Energieffektiviseringsdirektivet utgör en av grundpelarna i EU:s klimatarbete. Direktivet fastställer hur mycket EU:s totala energikonsumtion ska minska till 2030 och omfattar även högre krav på energibesparingar i offentlig sektor. Kommissionen presenterade sitt förslag på reviderat direktiv under sommaren 2021 (med justering genom RepowerEU i maj 2022), rådet antog sin position i juni i år och nu i september röstade Europaparlamentet om sin position. Förhandlingarna om det reviderade energieffektiviseringsdirektivet kan följaktligen nu påbörjas.

EU-kommissionens förslag (juli 2021)
Kommissionens förslag till omarbetning av energieffektiviseringsdirektivet (EED) syftar till att främja energieffektivisering och -besparingar med det övergripande målet att omarbetningen av EED ska bidra till EU:s klimatmål om minst 55 procent utsläppsminskningar av växthusgaser till år 2030 samt att uppnå klimatneutralitet 2050. Det nuvarande energieffektiviseringsdirektivet fastställer målet till 32 procent för den slutliga energianvändningen till 2030 (jämfört med 2007).

Kommissionen föreslog i juli 2021 ett bindande energieffektiviseringsmål på EU-nivå om 9 procent minskad energianvändning till 2030 jämfört med ett referensscenario 2020 (omräknat till det nuvarande direktivets referensår 2007 motsvaras det av 36 procent för den slutliga energianvändningen). Målet reviderades dock upp till 13 procent i maj 2022 genom RepowerEU, initiativet som vägleder EU:s arbete att skyndsamt minska EU:s beroende av fossila bränslen från Ryssland. Kommissionen vill se ett ökat årligt totalt energibesparingskrav om 1,5 procent under perioden 2024 till 2030. För offentlig sektor föreslår dock kommissionen att kravet ska ligga på 1,7 procent (referensår 2 år innan direktivet trätt i kraft) och att medlemsländerna årligen ska renovera minst 3 procent av den totala golvytan i byggnader som ägs eller nyttjas av offentliga organ.

Rådets position (juni 2022)
Rådet ställer sig bakom EU-kommissionens förslag från i juni 2021 om ett bindande EU-mål om en minskning på 36 procent av den slutliga energiförbrukningen till 2030. Istället för kommissionens förslag om en årlig energibesparing på 1,5 procent föreslår rådet en gradvis höjning vartannat år (1,1 procent 2024, 1,3 procent 2026 och 1,5 procent 2028) av energibesparingsmålet för slutlig energianvändning. Gällande offentlig sektor antogs kommissionens förslag på 1,7 procent med en gradvis början med större kommuner. Rådet antog också kommissionens förslag om en renoveringstakt på 3 procent för offentliga byggnader.  Rådet enades också om att en proportionell andel av energibesparingarna i medlemsländerna ska inriktas på sårbara konsumenter och  lade även till en bestämmelse om att datacentraler ska vara skyldiga att offentliggöra information om sin energiförbrukning varje år från och med 2024.

Europaparlamentets position (september 2022)
Gällande EU-mål om energieffektivisering till 2030 anser ledamöterna i Europaparlamentet att EU-länderna bör säkerställa en minskning av slutlig energianvändning med minst 40 procent till 2030, jämfört med 2007. Vidare anser parlamentet även att de nationella bidragen bör vara bindande och inte vägledande, till skillnad från kommissionens förslag och rådets överenskommelse. Gällande målet för offentlig sektor vill parlamentet se en årlig energibesparing med 2 procent jämfört med det år som direktivet kommer att träda i kraft. Europaparlamentet går dock på rådet och kommissionens linje om en renoveringstakt på 3 procent av golvytan i offentliga byggnader, men med en bredare definition av offentliga byggnader.

Bakgrund
EU-kommissionen lade fram 55 %-paketet den 14 juli 2021. Paketet syftar till att anpassa EU:s rättsliga ram för klimat och energi till målet om klimatneutralitet till 2050 och målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent senast 2030 jämfört med 1990 års nivå.

Bildkälla: Rådets infografik

Vad händer nu?
Förhandlingar mellan rådet (EU-länderna) och Europaparlamentet inleds. Trolig överenskommelse om slutgiltig ny lagstiftning väntas nås under 2023.

Mer information
EU-kommissionens förslag till reviderat energieffektiviseringsdirektiv
EU-kommissionens pressmeddelande om RepowerEU
Rådets position om energieffektiviseringsdirektivet
Rådets infografik om energieffektiviserings roll i att bekämpa klimatförändringar
Europaparlamentets position om energieffektiviseringsdirektivet
Fakta PM om energieffektiviseringsdirektivet – Sveriges regerings redogörelse till Sveriges Riksdag (augusti 2021)

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt transport och infrastruktur

+32 495 79 13 92