering i energiomställning, förnybar energi och klimatåtgärder)
  • Ett mer sammanlänkat Europa (strategiska transportnät och digitala nät)
  • Ett mer socialt Europa (följa principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och stödja bra arbetstillfällen, utbildning, kompetens, social inkludering och en jämlik hälso- och sjukvård)
  • Ett Europa som står närmare medborgarna (stödja lokala utvecklingsstrategier och hållbar stadsutveckling i hela EU)

Utöver dessa fem politiska prioriteringar, finns två horisontella prioriteringar:

  • Administrativt kapacitetsbyggande
  • Interregional samverkan

Ett steg i att modernisera sammanhållningspolitiken är att en större andel av medlen ska investeras i forskning och innovation. Kommissionen föreslår därför att EU:s medlemsländer ska satsa merparten av medlen från ERUF samt sammanhållningsfonden på de två första prioriteringarna i nästa programperiod (till viss del beroende av medlemsländernas relativa välstånd). För Sveriges del innebär detta att 85 % av medlen inom ERUF ska koncentreras på mål 1 Ett smartare Europa och mål 2 Ett grönare, koldioxidfritt Europa, med minst 60 % på mål 1.

En fråga som har varit högt på agendan i utformandet av nästa långtidsbudget har varit möjligheten att skapa en större flexibilitet i finansieringsprioriteringarna. Den ekonomiska krisen 2008 och migrationskrisen under denna programperiod förs ofta på tal när behovet av flexibilitet diskuteras. Det vill säga möjligheten att använda finansieringen till nya prioriteringar som kan uppstå under programperioden. I förslaget om den nya sammanhållningspolitiken föreslår kommissionen att de operativa programmen bara ska gälla de första fem åren i nästa programperiod. Prioriteringarna för de sista två åren (2026 – 2027) ska beslutas efter att en halvtidsutvärdering har genomförts och som eventuellt kan visa att nya behov har uppstått som bör adresseras under de sista två åren.

Utöver denna generella och väldigt övergripande information om förändringarna i sammanhållningspolitiken efter 2020 har Central Sweden även publicerat enskilda artiklar om ERUF, Interreg samt ESF+ som finns länkade nedan.

För mer information
Läs EU-kommissionens pressmeddelande här
Läs Central Swedens nyhet om ERUF här
Läs Central Swedens nyhet om Interreg här
Läs Central Swedens nyhet om ESF+ här
Läs CPMRs analys av fördelningen av medlen över medlemsstaterna här
Ta del av en presentation från EU-kommissionen om framtida sammanhållningspolitiken här

2018-07-11T11:53:23+00:00 2018-05-30|