Fragmenterat Europaparlament efter valet

Högt valdeltagande i Europaparlamentsvalet, både generellt bland EU:s medlemsstater men även i Sverige, stärker den demokratiska legitimiteten för Europaparlamentet. Gröna partier, liberaler och högerpopulistiska partier var valets vinnare samtidigt som de två största partigrupperna S&D och EPP backade i antal mandat. Den 2 – 4 juli har det nya Europaparlamentet det första, konstituerande, sammanträdet. Valresultatet innebär att det politiska landskapet i parlamentet kommer förändras och att nya allianser och koalitioner kan komma att bildas. En fråga det nya parlamentet kommer att behandla inom kort är valet av ny ordförande på EU-kommissionen.    

Den 23–26 maj var det val till Europaparlamentet med ett rekordstort valdeltagande när 50,97% av de röstberättigade till valet gick till sina vallokaler och röstade. I Sverige slogs det nytt rekord och valdeltagandet uppmättes till 54,65%. För Dalarna, Gävleborg och Örebro län var valdeltagandet följande:

  • Dalarna                             53,11%
  • Gävleborg                         55,27%
  • Örebro län                         53,44%

I valet fick gröna partier, liberaler och högerpopulistiska partier ett uppsving samtidigt som de två stora blocken S&D (Gruppen Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet) och EPP (European People’s Party) backade i antal mandat. Mandatfördelningen för Sverige ser ut som följande:

  • Socialdemokraterna: 5
  • Moderaterna: 4
  • Sverigedemokraterna: 3
  • Miljöpartiet: 2 (plus 1 mandat om/när Storbritannien lämnar EU)
  • Centerpartiet: 2
  • Kristdemokraterna: 2
  • Liberalerna: 1
  • Vänsterpartiet: 1
  • Feministiskt initiativ: 0

Nya koalitioner
Det nya Europaparlamentet har det första, konstituerande, sammanträdet den 2 – 4 juli 2019 där talman för parlamentet ska väljas och utskottens stolar ska fyllas. Det är en viktig sammankomst då det är i utskotten den största delen av parlamentets arbete utförs. Innan detta sammanträde ska även de politiska gruppernas sammansättning godkännas. Eftersom både S&D och EPP, de två partigrupper som länge dominerat den europeiska politiken, inte längre får egen majoritet i Europaparlamentet då stödet minskade för dessa partigrupper samtidigt som gröna partier, liberaler och de högerpopulistiska partierna gick framåt, är det ett fragmenterat Europaparlament som har sitt första sammanträde i juli. Detta innebär att det politiska landskapet i parlamentet kommer förändras och att nya allianser och koalitioner kan komma att bildas.

Val av ny ordförande för EU-kommissionen
Ytterligare en fråga som ska hanteras av det nya parlamentet inom en snar framtid är förhandlingarna om vem som ska bli EU-kommissionens ordförande. Det Europeiska rådet (medlemsstaternas stats- och regeringschefer) ska lägga fram sitt förslag på kandidat, som därefter behöver godkännas av Europaparlamentet med absolut majoritet. I valet av kandidat måste rådet ta hänsyn till valresultatet i Europaparlamentsvalet. Donald Tusk, ordförande för det Europeiska rådet, har som ambition att rådet ska nominera en kandidat nu i juni vilket skulle kunna innebära att det nya Europaparlamentet skulle kunna rösta i frågan vid sammanträdet i juli. När ordföranden är utsedd utser hen därefter sina vice ordföranden och kommissionärer bland EU-medlemsstaternas förslag. Listan måste godkännas av EU:s samtliga stats- och regeringschefer vid ett möte i Europeiska rådet. Den nuvarande EU-kommissionens mandatperiod löper ut den 31 oktober 2019 men fortsätter på obestämd tid om det skulle vara så att ingen ny kommission har blivit godkänd innan dess.

Mer information

Läs mer om valresultatet på Europaparlamentets informationssida om valet här

Läs Euractivs analys av möjliga scenarier gällande nya koalitioner i Europaparlamentet i nästa mandatperiod här

Läs mer om val av EU-kommissionens ordförande och kommissionärer här

2019-06-05T11:39:22+02:00 2019-06-05|