Bättre hälsa, mindre miljöpåverkan och större insyn för allmänheten sätts i fokus i EU-kommissionen revideringsförslag av industriutsläppsdirektivet. Mer krav på fler branscher är en av de förslagna åtgärderna när kommissionen siktar in sig på att förverkliga EU:s handlingsplan för nollföroreningar.

I april 2022 kom kommissionen med ett förslag om revidering av industriutsläppsdirektivet (Industry emissions directive, IED). Översynen bygger vidare på nuvarande direktiv om industriutsläpp som infördes 2010. Målet med direktivet är att minska påverkan på miljön och människors hälsa från industrins föroreningar (t.ex. svaveloxider, kväveoxider, ammonium, partiklar, kvicksilver och andra tungmetaller) som släpps ut i luft, vatten och mark från industrianläggningar men även att öka allmänhetens tillgång till information och deltagande i beslutsprocesser. Detta ska göras genom att fastställa bestämmelser om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar från industriella verksamheter. Revideringen av direktivet utgör en del av genomförande av EU:s gröna giv med särskild förankring i EU:s handlingsplan för nollföroreningar, metanstrategin, kemikaliestrategin och handlingsplan för cirkulär ekonomi.

EU-kommissionens ståndpunkt
Inom revideringsförslaget omfattas fler anläggningar/branscher av lagstiftningen, såsom fler stora jordbruksföretag med intensiv djurhållning även utvinning av industriella mineraler och metaller och storskalig batteriproduktion. Detta då stora industrianläggningar och djurgårdar orsakar fortfarande över hälften av Europas utsläpp till luft, orsakat av mänsklig aktivitet. Förslaget fokuserar även på att öka insynen och allmänhetens deltagande i tillståndsgivningsprocessen. Främst genom att förslå att europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar att omvandlas till en EU-portal för industriutsläpp.

Det som blir nytt i revideringen är:

  • Mer ändamålsenliga tillstånd för anläggningar.
  • Mer hjälp till EU:s ledande innovatörer. (Ett innovationscentrum för industriell omställning och industriutsläpp (INCITE) kommer att hjälpa industrin att identifiera lösningar för att bekämpa föroreningar.)
  • Stöd till industrins investeringar i den cirkulära ekonomin.
  • Synergier mellan sanering och minskade koldioxidutsläpp.
  • Nya reglerna att öka transparensen och allmänhetens deltagande i tillståndsprocessen.

I kommissionens förslag fastställs det att medlemsstaterna kommer att ha 18 månader på sig att införliva direktivet i nationell lagstiftning, efter att förslaget har antagits av Europaparlamentet och rådet. Därefter kommer de bästa tillgängliga teknikerna att utvecklas, när de väl har antagits av kommissionen kommer industrioperatörerna att ha fyra år och bönderna tre år på sig att uppfylla kraven.

Hur långt har vi kommit och nästa steg
Förhandlingarna om det reviderade direktivet har redan nu påbörjats mellan medlemsstaterna i rådet och i de olika berörda utskotten i parlamentet. Den 24 oktober höll ministrarna en riktlinjedebatt för att försöka komma fram till en politisk överenskommelse i rådet som skulle kunna antas i avvaktan på att parlamentet antar en position. Under mötet underströk ministrarna vikten av industriutsläppsdirektivet för att minska industriutsläpp och luftföroreningar samtidigt som fler medlemsländer uttryckte en oro över att små och medelstora djurhållningsföretag omfattas i revideringsförslaget. Utifrån dagsläget är det troligt att båda institutionerna (rådet och europaparlamentet) kommer komma så pass långt i sina egna interna förhandlingsprocesser att så kallade triloger (trepartssamtal mellan rådet, Europaparlamentet och kommissionen) kan påbörjas under det svenska ordförandeskapet.

Sveriges position
I det fakta-PM till Riksdagen som regeringen presenterade i maj 2022 var regeringen generellt positivt inställda till kommissionens ambition om att förbättra direktivets effektivitet genom att infatta krav på fler branscher. Regeringen ser särskilt positivt på de åtgärder som syftar till att främja innovationer eftersom ny teknik är en förutsättning för den gröna omställningen. Regeringen anser dock att vid fastställandet av krav på resurshushållning bör hänsyn till olika miljöaspekter kunna tas med en viss flexibilitet utifrån syftet att minska den totala miljöpåverkan och för att främja teknik som även minskar utsläppen av växthusgaser.

Mer information:
Läs regeringens faktapromemoria här
Läs kommissionens pressmeddelande om revidering här
Läs mer industrisläppsdirektivet på naturvårdverkets hemsida här
Läs mer om rådets riktlinjedebatt den 24 oktober här

Kontaktperson på Central Sweden
Cecilia Aketch Akanga
Informationsansvarig

+32 497 54 06 53

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt transport och infrastruktur

+32 495 79 13 92