Medlemsländerna och Europaparlamentet överens om högre klimatmål och högre kolinlagring i EU till 2030

Published On: 2022-11-22Last Updated: 2022-11-25

40 procents minskade växthusgaser från bland annat transporter, byggnader och avfall samt en högre kolinlagring i EU till 2030 utgör två av EU:s nya klimatmål till 2030. Detta blev klart nu i november efter många och långa förhandlingar mellan Europaparlamentet och medlemsstaterna i rådet.

Rådet och Europaparlamentet har under november 2022 nått preliminära politiska överenskommelser om skärpta utsläppsminskningsmål för medlemsländerna inom ramen för förordningen om ansvarsfördelning (ESR) samt krav på högre kolinlagring från sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). De två förordningarna utgör tillsammans med förordningen om utsläppsrätter (EU ETS, som omfattar energiproduktion, industri och den del av luftfarten som sker mellan EU:s medlemsländer) grundpelaren i EU:s lagstiftning rörande växthusgasutsläpp. De preliminära överenskommelserna innebär nu att EU tagit stora kliv framåt i arbetet med att komma överens om lagstiftningarna i 55%-paketet. Förhandlingarna mellan rådet och parlamentet har pågått sedan i somras. Ingen av de preliminära överenskommelserna har dock offentliggjorts i sin helhet än, vilket innebär att analyser av de nya förordningarnas slutgiltiga utförande ännu inte kan göras fullt ut.

Ansvarsfördelningsförordningen (Effort-sharing regulation, ESR)
Den nuvarande ansvarsfördelningsförordningen fastställer att EU:s växthusgasutsläpp ska minska med 30 procent jämfört med 2005 inom de sektorer som inte berörs av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) eller förordningen som rör växthusgasutsläpp från skog och mark, (LULUCF), det vill säga vägtransport, sjötransport inom unionen, byggnader, jordbruk, avfall och småindustrier. Just byggnads- och transportsektorn kan också i framtiden att komma omfattas av ett nytt separat utsläppshandelssystem, men det skulle i så fall göras parallellt.

Den reviderade förordningen fastställer ett höjt mål på 40 procent. Målet ska uppnås genom att varje medlemsland ska minska sina utsläpp mellan 10 och 50 procent. Enligt överenskommelsen ska Sverige minska sina utsläpp med 50 procent jämfört med 2005 års nivåer – en skärpning med 25 procent från tidigare målsättning. Det europeiska målet ska ses som ett minimimål, det vill säga att länderna (gärna) får minska sina utsläpp med ännu mer. För jämförelse ligger det nuvarande svenska målet på 59 procents minskning jmf med 2005 års utsläppsnivåer.

Förordningen för upptag och utsläpp från sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (Land-use, land-use change and forestry) LULUCF
Rådet och Europaparlamentet har nått en preliminär politisk överenskommelse om att EU:s kolsänka ska öka med totalt 85 miljoner ton CO2-ekvivalenter. Detta ska motsvara det övergripande EU-mål på 310 Mt koldioxidekvivalenter i nettoupptag i LULUCF-sektorn 2030 som EU-kommissionen förordade i sitt förslag från juli 2021. Att målet anges i en ökning istället för ett totalt tal har varit en stor förhandlingsfråga mellan Europaparlamentet och medlemsländerna, däribland Sverige, i rådet.

LULUCF-sektorn omfattar användningen av mark, träd, växter, biomassa och timmer och står för både utsläpp och upptag av koldioxid från atmosfären. Förenklat innebär en högre kolinlagring i mark och skog mycket troligt en minskad avverkningstakt i EU:s skogar.

Precis som i ansvarsfördelningsförordningen, bygger LULUCF på att medlemsländerna tilldelas nationella målsättningar. För Sverige handlar det om att det årliga koldioxidupptaget ska vara 4 Mton högre år 2030 jämfört med dagens koldioxidupptag. Överenskommelsen omfattar också en flexibilitet som ska ta hänsyn till eventuella naturliga störningar (såsom skogsbränder, skadegörare och klimatförändringar), förutsatt att unionen som helhet uppnår sitt mål för 2030.

Vidare bibehåller den preliminära överenskommelsen möjligheten att köpa och sälja uttagsenheter mellan medlemsländerna och använda överskott av årliga utsläppstilldelningar enligt förordningen om ansvarsfördelning för att uppnå LULUCF-målen. Något som Sveriges regering i juni räknat med att göra för att undvika att drastiskt reducera avverkningen i skog. Denna manöver kommer dock inte utgöra ett alternativ om Sverige i och med minskad reduktionsplikt inte längre överpresterar inom målen för transportsektorn.

Bakgrund om EU:s klimatpolitik och 55%-paketet
Med antagande av den gröna given i december 2019, som fastställer att EU ska vara klimatneutralt till 2050, skapades ambitioner för att höja EU:s klimatmål till 2030. I april 2021 antogs följaktligen EU:s klimatlag av Europaparlamentet och rådet vilket bland annat höjde EU:s gemensamma klimatmål om minskade växthusgasutsläpp från 40 procent till 55 procent fram till 2030 (jämfört med 1990 års nivåer). Den nya målsättningen ledde till ett intensivt arbete för att ta fram ny samt uppdatera existerande lagstiftning. EU-kommissionen kallade först denna samling klimatlagar för fit for 55 eller 55% paketet, men nu används även ofta EU:s klimatmål till 2030 som namn. 55%-paketet omfattar 13 olika lagstiftningsförslag.

Vad händer nu?
Europaparlamentet och rådet måste nu formellt anta överenskommelserna för att lagstiftningarna ska träda i kraft, vilket väntas ske under början på 2023.

Bakgrund – Så går EU:s beslutsprocess till
Första steget i EU:s beslutsprocess är att EU-kommissionen föreslår förändringar av existerande lagar samt ny lagstiftning. Efter att kommissionen lagt sitt förslag inleds parallella förhandlingar inom rådet för att ta fram en gemensam position för EU:s medlemsländer och i Europaparlamentet, för att ta fram en gemensam position för de folkvalda parlamentarikerna, som representerar olika europeiska politiska partigrupper. Rådet representeras i förhandlingar av det land som innehar ordförandeskapet. När både rådet och europaparlamentet har antagit deras egna positioner inom förslaget kan de så kallade trepartsförhandlingarna mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet börja. För att ny lagstiftning ska antas måste rådet och parlamentet komma fram till en överenskommelse.

Mer information
Läs rådets pressmeddelande om överenskommelsen om ESR här
Läs Europaparlametnets pressmeddelande om överenskommelsen om ESR här

Läs rådets pressmeddelande om överenskommelsen om LULUCF här
Läs Regeringskansliets pressmeddelande om överenskommelsen om LULUCF här
Läs Europaparlamentets pressmeddelande om överenskommelsen om LULUCF här
Läs om Naturskyddsföreningen och Skogsindustriernas olika syn på LULUCF på Europaportalen
Hör Sveriges Radio inslag om Sveriges regerings position om flexibiliteter inom LULUCF här

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt transport och infrastruktur

+32 495 79 13 92