Tidslinje och statusuppdatering – Framtidens Sammanhållningspolitik

Published On: 2024-02-28Last Updated: 2024-02-29

När kommer den nionde sammanhållningsrapporten? Hur går arbetet med CPMR:s politiska positioner? Och vad säger halvtidsöversynen av Återhämtningsfonden om framtidens sammanhållningspolitik? Det är några av frågorna som vi adresserar i denna artikel där vi både blickar bakåt och framåt och försöker ge en samlad bild av aktuella händelser rörande diskussionen om framtidens sammanhållningspolitik utifrån ett EU-perspektiv.

Med tanke på att 2025 kommer bjuda på ett nytt förslag till långtidsbudget och förslag till förordning om framtidens sammanhållningspolitik är 2024 det år då policydebatten om framtidens sammanhållningspolitik intensifieras ytterligare. Därför har vi på Central Sweden, utifrån ett regionalt och medlemsfokuserat EU-perspektiv, försökt sammanställa vad som hänt och vad vi har att vänta under kommande månader. Nedan följer en tidslinje med inkluderade statusuppdateringar.

Tryck på respektive rubrik för att läsa mer.

Nätverket Council of European Municipalities and Regions (CEMR) samlar regionala, kommunala och städers gemensamma medlemsorganisationer, exempelvis Sveriges Kommuner och regioner (SKR), inom ett Brysselbaserat nätverk. Organisationen antog sitt positionspapper om framtidens sammanhållningspolitik den 18 december och kommer antagligen att ta fram ytterligare positionspapper under 2024 eller 2025.

Den 6 februari träffades ministrar och statssekreterare med flera i Mons för att genomföra ett informellt ministerrådsmöte. På agendan var bland annat en diskussion om framtidens sammanhållningspolitik. Utifrån dialog med representanter från det belgiska ordförandeskapet har det framkommit att vägledande principer för sammanhållningspolitiken diskuterades samt att förenklingar och förslag om att göra SHP mer ”prestationsbaserat” (performance based) lyftes. Det vill säga, förslag om att betala ut medel inom SHP på grundval av framsteg och uppnådda resultat, snarare än uppkomna kostnader vilket EU-kommissionen anser bidrar till att ge både medlemsstaterna och kommissionen förutsägbarhet och ansvarsskyldighet. Utifrån återhämtningsfonden har det prestationsbaserade tillvägagångssättet implementerats i respektive medlemsstat och därför ägnades en del av mötet åt att diskutera erfarenheter av återhämtningsfondens genomförande.

Initiativet Regions for EU Recovery (R4EUR), som är ett informellt nätverk vilket leds av Region Katalonien och består av mer än 30 regioner från 9 EU-medlemsstater, presenterade sin andra studie om genomförandet av Återhämtningsfonden (RRF) och de nationella återhämtningsplanerna (RRP) och deras inverkan på sammanhållningspolitiken efter 2027. Syftet med nätverket och med studien är att visa på vikten av regionalt inflytande i RRF-liknande instrument och påvisa de erfarenheter av RRF som regioner upplever.

Som Central Sweden tidigare rapporterat om presenterade Högnivågruppen för framtidens sammanhållningspolitik sin slutrapport, innehållande en rad utvecklingsförslag, den 20 februari. Sedan januari 2023 har Högnivågruppen, som består av olika specialister inom SHP med bakgrund inom såväl politiken som akademin och civilsamhället, träffats nio gånger för att diskutera framtidens sammanhållningspolitik. I dagarna har gruppen presenterat sin slutrapport. Tanken är att rapporten ska ligga till grund för fortsatta diskussioner om framtidens sammanhållningspolitik och bistå såväl EU-kommissionen som andra EU-institutioner i arbetet med att forma framtidens sammanhållningspolitik.

Kopplingarna, och de potentiella effekter som Återhämtningsfondens implementeringslogik kan komma att få på framtidens sammanhållningspolitik, har varit en omdebatterad fråga de senaste två åren. Därför är det extra intressant att ta del av EU-kommissionens halvtidsöversyn av RRF och de slutsatser som EU-kommissionen drar av implementeringen hittills. Två övergripande slutsatser som EU-kommissionen drar är att halvtidsutvärderingen visar på det breda stödet från medlemsstaterna och andra intressenter för RRF:s ”prestationsbaserade karaktär” (performance-based nature). Det vill säga, att betala ut medel på grundval av framsteg och uppnådda resultat, snarare än uppkomna kostnader vilket EU-kommissionen anser bidrar till att ge både medlemsstaterna och kommissionen förutsägbarhet och ansvarsskyldighet. EU-kommissionen lyfter även att halvtidsutvärderingen påpekar en del förbättringsområden. Tillräcklig flexibilitet i utformningen och implementeringen av återhämtningsplaner menar exempelvis EU-kommissionen är nödvändigt för att säkerställa fortsatt mervärde och smidig implementering. De skriver bland annat att tillräcklig administrativ kapacitet i medlemsstaterna är nyckeln för ett snabbt genomförande av RRF, liksom ett nära engagemang av regionala och lokala myndigheter, såväl som av arbetsmarknadens parter.

Nätverket, Conference och Peripheral and maritime regions (CPMR), där Region Örebro län och Region Gävleborg är medlemmar har landat i ett utkast till positionspapper om framtidens sammanhållningspolitik och ett positionspapper om framtidens Interreg-program. Central Sweden har i nära dialog med regionala kollegor deltagit aktivt med att föra fram olika inspel till utkasten och varit framgångsrika i att föra fram sina synpunkter på innehållet. Exempelvis utifrån Östra Mellansveriges politiska position om framtidens sammanhållningspolitik Se exempel på hur vissa av inspelen framställdes nedan (endast ett utkast utifrån tidigare dialog):

Exempel inom punkt 6 av utkastet:

Exempel inom punkt 8 av utkastet:

Vartannat år arrangerar Europeiska Regionkommittén (ReK) en så kallad ”European Summit of Regions and Cities” för att lyfta fram regionalpolitikens roll i EU och utbyta erfarenheter mellan EU:s institutioner och regioner och städer. Den tionde konferensen går av stapeln den 18 – 19 mars i Mons i Belgien och arrangeras också som en del av det Belgiska ordförandeskapet i ministerrådet. Under konferensen finns det specifika programdelar som adresserar sammanhållningspolitiken och dess framtid. Exempelvis en programdel där den så kallade ”sammanhållningsalliansen” (Cohesion Alliance) ska leda en diskussion på temat: ”A renewed cohesion policy that leaves no one behind”. Bland deltagarna finns bland annat ledamöter av den Europeiska Regionkommittén men konferensen samlar även tjänstepersoner från hela Europa som arbetar med eller har intresse av EU:s regionalpolitik. Från Region Dalarna deltar bland annat Birgitta Sacrédeus, ledamot av Europeiska regionkommittén och Regionråd i Region Dalarna. Central Sweden ämnar delta för att bevaka konferensen.

Vartannat eller vart tredje år publicerar kommissionen en sammanhållningsrapport som ska ge en heltäckande bild av tillståndet för social, ekonomisk och territoriell sammanhållning i EU. Rapporten brukar fokusera på att utvärdera hur och till vilken grad sammanhållningspolitiken stöttar EU:s regioner för att främja hållbar utveckling och övervinna deras utmaningar men belyser även befintliga luckor och förbättringsområden för de kommande åren. Den nionde sammanhållningsrapporten är beräknad att släppas den 20 mars och förväntningarna är att rapporten kommer vara mer framtidsinriktad än exempelvis den åttonde sammanhållningsrapporten.

Den 22 mars träffas den politiska byrån och dess ledamöter, från Sverige är det Gotland och Skåne som är byråmedlemmar, i Patras i Grekland för ett gemensamt Byråmöte. Under mötet deltar bland annat Elisa Ferreira, EU-kommissionär för regionalpolitiska frågor. På programmet står det en diskussion och överläggning om ett första godkännande av CPMR:s position om sammanhållningspolitiken och positionen om Interreg. Två positioner som Region Örebro län (utifrån Östra Mellansverige) och Region Gävleborg deltagit aktivt i att utforma. Ett godkännande ligger sedan till grund för ett officiellt antagande av positionerna i samband med General Assembly inom CPMR som planeras till mitten av juni och förslagsvis anordnas på Malta.  

CPMR har under de senaste månaderna genomfört en teknisk studie av de effekter som en eventuell utvidgning kan få på framtidens sammanhållningspolitik. Den 9 april ska studien presenteras på ett specifikt event i Europaparlamentet. Central Sweden kommer rapportera mer om eventet när detaljer om program och anmälan har presenterats.

Sammanhållningsforumet anordnas ungefär vartannat eller var tredje år och är Europas största högnivåkonferens för samtal om sammanhållningspolitiken. Årets Sammanhållningsforum, som blir det nionde i följden sedan forumet startade, arrangeras den 11–12 april i Bryssel. Bland talarna under 2024 års forum återfinns EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU-kommissionären för regionalpolitiska frågor, Elisa Ferreira. Årets forum kommer att anordnas som ett hybridevent vilket innebär att det live-sänds via EU-kommissionens hemsida. Deltagare på plats i Bryssel kan enbart delta om dessa fått en personlig inbjudan. Exempelvis har Central Sweden tilldelats en plats på eventet utifrån sin roll som Brysselbaserat regionkontor.

Den 18 juni möts ministrar från alla EU:s medlemsstater i det allmänna rådet för att diskutera sammanhållningspolitiken. Den 30 november 2023 antogs rådslutsatser om framtidens sammanhållningspolitik av det allmänna rådet och den 18 juni förväntas dessa slutsatser uppdateras. Det är därför en viktig del i rådet och medlemsstaterna gemensamma arbete i att enas om hur de vill att framtidens sammanhållningspolitik ska utformas.

Kontaktperson på Central Sweden
Rasmus Bergander
EU-strateg inom sammanhållningspolitiken samt
innovation med fokus på smart specialisering

+32 496 30 69 42