Detta är ett tillägg till Central Swedens artikel om Faciliteten för återhämtning och resiliens. Den ursprungliga artikeln (som publicerades den 17 juni) redogör för kommissionens förslag från 27 maj, detta tillägg redogör för Europeiska rådets överenskommelse från den 21 juli. Den slutgiltiga versionen av Faciliteten för återhämtning och resiliens är dock inte beslutad än, då förhandlingar nu pågår mellan rådet och Europaparlamentet. Förhoppningen är att de förhandlingarna ska vara klara till slutet av oktober.

EU:s stats och regeringschefer i Europeiska rådet enades under toppmötet den 17–21 juli om ett återhämtningsinstrument, Next Generation EU på 750 miljarder euro (vilken omfattar faciliteten) och en ny långtidsbudget för programperioden 2021-2027 på 1 074,3 miljarder euro. Överenskommelsen utgår från kommissionens förslag från den 27 maj (som presenteras mer i detalj i den ursprungliga artikeln nedan), och innehållsmässigt ligger överenskommelsen nära ursprungsförslaget, och även den totala budgeten för NGEU behålls. Dock innebär Europeiska rådets kompromiss en högre andel lån än tidigare (från 250 till 360 miljarder euro) samt en viss förflyttning av program mellan NGEU och långtidsbudgeten.

Europeiska rådets överenskommelse om Faciliteten för återhämtning och resiliens
Gällande Faciliteten för återhämtning och resiliens enades Europeiska rådet om en utökad budget på 672,5 miljarder, varav 360 miljarder i lån). Kommissionen föreslog 560 miljarder totalt, varav 250 miljarder euro i lån. Europeiska rådet gick också på kommissionens linje om återhämtningsplaner för att medlemsstaterna ska kunna ta del av medlen. Vidare fastställs 70 % av bidragsdelen inom faciliteten ska användas under åren 2021–2022 och att resten av medlen ska avsättas till åtaganden senast i slutet av 2023. Gällande lån föreslås att den maximala omfattningen av lån för varje medlemsstat inte får överskrida 6,8 % av dess BNI (kommissionen hade föreslagit 4,7 %). Gällande fördelning per medlemsstat av medlen godkände Europeiska rådet kommissionens förslagna fördelningsnyckel för åren 2021- 2022 men för 2023 anser de att nyckeln bör justeras för att mer medel ska gå till de länder som drabbats hårdast ekonomiskt av covid19-krisen.

Kommissionens förslag från maj 2020: Faciliteten för återhämtning och resiliens

Som en del av att stärka den gröna och digitala återhämtningen efter covid19-krisen, vill EU-kommissionen avsätta medel till långsiktiga satsningar på reformer och offentliga finansieringar i medlemsländerna. Medlen, i form av bidrag och lån, föreslås kanaliseras genom Faciliteten för återhämtning och resiliens, en del av återhämtningsinstrumentet Nästa generations EU.

Den 27 maj presenterade EU-kommissionen förslaget om Europas återhämtningsplan efter covid-19. Förslaget omfattar i huvudsak två delar;

Utöver dessa två delar räknar kommissionen även in det stora krispaket på 500 miljarder euro som EU:s stats- och regeringschefer enades om i slutet av april som en del av finansieringen till återhämtningsplanen för Europa.

Nästa generations EU
I slutet av april gav EU:s stats- och regeringschefer EU-kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag på ett återhämtningsinstrument som en del av det reviderade förslaget om EU:s långtidsbudget 2021 – 2027. I kommissionens förslag om finansiering till återhämtningsplanen för Europa presenteras återhämtningsinstrumentet under namnet ”Next Generation EU”. Syftet med instrumentet är att finansiera åtgärder som lindrar effekterna av krisen och som bidrar till den ekonomiska återhämtningen. Instrumentet föreslås en budget på 750 miljarder euro som föreslås finansieras genom upplåning på den globala finansmarknaden samt justering av nuvarande budgetramar i EU:s långtidsbudget 2014 – 2020. Instrumentet föreslås vara en tillfällig förstärkning av EU:s budget under åren 2020 – 2024. Kommissionen föreslår att intrumentet ska omfatta 500 miljarder i form av bidrag och 250 miljarder euro som lån. Instrumentet föreslås fördels till instrument inom tre pelare (se bilden nedan). Största delen av instrumentet föreslås gå till insatser inom den första pelaren; stöd till medelmsstaterna för återhämtning. Den första pelaren består av fyra delar:

Faciliteten för återhämtning och resiliens
Faciliteten för återhämtning och resiliens utgör budgetmässigt den största delen av Next Generation EU (NGEU). Faciliteten ska erbjuda ekonomiskt stöd till reformer och investeringar i medlemsstaterna, i syfte att minska de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin och göra EU:s ekonomi mer hållbar, motståndskraftig och bättre förberedd på den gröna och digitala omställningen, i linje med bland annat den gröna given och den europeiska digitala agendan.

Kommissionen föreslår att merparten av facilitetens medel ska bestå av bidrag, med eventuella tilläggsanslag via lån. Fördelningen av medel ska ta hänsyn till befolkning, BNP per capita och arbetslöshet men kommer fokuseras på de länder som drabbats hårdast av krisen, och som har låg inkomst per capita och hög arbetslöshet. Utöver bidragen kan medlemsstaterna ansöka om lån för att genomföra reformer och offentliga investeringar.

För att få tillgång medel genom faciliteten, ska medlemsstaterna utarbeta nationella planer för återhämtning och motståndskraft som fastställer deras reformagenda och framtida offentliga investeringsprojekt för de kommande åren fram till 2024. Arbetssättet påminner därmed mycket om utformningen av de nationella energi- och klimatplanerna, och de territoriella omställningsplanerna, som föreslås inom Fonden för en rättvis omställning. Vidare lyfter kommissionen att återhämtningsplanerna också bör stämma överens med de partnerskapsöverenskommelser inom sammanhållningspolitiken som för nuvarande är under utformning hos medlemsstaterna. Medlemsstaterna åläggs att årligen lämna in återhämtningsplaner till kommissionen för granskning och godkännande innan utbetalning av medel. Vidare ska de antagna planerna också föreläggas Europaparlamentet och rådet.

Kommissionen hoppas att faciliteten ska hjälpa medlemsstaterna att ta itu med de utmaningar som fastställts i den europeiska planeringsterminen (bland annat i de landspecifika rekommendationerna) på områden som konkurrenskraft, produktivitet, miljömässig hållbarhet, utbildning och kompetens, hälsa, sysselsättning och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Kommissionen vill därmed koppla utbetalningen av medel till det redan uppbyggda systemet inom europeiska planeringsterminen för att säkerhetsställa att medlen används på ett effektivt och strategiskt sätt.

Tanken är att faciliteten och React-EU ska komplettera varandra. Kommissionen föreslår att React-EU, som omfattar extra finanisering till sammanhållningspolitiken, inriktas på åtgärder för att avhjälpa kriser på kort sikt gällande bland annat arbetsmarknad, hälso- och sjukvård, små och medelstora företag och nödvändiga investeringar för den gröna och digitala övergången. Förhoppningen är således att React-EU ska ge omedelbart och direkt stöd till medlemsstaternas ekonomier. Faciliteten för återhämtning och resiliens avser komplettera insatserna genom att fokusera på långsiktiga reformer och investeringar, särskilt inom grön och digital teknik, med bestående effekter på produktivitet och motståndskraft.

Nästa steg
Kommissionen har satt upp en mycket tight tidsplan för en överenskommelse om Europas återhämtningsplan, som har målsättningen att förhandlingarna ska slutföras i december 2020. För att klara tidplanen behöver EU:s stats- och regeringschefer enas om en kompromiss i juli. Ett första möte med stats- och regeringscheferna är planerat den 19 juni. Många bedömare tror dock att en uppgörelse kommer att kräva ytterligare toppmöten och stort hopp ligger vid det första toppmötet som anordnas av det tyska ordförandeskapet som tar över ordförandeklubban den 1 juli.

För mer information
Läs lagstiftningsförslaget till inrättandet av Faciliteten för återhämtning och resiliens här
Läs EU-kommissionens pressmeddelande gällande förslaget om finansiering till återhämtningsplanen för Europa här
Läs kommissionens frågor och svar om Faciliteten för återhämtning och resiliens (på svenska) här
Se EU-kommissionen Sverige presentera Faciliteten för återhämtning och resiliens (specifikt del av videon 2:50 – 6:30) här

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt transport och infrastruktur

+32 486 46 23 75