State of the Union 2023 – EU-kommissionens framtidsvisioner presenterade

Published On: 2023-09-20Last Updated: 2023-10-03

Konkurrenskraft, grön industri som är Made in the EU och ett utvidgat EU till 2030? Även om det inte var några större överraskningar i årets linjetal om tillståndet i EU (State of the union) så visar EU-kommissionens nuvarande ordförande Ursula von der Leyen att hon har tydliga framtidsvisioner för EU. Så tydliga att hon ställer upp för omval som många tror? 

Talet om tillståndet i unionen är ett linjetal som EU-kommissionens ordförande håller varje år i september (förutom under valår). I talet presenterar kommissionen de resultat som uppnåtts under det senaste året och framför allt blickar talet framåt och presenterar kommande prioriteringar. Prioriteringar som sedan konkretiseras i oktober med en presentation av kommissionens arbetsprogram för kommande år.   

Ett bokslut för nuvarande kommission eller en återvalskampanj?
Den 9 juni nästa år är det EU-val. Då väljer vi medborgare vilka som ska företräda oss i Europaparlamentet. När parlamentet sedan är på plats godkänner de medlemsländernas utsedda kommissionärer – den nya kommissionen. Årets tal var därmed nuvarande ordförande Ursula von der Leyens sista under denna mandatperiod. Talet var därför mer av ett bokslut för kommissionens arbete under den nuvarande mandatperioden. Men en del nyheter smög sig ändå in i talet och framför allt avslutades talet mycket framåtblickande och visionärt om unionens utveckling. Diskussionen både innan och efter talat har rört huruvida det skulle ses som en återvalskampanj för Ursula von der Leyen eller ej. Hon har nämligen ännu inte lämnat besked kring om hon ställer upp för en ny mandatperiod eller inte.

Vad håller vi ögonen på?
EU:s konkurrenskraft, genomförandet av den gröna given, unionens utvidgning med fler medlemsländer och diskussionen om EU:s beslutsfattande i framtiden var några av de övergripande frågor vi kontoret särskilt fångade upp. Läs mer om varför under rubrikerna nedan.  

Generellt kan nämnas att talet hade stort fokus på industri, näringsliv och konkurrenskraft. Inom detta område presenterades det till och med en del nyheter i talet, bland annat:   

  • Krafttag mot obalanser inom den inre marknaden. Kinesiska elbilar pekades specifikt ut. Von der Leyen menade att priserna på kinesiska elbilar hålls på en konstgjort låg nivå genom statliga subventioner. Åtgärden hon presenterade för att möta detta var att öppna en antisubventionsundersökning för elfordon. 
  • Nya lagstiftningsförslag för att minska de små och medelstora företagens rapporteringskrav på EU-nivå med 25 %. Vad detta omfattar återstår ett se.
  • Ett nytt socialt toppmöte kommer att ske under det belgiska ordförandeskapet nästa år. 
  • AI pekades ut som fortsatt viktig teknik. Ett nytt initiativ för möjligheten till uppstartsföretag inom AI-området att få tillgång till högpresterande datorer för utvecklingen av den nya tekniken presenterades.  
  • Lansering av en ny ”klubb för kritiska råvaror”. Vad detta innebär återstår att se men ambitionen är samtal om flaskhalsar längs de globala leveranskedjorna med länder som Australien, Japan och USA.   
  • Uppdrag att ta fram en rapport om den europeiska konkurrenskraftens framtid. Arbetet med rapporten ska ledas av Mario Draghi, Italiens förre premiärminister tillika tidigare ordförande för Europeiska centralbanken. 

Utöver nya initiativ sammanfattade von der Leyen även betydelsefulla processer kopplat till konkurrenskraft. Exempelvis lyftes Strategic technology platform (STEP) fram som viktigt för att påskynda EU:s arbete med strategiskt viktig teknik. STEP är ett förslag inom EU:s förstärkning av långtidsbudgeten 2024 – 2027 som EU-kommissionen vill nå en överenskommelse om innan årsskiftet.      

Talet fokuserade som sagt till stor del på konkurrenskraft, likaså när det kommer till klimatpolitiken. ”Vi tog tag i klimatfrågan och gjorde den ekonomisk.” sa von der Leyen. Genom att understryka vikten av den gröna omställningen för EU:s konkurrenskraft gör hon en blinkning till sin egen konservativa partigrupp. Detta då det på senare lyfts kritiska röster mot EU:s klimatpolitik, med argumenten att den inte är bra för Europas industrier (eg. tysk bilindustri och förbud mot förbränningsmotorer). Men EU:s industrier behöver inte förtvivla enligt von der Leyen, som menar att den europeiska gröna given nu går in i en ny fas.

From wind to steel, from batteries to electric vehicles, our ambition is crystal clear: The future of our clean tech industry has to be made in Europe.

Märk väl att detta ligger väl i linje med gröna industripolitik vi sett under våren, där EU tydligt går mot en inåtblickande period som präglas av ett fokus på EU:s suveränitet 

Kommer denna re-branding av EU:s klimatpolitik hjälpa von der Leyen att bli omvald som kommissionsordförande? Det har endast funnits en skör majoritet för flera av de avgörande rättsakterna inom den gröna given (till exempel turerna kring naturrestaurering). Hur kommer resultatet av EU-valet påverka EU:s framtida klimatpolitik? Ett arbete med att ta fram ett nytt EU-klimatmål till år 2040 pågår redan på EU-nivå. Ett EU-samråd i frågan stängde i slutet av juni 2023 och EU-kommissionen kommer troligen att presentera ett förslag om nytt klimatmål under senvåren 2024. Detta var dock inget som von der Leyen nämnde under talet. Vad innebär det? Vad kommer en ny kommission, som tillträder hösten 2024, ha för ambitioner? Läs mer om diskussionen kring EU:s framtida klimatpolitik här.   

Ett större EU med nya medlemsländer? 

En fråga som alltid är närvarande på EU-nivå, och som tagit ny fart i och med godkännandet av Ukraina och Moldavien som nya kandidatländer, är unionens utvidgning och den europeiska integrationen. Det vill säga, frågan om möjligheten att välkomna nya medlemsländer till unionen.

Denna fråga var något som von der Leyen gav ännu mer energi till i talet. Von der Leyen sa i klarspråk; Ukraina, Västra Balkan och Moldaviens framtid finns i unionen och hon menade att historien manar oss till handling för att fullborda unionen. Det var också under delen om Ukraina som hon fick den alla största applåden, vilket tydligt understryker EU:s stöd till Ukraina. Vidare tydliggjorde von der Leyen sin vision för EU:s framtid genom att slå fast att hon ser att unionen kan fullbordas när vi är 30+ medlemsländer. Detta är något som hon också verkar ha stöd i hos medlemsländerna, i alla fall Tyskland och Frankrike. Denna ståndpunkt för oss till den fjärde och sista spaningen kring talet – fördragsförändringar.   

Stöd till diskussionen om fördragsförändringar?     

Frågan om antalet medlemsländer är tätt sammanlänkat med diskussionen om att göra förändringar i EU:s grundläggande fördrag. Vissa menar att fördragsändringar behöver till, oaktad utvidgning av fler medlemsländer, då vår omvärld ser så annorlunda ut idag jämför med 2009 då Lissabonfördraget trädde i kraft. Andra anser att de senaste årens kriser visat att EU, med nuvarande fördrag, har möjlighet att anpassa sig och agera ändamålsenligt och effektivt och att en diskussion om fördragsförändringar därmed bara tar bort fokus från de utmaningar vi tillsammans kan hantera. Men vad händer med EU:s beslutsfattande om unionen blir över 30 medlemsländer. Är det möjligt att nå absolut majoritet i frågor som fördraget kräver enhällighet? Hur effektiv blir beslutsfattandet?  

I denna fråga var von der Leyen i talet mycket tydlig med att vara otydlig. Hon gav ett tydligt stöd till Europaparlamentets ambitioner att reformera EU. Hon gav även stöd till Europaparlaments uppmaning att sammankalla ett europeiskt konvent för att diskutera fördragsändringar – om det krävs och i den utsträckning som krävs, som hon sa. Men von der Leyen sa samtidigt att hon anser att unionen inte kan eller bör vänta på en ändring av fördraget innan man går vidare med utvidgningen. Båda sidor i diskussionen om fördragsändringar fick därmed argument med stöd av kommissionens ordförande. Diskussionen om fördragsändringar är i allra högsta grad aktuell och kommer fortsätta vara det under en lång tid framöver.      

Det är många och stora frågor som kommer prägla tiden framåt – och framför allt EU-valet den 9 juni nästa år. Det är ju faktiskt en politisk fråga om vilket EU vi vill ha. Mer om de heta politiska frågorna inför EU-valet finns här.  

Se talet i sin helhet nedan.

Tips! Lyssna på Sveriges radio intressanta analys av talet.

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt
transport och infrastruktur

+32 495 79 13 92

Kontaktperson på Central Sweden
Rasmus Bergander
EU-strateg inom sammanhållningspolitiken samt
innovation med fokus på smart specialisering

+32 496 30 69 42