Lägesrapport om det reviderade direktivet om förnybar energi (RED3)

En höjd målsättning om andelen förnybar energi i EU till 2030, mer vätgas i transport- och industrisektorerna och vad som ska klassas som hållbar bioenergi är något av de frågor som Europaparlamentet och medlemsstaterna i rådet kommer behöva enas om i de förhandlingar som nu kan påbörjas om det reviderade direktivet om förnybar energi.

Direktivet om förnybar energi utgör en av grundpelarna i EU:s klimatarbete. Direktivet fastställer målsättningen om hur stor del av EU:s energianvändning som ska komma från förnybara källor till 2030 och omfattar bland annat även hållbarhetskriterierna för bioenergi och -drivmedel. Kommissionen presenterade sitt förslag på reviderat direktiv under sommaren 2021, rådet antog sin position i juni i år och nu i september röstade Europaparlamentet om sin position. Förhandlingarna om det reviderade förnybarhetsdirektivet kan följaktligen nu påbörjas.

Kommissionens förslag (juli 2021)
I kommissionens förslag på reviderat direktiv, som presenterades som en del av 55-paketet i juli 2021, föreslogs att EU:s mål för andel förnybar energi 2030 höjs från 32 procent till 40 procent, samt att även sektorsspecifika mål för bland annat värme- och transportsektorn justeras upp. Kommissionen föreslog också åtgärder för att främja vätgas i transport- och industrisektorerna. Förslaget innehåller också skärpta hållbarhetskrav och ökad rapportering för bioenergi, såsom att kaskadprincipen ska införas i lag och att medlemsstaterna därför inte ska få ge stöd till biobränsle från stubbar eller delar av trädet som kan användas som sågtimmer. Vidare fastställer kommissionens förslag också bland annat att bioenergi inte kan anses som hållbar om den kommer från skog med hög grad av biologisk mångfald, från våtmarker eller från urskog.

Rådets position (juni 2022)
I juni antog medlemsstaterna i rådet sin förhandlingsposition om lagstiftningsförslaget om förnybar energi. Medlemsstaternas överenskommelse fastställer ett bindande mål på EU-nivå på att 40 procent (trots att kommissionen önskar ett höjt mål på 45 procent i initiativet REPowerEU). Vidare gick medlemsstaterna om kommissionens linje gällande sektorsspecifika målsättningar inom värme- och transportsektorn, även om medlemsstaterna önskar något mer flexibilitet och i vissa fall andra referensår för beräkningsmodellerna. Rådet antog i stort även kommissionens förslag gällande hållbarhetskriterierna för biomassa, dock saknar rådets överenskommelse en skrivning om att kaskadprincipen ska antas i lag, till skillnad från EU-kommissionens förslag.

Europaparlamentets position (september 2022)
I september röstade även Europaparlamentet om sin position gällande direktivet om förnybar energi. Europaparlamentet vill bland annat höja andelen förnybar energi i EU:s slutliga energianvändning till 45 procent år 2030. Detta mål stöds också av EU-kommissionen inom ramen för initiativet REPowerEU. Likt rådet antogs även sektorsspecifika målsättningar men med några justeringar. Ledamöterna antog också ändringsförslag som uppmanar till en gradvis minskning av andelen primära träresurser som får räknas som förnybar energi. Vidare gick parlamentet också på kommissionens linje om en lagstiftad kaskadprincip.

Region Värmlands EU-kontor har tagit fram en tabell över de olika målsättningarna som de tre EU-institutionerna förespråkar, se nedan.

Sveriges position
I det fakta-PM till Riksdagen om regeringen presenterade i september 2021 välkomnar regeringen kommissionens förslag på revidering och ställer sig positiv till att EU:s 2030-mål om andelen förnybar energi höjs till 40 procent. Regeringen är dock kritisk till den ökade detaljregleringen av hur målet ska uppnås, liksom att hållbarhetskriterierna rörande bioenergi revideras innan det går att utvärdera effekten av de regler som började tillämpas i juli 2021. Regeringen avser därför verka för att kriterierna inte revideras nu och att kommissionen inte ges mandat att senare själv anta revideringar, exempelvis gällande kaskadprincipen.

Vad händer nu?
Efter att medlemsstaterna i rådet och Europaparlamentet nu antagit sina respektive förhandlingspositioner kommer så kallade triloger att inledas. Triloger är förhandlingar mellan de både lagstiftande institutionerna (rådet och parlamentet), möten som även kommissionen deltar på, därav namnet. För att ny lagstiftning ska antas måste rådet och parlamentet komma fram till en överenskommelse. I detta fall sias det om att detta ska kunna ske under 2023.

Bakgrund
Direktivet om förnybar energi förkortas ofta RED3, eftersom förslaget utgör den tredje versionen av Renewable energy directive. Direktivet fastställer EU:s målsättning om hur stor del av EU:s energianvändning som ska vara komma från förnybara källor till 2030 och rör även hållbarhetskriterierna för bioenergi och -drivmedel. Det nuvarande målet är 32,5 procent av energiförbrukningen i EU till 2030 (såsom fastställs i RED2, som antogs under 2018 och trädde i kraft i medlemsländerna i juni 2021). Att en tredje version föreslagits så snart därefter är på grund av att EU:s klimatambitioner kraftigt ökat sedan 2018, vilket bland annat tar sig uttryck i den gröna given (som presenterades 2019). Det reviderade förslaget om förnybar energi utgör en av de flera lagstiftningsförslag som presenterades under flaggen 55-paketet i juli 2021. De lagstiftningsförslagen ska gemensamt bidra till att EU:s växthusgasutsläpp ska minska med 55 procent fram till 2030, vilket som ska ses som ett delmål till målet om ett klimatneutralt EU till 2050, såsom fastställs i den gröna given.

Mer information
Läs mer om EU-kommissionens förslag på reviderat direktiv om förnybar energi (juli 2021)
Läs mer om rådets position på reviderat direktiv om förnybar energi (juni 2022)
Läs mer om Europaparlamentets position om reviderat direktiv om förnybar energi (september 2022)
Läs mer om Sveriges position om reviderat direktiv om förnybar energi (september 2021)