Transport och infrastruktur

Inom ramen för bevakningsområdet transport och infrastruktur fokuserar Central Sweden framförallt på implementeringen och förverkligandet av det transeuropeiska transportnätverket TEN-T och möjligheter till finansiering, oftast kopplat till programmet Connecting Europe Facility. Central Sweden arbetar även med att följa frågor kopplat till transportsektorns klimatpåverkan. Klimatfrågan är en av EU:s främsta prioriteringar, vilket tydligt speglas i den gröna given som fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050.

Under 2021 tar Central Swedens arbete inom området transport och infrastruktur med EU-bevakning med inriktning på politisk påverkan och projektstöd, avstamp i den europeiska gröna given och dess påverkan på det regionala utvecklingsuppdraget. Kontoret har under året ett särskilt fokus på utformningen av förordningen för det transeuropeiska transportnätet TEN-T samt möjligheter till finansiering, oftast kopplat till programmet Connecting Europe Facility. Kontoret deltar aktivt i nätverk såsom ERRIN, CPMR och klimatarbetsgruppen inom SveReg, Sveriges stads- och regionkontors nätverk.

Regioner och kommuner har tydliga uppdrag och ansvarsområden inom transportpolitik och omfattas i stor utsträckning av EU-lagstiftning och andra initiativ. Det är därför viktigt att bevaka genomförandet av EU:s transportpolitik och att följa de nya initiativ som ska presenteras de kommande åren. Parallellt som EU:s transportpolitik mejslas fram har processen mot en ny svensk nationell transportplan inletts. Regeringen presenterade i april 2021 den infrastrukturproposition som ger de finansiella ramarna för den svenska transportinfrastrukturen. Både den europeiska och den nationella processen har stor betydelse för klimatarbetet, transportpolitiken samt för regional och lokal utveckling i stort.

EU:s transportpolitik i förändring
I december 2019 presenterade EU-kommissionen ”En europeisk grön giv”. Den beskrivs som EU:s nya tillväxtstrategi och färdplan för en hållbar ekonomi och fastställer att Europas ekonomiska tillväxt ska bygga på effektiv resursanvändning och ren energi. På så sätt ska Europa bli den första klimatneutrala världsdelen år 2050. Det är ett ambitiöst mål; på 30 år ska en av världens största ekonomier nå nettonoll i utsläpp av växthusgaser. Ett viktigt område för att uppnå målet om klimatneutralitet är EU:s transportsektor, som ska genomgå en grön och digital omställning för att minska växthusgasutsläppen med 90 % till 2050. Hur detta ska uppnås anges i den nya strategin för hållbar och smart mobilitet, som presenterades i december 2020 som en del av den gröna givens genomförande.

De tre huvudsakliga delarna som utgör EU:s transportpolitik:

1. Den nya strategin för hållbar och smart mobilitet, som ersätter Färdplanen för ett gemensamt transportområde från 2011 (den så kallade ”vitboken”), har ett antal långsiktiga målsättningar. Bland annat ska trafiken på höghastighetsjärnvägar fördubblas till 2030, automatiserad mobilitet ska byggas ut och minst 100 europeiska städer ska vara klimatneutrala. Till 2050 vill kommissionen att det transeuropeiska transportnätet ska vara färdigställt, att godstrafik på järnväg ska vara fördubblad och att i stort sett samtliga personbilar, lätta lastbilar, bussar och nya tunga fordon är koldioxidneutrala
2. Förslag till ny förordning för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), som EU-kommissionen ska presentera under andra halvan av 2021. Den nuvarande förordningen för TEN-T fastställer EU:s politiska åtagande om ett sammanhållet europeiskt transportsystem utan flaskhalsar, som möjliggör ett effektivt fungerande av EU:s inre marknad. TEN-T omfattar två nivåer, ett stomnät som ska vara färdigställt till 2030 och ett övergripande nät som ska vara klart 2050. Den europeiska transportpolitiken omfattar således flera långsiktiga åtaganden och TEN-T är ett ramverk för hur EU vill se att det transeuropeiska transportsystemet utvecklas under det kommande decenniet.
3. Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF2), för det transeuropeiska transportnätet kommer att träda i kraft under 2021, då förhandlingarna nu i stort sett är avslutade. Fonden är det europeiska finansieringsverktyget för att färdigställa det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). För att söka medfinansiering för en transportsträcka krävs att sträckan pekas ut i TEN-T. Allra högst prioritet har EU:s stomnätskorridorer som pekas ut inom CEF-förordningen. Trafikverket koordinerar svenska ansökningar om bidrag från CEF.