Det här tycker EU-länderna om Konkurrenskraftsfonden

Mer inflytande för medlemsländerna över styrningen av fonden och över vilka politikområden som ska prioriteras, en tydligare koppling mellan Konkurrenskraftsfonden och Horisont Europa samt ökat fokus på små och medelstora företag. Det är några av huvuddragen när EU-länderna nu antagit sin första position om delar av den framtida Konkurrenskraftsfonden. Samtidigt fortsätter frågan om excellens kontra geografisk spridning att splittra medlemsländerna.

Bildkälla: Europeiska rådet

Den 16 juni 2026 enades medlemsländernas EU-ministrar om de första gemensamma positionerna i förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget (MFF). Beslutet följer i huvudsak EU-kommissionens förslag från juli 2025 om en omfattande omstrukturering, där flera politikområden föreslås slås samman, bland annat regional- och jordbrukspolitiken. Rådet antog tre inledande förhandlingspositioner: om förordningen för nationella och regionala partnerskapsplaner (NRPP), om den framtida Konkurrenskraftsfonden (European Competitiveness Fund, ECF) och om EU:s yttre åtgärder, Globala Europa.

Det här kallas för att ministerrådet antagit en partiell allmän inriktning, det vill säga att de enats om delar av förslaget medan återstående delar, såsom de faktiska budgetnivåerna, fortfarande förhandlas.

I EU-kommissionens förslag till en ny konkurrenskraftsfond slås flera idag existerande program ihop, så som Digitala Europa, miljö- och klimatprogrammet Life och europeiska programmet för försvarsindustrin EDIP. EU-kommissionens syfte är förenkling, men där ställer sig dock många frågandes om det är förenkling för de som söker finansiering eller om det snarare handlar om en förenkling för kommissionen. Målet med fonden är att minska EU:s innovationsglapp, minska beroenden mot tredje land och att stärka den europeiska konkurrenskraften.

ECF föreslås fokusera på fyra områden:

• Ren omställning och utfasning av fossila bränslen i industrin
• Hälsa, bioteknik, jordbruk och bioekonomi
• Digitalt ledarskap
• Resiliens och säkerhet, försvarsindustri och rymd

EU-länderna ställer sig bakom denna struktur, men flera andra delar av förslaget är mer omstridda, både mellan rådet och kommissionen och mellan medlemsländerna själva.

Tydligare gränsdragning mellan Horisont Europa och ECF

Sedan EU-kommissionen lade fram sitt förslag till MFF har en central kritik från medlemsländerna rört kopplingen mellan ECF och ramprogrammet för forskning och innovation, Horisont Europa. I kommissionens förslag lyfts behovet av synergier mellan programmen, vilket väckt frågor om hur prioriteringar ska samordnas och vem som ska ha inflytande över dem. Medlemsländerna har efterfrågat ett större inflytande över vilka strategiska områden som ska prioriteras, liksom över beslut om vilka projekt som ska få finansiering, för att undvika att programmen utvecklas i olika riktningar.

Medlemsländerna stärker sitt inflytande över styrningen

Ytterligare en återkommande kritik från EU-länderna har varit att kommissionens förslag till ECF gav dem en för begränsad roll i fondens styrning. I rådets position stärks därför medlemsstaternas inflytande över genomförandet av ECF. Samtliga beslut enligt kommittéförfarandet (så kallad comitology, där medlemsländerna granskar och yttrar sig över kommissionens genomförandebeslut) ska omfattas av ett granskningsförfarande. Det innebär att medlemsländerna måste lämna formella yttranden på genomförandeakter, det vill säga de mer detaljerade beslut som kommissionen antar för att genomföra EU‑lagstiftning i praktiken. Samtidigt förstärks deras inflytande i fondens styrning genom en tydligare roll i ECF:s generalkommitté, där de kan bidra med strategisk vägledning för fondens övergripande inriktning och prioriteringar.

Rådets position innebär även att reglerna för ECF i större utsträckning anpassas till den befintliga Europeiska försvarsfonden (EDF). Detta syftar till att stärka medlemsstaternas inflytande och kontroll över beslut om vilka projekt som ska tilldelas stöd, särskilt inom försvarsområdet. Samtidigt säkerställs att fonden är förenlig med det redan etablerade regelverket för EU:s försvarsindustri, vilket bidrar till ökad tydlighet och kontinuitet i genomförandet.

Särskilt fokus på små- och medelstora företag

Rådets position innebär att ECF ska ha ett tydligt fokus på små och medelstora företag (SME), bland annat genom riktade arbetsprogram, särskilda utlysningar och incitament för att öka deras deltagande. Fonden ska även förbättra SME:s tillgång till finansiering genom lån, garantier och eget kapital. Till det ska det även vara möjligt att få rådgivning och stöd för innovation, internationalisering och marknadstillgång. SME pekas ut som en viktig målgrupp i flera av de politikområden som ECF omfattar, såsom digitalisering, bioekonomi och säkerhet. Företagen ska kunna få stöd inom ny teknik och innovation, delta i konsortier och europeiska värdekedjor samt ges ett särskilt fokus inom cybersäkerhet och digitala ekosystem, i syfte att stärka deras roll i Europas industriella utveckling och omställning.

Medlemsländerna oense om excellens kontra geografisk öronmärkning

En central skiljelinje i förhandlingarna om ECF handlar om huruvida medel ska fördelas strikt utifrån excellens eller om geografiska kriterier ska vägas in. Flera medlemsländer, däribland Sverige, Tyskland och Frankrike, driver på för att finansiering i första hand ska gå till de bästa projekten för att maximera EU:s globala konkurrenskraft. Samtidigt efterfrågar en grupp medlemsländer i delar av Öst- och Sydeuropa en mekanism som säkerställer geografisk balans och bredare deltagande, med argumentet att fonden annars riskerar att förstärka befintliga innovationsklyftor inom unionen.

ERRIN om rådets position

Det europeiska nätverket för regional innovation, ERRIN, lyfter i sin analys att rådets position stärker fokus på innovationsekosystem, regionala kopplingar och synergier med andra EU-program inom ECF. Samtidigt betonar ERRIN att det fortfarande saknas tydliga hänvisningar till regioners roll i vissa centrala instrument och att EU Missions inte behandlas, något som nätverket kommer fortsätta att driva påverkansarbete kring.

Vad händer nu?

Efter EU-toppmötet den 18–19 juni, då stats- och regeringscheferna träffades, står det klart att medlemsländerna fortfarande inte är överens om storleken på EU:s nästa långtidsbudget. Arbetet går nu vidare under det irländska ordförandeskapet, med sikte på att föra förhandlingarna framåt inför höstens toppmöte. Några formella förhandlingar med Europaparlamentet väntas inte påbörjas ännu eftersom parlamentet vill att medlemsländerna först ska enas om budgetens övergripande ramar. Däremot kommer informella kontakter mellan institutionerna att fortsätta.

Läs mer

EU-kommissionens information om förslaget till ny Konkurrenskraftsfond
Rådets partiella allmänna riktlinje om ECF i sin helhet (2026-06-16)
Hela texten i den så kallade Nego-boxen från Cypern (2026-06-11)
Det här tycker EU-länderna om NRPP – Central Sweden (2026-06-24)
EU-länderna säger ja till NRPP och Konkurrenskraftsfonden i nästa långtidsbudget – Central Sweden (2026-06-17)
Sverige och Tyskland nära allierade i striden om EU:s nästa långtidsbudget – Central Sweden (2026-04-29)
Europaparlamentet vill se en större EU-budget – Central Sweden (2026-04-15)
EU-kommissionens samlade information om budgetförslaget: EU budget 2028-2034
Bryssels smutsigaste fajt börjar nu | Europapodden | Sveriges Radio (2025-08-26)