Europeiska planeringsterminen 2019

EU-kommissionens höstpaket har publicerats inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Höstpaketet innehåller ett flertal rapporter om EU:s ekonomiska situation, bland annat den årliga tillväxtöversikten som fastställer unionens ekonomiska och sociala prioriteringar. Andra rapporter inkluderade i paketet är förvarningsmekanismen gällande makroekonomiska obalanser, sysselsättningsrapporten, ekonomisk-politiska rekommendationer samt EU-kommissionens utvärderingar av medlemsländernas preliminära budgetplaner.

Den 21 november publicerade EU-kommissionen den europeiska planeringsterminens höstpaket, som inleds med den årliga tillväxtöversikten. Tillväxtöversikten 2019 visar att en hög inhemsk konsumtion och investeringsnivå bidrar till en fortsatt ökad tillväxt i EU, dock i långsammare takt. EU-kommissionen uppmanar därför medlemsländerna att rikta sina investeringar bättre, utveckla och förbättra de grundläggande tillväxtfaktorerna samt öka produktiviteten för att uppnå en fortsatt ökad tillväxt. Gällande finanspolitiken anser EU-kommissionen att medlemsländerna bör minska de offentliga statsskulderna och ett större handlingsutrymme bör byggas upp inför nästa lågkonjunktur. Detta gynnar en hållbar makroekonomisk stabilitet och upprätthåller EU:s konkurrenskraft långsiktigt, vilket resulterar i fler arbeten, ökad social rättvisa och en förbättrad levnadsstandard i Europa.

Sverige är en av 13 medlemsländer som nämns i rapporten om förvarningsmekanismen 2019, det verktyg som ämnar förebygga och åtgärda makroekonomiska obalanser. Sverige har under de senaste åren nämnts i rapporten om förvarningsmekanismen, orsaken har varit densamma varje år nämligen hushållens höga skuldsättning samt obalanser på bostadsmarknad. EU-kommissionen kommer inleda en fördjupad granskning för att avgöra om makroekonomiska obalanser förekommer. Om så är fallet utfärdas rekommendationer för att åtgärda obalanserna.

I höstpaketet publicerar EU-kommissionen även den årliga sysselsättningsrapporten. Sysselsättningsrapporten analyserar sysselsättningen och den sociala situationen i EU. Rapporten visar hur sysselsättningsgraden fortsätter öka och arbetslösheten minska men att unga, lågutbildade och personer med migrantbakgrund fortfarande har svårt att komma in på arbetsmarknaden i flera medlemsländer.

Vad händer nu?
Nu ska höstpaketet diskuteras och godkännas av Ministerrådet samt öppnas upp till debatt med Europaparlamentet rörande EU:s politiska prioriteringar. Fler utbyten med arbetsmarknadens parter och aktörer på alla nivåer kommer vara betydelsefulla.

Den europeiska planeringsterminen
Den europeiska planeringsterminen är en årlig processcykel med syfte att övervaka och främja det nationella genomförandet av Europa 2020-strategin, EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi, samt stärka den ekonomiska styrningen. Målen i Europa 2020-strategin bryts ner till nationella mål för varje medlemsstat och för att säkerställa att effekten av strategin uppnås har den europeiska planeringsterminen instiftats. Den europeiska planeringsterminen består av fyra faser: en förberedande fas följt av den första, andra och tredje fasen.

I den förberedande fasen (november-december) offentliggör EU-kommissionen en årlig översiktsrapport gällande den europeiska tillväxten för det gångna året. I översiktsrapporten ger även EU-kommissionen sin syn på EU:s politiska prioriteringar för det kommande året. EU-kommissionen lägger även fram ett utkast till Ministerrådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet.

I den första fasen diskuterar det Ministerrådet den årliga tillväxtöversikten vilken offentliggjordes av EU-kommissionen i den förberedande fasen samt det rekommendationsutkast som lades fram. Därtill fastställer Ministerrådet övergripande politiska riktlinjer, varpå EU-kommissionen senare offentliggör landrapporter som utgör en granskning av respektive medlemslands eventuella makroekonomiska obalanser och rekommendationer på möjliga åtgärder.

I den andra fasen lämnar medlemsländer in handlingsprogram där de redogör för sin budgetpolitik på medellång sikt samt deras strukturella reformplaner, varpå medlemsstaterna redogör för hur de planerar att främja sysselsättning och tillväxt.

I den tredje fasen, i juni och framöver, tar medlemsländerna hänsyn till rekommendationerna när de utarbetar de nationella budgetarna för det kommande året.

Cykeln börjar om igen mot slutet av året när EU-kommissionen ger en översikt över det ekonomiska läget i sin årliga tillväxtöversikt för det kommande året. EU-kommissionen börjar se över de framsteg som enskilda länder har gjort när det gäller genomförandet av rekommendationerna.

2018-11-27T12:11:50+00:00 2018-11-27|