Transport och infrastruktur
Inom ramen för bevakningsområdet transport och infrastruktur fokuserar Central Sweden framförallt på implementeringen och förverkligandet av det transeuropeiska transportnätverket TEN-T och möjligheter till finansiering, oftast kopplat till programmet Connecting Europe Facility. Central Sweden arbetar även med att följa frågor kopplat till transportsektorns klimatpåverkan. Klimatfrågan är en av EU:s främsta prioriteringar, vilket tydligt speglas i den gröna given som fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050.
Under 2021 tar Central Swedens arbete inom området transport och infrastruktur med EU-bevakning med inriktning på politisk påverkan och projektstöd, avstamp i den europeiska gröna given och dess påverkan på det regionala utvecklingsuppdraget. Kontoret har under året ett särskilt fokus på utformningen av förordningen för det transeuropeiska transportnätet TEN-T samt möjligheter till finansiering, oftast kopplat till programmet Connecting Europe Facility. Kontoret deltar aktivt i nätverk såsom ERRIN, CPMR och klimatarbetsgruppen inom SveReg, Sveriges stads- och regionkontors nätverk.
Regioner och kommuner har tydliga uppdrag och ansvarsområden inom transportpolitik och omfattas i stor utsträckning av EU-lagstiftning och andra initiativ. Det är därför viktigt att bevaka genomförandet av EU:s transportpolitik och att följa de nya initiativ som ska presenteras de kommande åren. Parallellt som EU:s transportpolitik mejslas fram har processen mot en ny svensk nationell transportplan inletts. Regeringen presenterade i april 2021 den infrastrukturproposition som ger de finansiella ramarna för den svenska transportinfrastrukturen. Både den europeiska och den nationella processen har stor betydelse för klimatarbetet, transportpolitiken samt för regional och lokal utveckling i stort.
EU:s transportpolitik i förändring
I december 2019 presenterade EU-kommissionen ”En europeisk grön giv”. Den beskrivs som EU:s nya tillväxtstrategi och färdplan för en hållbar ekonomi och fastställer att Europas ekonomiska tillväxt ska bygga på effektiv resursanvändning och ren energi. På så sätt ska Europa bli den första klimatneutrala världsdelen år 2050. Det är ett ambitiöst mål; på 30 år ska en av världens största ekonomier nå nettonoll i utsläpp av växthusgaser. Ett viktigt område för att uppnå målet om klimatneutralitet är EU:s transportsektor, som ska genomgå en grön och digital omställning för att minska växthusgasutsläppen med 90 % till 2050. Hur detta ska uppnås anges i den nya strategin för hållbar och smart mobilitet, som presenterades i december 2020 som en del av den gröna givens genomförande.
De tre huvudsakliga delarna som utgör EU:s transportpolitik:
- Den nya strategin för hållbar och smart mobilitet, som ersätter Färdplanen för ett gemensamt transportområde från 2011 (den så kallade ”vitboken”), har ett antal långsiktiga målsättningar. Bland annat ska trafiken på höghastighetsjärnvägar fördubblas till 2030, automatiserad mobilitet ska byggas ut och minst 100 europeiska städer ska vara klimatneutrala. Till 2050 vill kommissionen att det transeuropeiska transportnätet ska vara färdigställt, att godstrafik på järnväg ska vara fördubblad och att i stort sett samtliga personbilar, lätta lastbilar, bussar och nya tunga fordon är koldioxidneutrala
- Förslag till ny förordning för det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), som EU-kommissionen ska presentera under andra halvan av 2021. Den nuvarande förordningen för TEN-T fastställer EU:s politiska åtagande om ett sammanhållet europeiskt transportsystem utan flaskhalsar, som möjliggör ett effektivt fungerande av EU:s inre marknad. TEN-T omfattar två nivåer, ett stomnät som ska vara färdigställt till 2030 och ett övergripande nät som ska vara klart 2050. Den europeiska transportpolitiken omfattar således flera långsiktiga åtaganden och TEN-T är ett ramverk för hur EU vill se att det transeuropeiska transportsystemet utvecklas under det kommande decenniet.
- Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF2), för det transeuropeiska transportnätet kommer att träda i kraft under 2021, då förhandlingarna nu i stort sett är avslutade. Fonden är det europeiska finansieringsverktyget för att färdigställa det transeuropeiska transportnätet (TEN-T). För att söka medfinansiering för en transportsträcka krävs att sträckan pekas ut i TEN-T. Allra högst prioritet har EU:s stomnätskorridorer som pekas ut inom CEF-förordningen. Trafikverket koordinerar svenska ansökningar om bidrag från CEF.
Kontakt
Ebba Bjerkander
Policy Advisor
Kontakt i regionerna
Infrastruktur (Samhällsbyggnadsenheten)
Infrastruktur och samhällsplanering
Läs mer
EU-kommissionens generaldirektorat för transport och mobilitet
Aktuellt
CPMR trycker på vikten av regioner i styrningen och genomförandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T)
Vikten av att regioner ges mer utrymme i genomförandet av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), behovet av att utöka budgeten [...]
Region Gävleborg blir en del av Vanguardinitiativets nya vätgaspilot
Internationella projekt, investeringar, påverkansmöjligheter och långsiktigt samarbete med flera av Europas starkaste vätgasregioner är några av ambitionerna med Region [...]
Rekommendationer för att öka den gröna och digitala omställningen och för energitrygghet
Att öka de offentliga investeringarna för den gröna och den digitala omställningen och för energitrygghet, fortsätta genomförandet av den [...]
Möte om sträckan Oslo-Stockholm och vikten av gränsöverskridande järnvägsförbindelser
Det starka stödet bakom en snabbare järnvägsförbindelse mellan Oslo-Stockholm, vikten av gränsöverskridande förbindelser och EU:s roll i att främja [...]
Ny europeisk industriallians för förnybara och koldioxidsnåla bränslen
Aktörer från hela transport- och drivmedelssektorn bjuds in till att ansluta sig till den nya industrialliansen för förnybara och [...]
En ny innovationsagenda för EU
Brister kring tillgång till finansiering, ramvillkor, innovationsekosystem, innovationsklyftor, entreprenörskap och inkludering vill EU-kommissionen hantera i ett kommande initiativ: En [...]
Partnerskap för regional innovation (PRI)
En tydligare hållbarhetsdimension, bredare partnerskap och flernivåsamverkan är centrala delar av EU-kommissionens initiativ Partnerskap för regional innovation (PRI). PRI [...]
ERRIN:s projekt-workshop för Erasmus+
Har du en projektidé som kan finansieras av EU:s utbildningsprogram Erasmus+? I juni arrangerar European Regions Research and Innovation [...]
Sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa (Care)
Möjligheten att finansiera insatser för människor på flykt från Ukraina med Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF ) [...]
Svenska återhämtningsplanen godkänd
Förstärkning av Klimatklivet, förlängning av Industriklivet samt förstärkning av finansiering för bredbandsutbygnad och förstärkning till planerade järnvägssatsningar är exempel [...]
Dialog om EU:s framtida regionalpolitik
Att basen i sammahållningspolitiken är regionala prioriteringar antagna och genomförda i bred samverkan samt att principen om att inte [...]
CPMR:s analys av den åttonde sammanhållningsrapporten
Växande och mer komplexa regionala skillnader samt ny ekonomisk styrning och nya instrument på EU-nivå är några av de [...]
Botniska korridoren: Trafikverkets förslag uppfyller inte Sveriges åtaganden gentemot EU
Botniska korridoren anser att Trafikverkets förslag till ny nationell infrastukturplanför åren 2022-2033 inte i tillräckligt stor utstäckning tar hänsyn [...]
Den åttonde sammanhållningsrapporten: Sammanhållning i Europa på väg mot 2050
Minskade regionala skillnader, ökad regional tillväxt och sammanhållningspolitikens växande betydelse för offentliga investeringar är några av slutsatserna som EU-kommissionen [...]
Välbesökt webbinarium om förordningsförslaget om det transeuropeiska transportnätet
Tisdagen den 1 februari anordnade det europeiska nätverket Conference of Peripheral Maritime Regions (CPMR) Östersjökommission och Nordsjökommission ett gemensamt [...]
Bergkvist ny ledamot i transportutskottet
Den socialdemokratiske Europaparlamentarikern Erik Bergkvist är sedan januari ny ordinarie ledamot i transportutskottet. Utskottets ledamöter har en nyckelroll i [...]
Vätgas centralt i reviderat förslag av EU:s gasmarknadspaket
Bättre förutsättningar för investeringar i vätgas och möjliggörande av utveckling av EU:s vätgasinfrastruktur är exempel på ambitioner i EU-kommissionens [...]
Prioriteringar för Sveriges ordförandeskap 2023
Genomförandet av återhämtningsplanen, inre marknaden och rättsstatsprincipen är övergripande prioriteringar för den ordförandetrio för EU:s ministerråd som Sverige tillhör. [...]
Örebro och Gävle nya urbana noder i TEN-T förslaget
Örebro och Gävle pekas ut som nya urbana noder i EU-kommissionens förslag om revidering av EU:s förordning för det [...]
Yttranden om sammanhållningspolitiken, återhämtningsplanerna och EU:s industristrategi
Vikten av regionalt inflytande över sammanhållningspolitiken, återhämtningsplanerna samt EU:s industristrategi är fokus för ett antal yttranden antagna av Europeiska [...]
Den sociala klimatfonden
En social klimatfond för projekt och investeringar som hanterar den sociala dimensionen av den gröna omställningen har föreslagits av EU-kommissionen inom ramen för [...]
Aktuellt på EU-nivå 2022
Åtgärder för utsläppsfri mobilitet, genomförandet av EU:s digitala omställning samt certifiering av koldioxidupptag är några exempel på insatser som [...]
Investeringar i grön infrastruktur för industrins omställning
Birgitta Sacrédeus, Region Dalarna, lyfte fram det europeiska mervärdet i investeringar i grön infrastruktur, såsom Botniska korridoren, under ett [...]
Stark uppslutning bakom Botniska korridoren när Connecting Europe Express besökte Sverige
Vi måste ha ett tydligare EU-tänk i Sverige och när vi ser att vissa åtgärder kostar pengar ska vi [...]