Kommissionen föreslår ett nytt verktyg för att arbeta med den sociala dimensionen av den gröna omställningen: Mekanismen för rättvis omställning, vilket bland annat omfattar Fonden för en rättvis omställning (FRO), och ett nytt finansiellt instrument för gröna investeringar: investeringsplanen för ett hållbart Europa. Men med tanke på förhandlingsläget kring den fleråriga budgetramen är det oklart hur de två förslagen kommer mottas av medlemsländerna.

 Som en del av tillväxtstrategin En europeisk grön giv presenterade Europeiska kommissionen den 14 januari 2020 två viktiga delar för att möjliggöra den gröna omställningen i Europa: Mekanismen för rättvis omställning och investeringsplanen för ett hållbart Europa.

Mekanism för rättvis omställning
Mekanismen berör den sociala dimensionen av den gröna omställningen och riktar in sig på de länder och regioner som idag fortfarande har ett starkt kolberoende. Tanken är att förebygga att vissa regioner blir hårt drabbade ekonomiskt av omställningen till en klimatneutral ekonomi, därför föreslår EU-kommissionen att införa en mekanism för rättvis omställning. Inom mekanismen ska 100 miljarder euro mobiliseras för att under programperioden 2021–2027 fördelas till de regioner som starkast påverkas av omställningen en summa som tillkommer till det nuvarande förslaget på flerårig budgetram. Medlen föreslås finansiera åtgärder för att lindra olika socioekonomiska konsekvenser som den gröna omställningen innebär, och vara till stöd för arbetstagare och samhällen som på olika sätt är beroende av koldioxidintensiva aktiviteter.

Mekanismen för rättvis omställning föreslås vila på tre ben. Dessa är:

  1. Fonden för rättvis omställning, vilken kommer att omfatta alla medlemsländer och föreslås tilldelas 7,5 miljarder euro. Fördelningen av medel ska avspegla medlemsländernas kapacitet att finansiera de investeringar som krävs för att klara av omställningen till klimatneutralitet. Fonden föreslås särskilt fokusera på omställningen i de mest växthusgasintensiva regionerna, de sociala utmaningarna mot bakgrund av potentiella förluster av arbetstillfällen i industrin, utvinning av kol och brunkol samt produktion av torv och oljeskiffer. Maximalt nationellt anslag ligger på 2 miljarder, vilket föreslås tilldelas Polen. Tyskland tilldelas vidare 877 miljoner medan Sverige skulle få 61 miljoner euro i nuvarande förslag. Vidare föreslås territoriella omställningsplaner tas fram i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna. Medlemsstaterna föreslås även tillsätta nationella medel till fonden samt att omallokera delar av den föreslagna nationella tilldelningen av de sammanhållningspolitiska medlen (1 euro i avsatt medel till FRO föreslås matchas med 1,5 – 3 € från ERUF och/eller ESF+). Kommissionen uppskattar att detta gör att fonden totalt kommer att resultera i 30–50 miljarder euro, och att dessa vidare kommer mobilisera ännu fler investeringar.Inom fonden ska medlen bland annat kunna användas till att utveckla kompetensen hos arbetstagare, och att skapa en ny lokal arbetsmarknad och nya ekonomiska möjligheter. Investeringar ska även ges till övergången till ren energi och att främja energieffektiviteten.
  2. Inom ramen för InvestEU föreslås ett särskilt program för rättvis omställning införas, som ska mobilisera upp till 45 miljarder euro genom att locka till privata investeringar. Det här ska bland annat göras genom att upplysa om möjliga tillväxtkällor.
  3. Medel från EU-budgeten föreslås avsättas till en lånefacilitet för offentlig sektor hos Europeiska investeringsbanken. Härifrån ska 25–30 miljarder euro mobiliseras, som ska ägnas åt projekt såsom renovering av offentliga byggnader.

Kommissionen framhåller att mekanismen för den rättvisa omställningen inte enbart kommer att utgå ifrån finansiering utan man föreslår även att bland annat etablera en plattform för rättvis omställning. Genom plattformen kan tekniskt stöd ges och man ska kunna försäkra att samhällen, lokala myndigheter, arbetsmarknaden och andra organisationer faktiskt är delaktiga. Hela mekanismen ska ha en stark styrningsstruktur, och utgångspunkten för denna ska vara de tidigare nämnda territoriella omställningsplanerna som tagits fram i samråd mellan kommissionen och medlemsstaterna.

Central Sweden kommer återkomma med en närmare analys av förslaget men kortfattat kan vi konstatera att förslaget riskerar att inte tas väl emot av bland annat de medlemsstater som vill hålla nere medlemsavgiften till EU, däribland Sverige, och att det finns stor risk för överlappning mellan denna nya fond och de nuvarande strukturfonderna (regional- och socialfonden).

Investeringsplanen för ett hållbart Europa
För att kunna genomföra den industriella omställningen kommer stora investeringar att krävas och som en del i dessa investeringar lanserar kommissionen Investeringsplanen för ett hållbart Europa. Investeringsplanen för Europa liknar strukturmässigt den nuvarande programperiodens Europeiska fonden för Strategiska Investeringar (EFSI) och tanken är att den nya investeringsplanen ska mobilisera 1 biljon euro för hållbara investeringar. Europeiska investeringsbanken föreslås, som i EFSI, spela en viktig roll och tanken är att hållbara investeringar ska vara i centrum för det finansiella systemet.

Central Sweden vill här lyfta fram att det är oklart hur denna investeringsplan förhåller sig till InvestEU, som föreslås som uppföljningen till det nuvarande initiativet EFSI.

Bakgrund: Den gröna given
Den europeiska gröna given (”The European green deal”) lanserades den 11 december 2019, som en av von der Leyens viktigaste prioriteringar inför tillträdandet som kommissionsordförande. Den gröna given är en hållbar tillväxtstrategi som samlar målsättningar, strategier, och lagstiftning, som tillsammans ska möjliggöra för EU-kommissionens uttalade ambition att Europa ska vara den första koldioxidneutrala kontinenten till 2050.

För mer information
Läs mer om Central Swedens rapportering om den gröna given här.
Läs kommissionens pressmeddelande här
Läs kommissionens förslag till förordning för fonden för rättvis omställning här

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt transport och infrastruktur

+32 486 46 23 75