Bevakningsinformation

Framtidens försvarsindustri: Mer, bättre, tillsammans och europeisk

Published On: 2026-05-12Last Updated: 2026-05-13

En ökad ordervolym, bättre samordning och mer investeringar. Det fastställer EU:s strategi med tillhörande finansiering för Europas försvarsindustri.

EU-kommissionen menar att den snabbt försämrade säkerhetspolitiska situationen i Europa kräver att EU radikalt ökar takten och omfattningen i hur den försvarsindustriella basen utvecklar och producerar militär materiel. För att uppnå verklig försvarsindustriell beredskap måste således EU-länderna fortsätta höja sina försvarsutgifter och prioritera gemensamma investeringar som stärker både EU:s och NATO:s militära förmågor. En stark europeisk försvarsindustri är dessutom central för unionens ekonomiska säkerhet, tekniska innovation och motståndskraft.

För att uppnå detta har EU-kommissionen en övergripande strategi för europeisk försvarsindustri (EDIS) och ett tillhörande program för europeisk försvarsindustri (EDIP).

Bildkälla: EU-kommissionen

Den 5 mars 2024 presenterade EU-kommissionen EU:s första övergripande strategi för försvarsindustri, European defence industrial strategy (EDIS). Strategin sätter riktningen för europeisk försvarsindustri fram till år 2035 med målet att stärka unionens försvarsberedskap och säkerställa att industrin kan svara snabbt och anpassas till nya situationer.

EDIS utgör inte lagstiftning i sig utan uttrycker en politisk viljeinriktning, som i sin tur kan komma att konkretiseras i form av lagstiftning och/eller finansiering, såsom EDIP. Strategin omfattar bland annat gemensamma mål, som att minst 40% av försvarsupphandlingen ska ske gemensamt inom EU och en uppmaning till EU-länderna att upphandla hälften av alla försvarsinvesteringar inom EU till 2030. Märk väl att strategin endast uppmanar EU-länderna till detta, en EU-strategi utgör inte bindande lagstiftning.

Strategin bygger på fyra övergripande prioriteringar:

Stärka den europeiska försvarsteknologiska och industriella basen (EDTIB) genom ökade och mer samordnande investeringar
Förbättra industrins förmåga att snabbt anpassa produktion under alla tidsramar och förutsättningar
Integrera beredskapstänk i större delar av politiken
Samarbeta med strategiska och likasinnade internationella partnerländer

Strategin bygger på gemensamma offentliga och privata åtaganden med målet att minska investeringsrisker och samtidigt stärka en mer sammanhållen europeisk försvarsindustripolitik. Enligt kommissionen kan målen nås genom att dra nytta av de fördelar som följer av konkurrens, samordning och samarbete.

Investeringarna ska följa fyra ledord:

Mer. EU-länderna uppmuntras att öka sina försvarsutgifter för att möta de växande behoven och stärka den europeiska kapaciteten.
Bättre. Resurserna ska riktas dit de gör störst nytta samtidigt som dubbelarbete mellan medlemsländerna undviks. För att uppnå detta föreslås en stärkt koordinering av nationella investeringsplaner genom en ny gemensam programplanerings- och upphandlingsfunktion. Det ska ske dels genom en nämnd för försvarsindustriell beredskap som ska vara ett offentligt samordningsforum mellan EU-institutioner och EU-länder, dels genom en högnivågrupp för europeisk försvarsindustri som ska vara ett dialogforum mellan offentliga aktörer och industrin.
Tillsammans. Medlemsländerna ska samarbeta genom hela livscykeln – från forskning till upphandling – med gemensamma standarder och strukturer för att göra samordnad upphandling till norm.
Europeiskt. Kommissionen vill styra efterfrågan mot europeiska producenter genom en gemensam försäljningsmekanism och katalog över försvarsmateriel. Målet är att stärka den inhemska industrin, med riktmärken om att minst hälften av upphandlingen ska ske inom EU till 2030 och 60 procent till 2035.

Programmet för europeisk försvarsindustri – EDIP

Som ett första initiativ inom strategin föreslog kommissionen att inrätta programmet för europeisk försvarsindustri (European Defence Industry Programme, EDIP) inom den nuvarande budgetperioden för att säkerställa långsiktigt stöd till den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen, samtidigt som nya stödformer testas inför nästa programperiod.

Programmet trädde i kraft vid årsskiftet 2025/2026 och utgör det centrala lagstiftnings- och investeringsinstrumentet för strategin (EDIS). Programmet syftar till att stärka EU:s försvarsindustri, öka samordningen mellan medlemsländerna och förbättra tillgången till försvarsmateriel. Programmet omfattar 1,5 miljarder euro för perioden 2025–2027, varav 0,3 miljarder är avsatta till Ukraine Support Instrument (USI).

Målet med programmet är att stärka industrins kapacitet, konkurrenskraft och leveransförmåga. Medlen kommer från omprioriteringar i EU-budgeten och ökade tillskott till den europeiska försvarsfonden (EDF), vilket är ett annat finansieringsinstrument inom försvarsområdet. Försvarsfonden fokuserar dock mer på långsiktig forskning och utveckling, det vill säga framtidens försvarstekniker. EDIP kan sägas ha ett mer kortsiktigt fokus på att snabbt öka EU:s förmåga att tillverka, leverera och upphandla redan existerande försvarsmateriel.

EDIP inkluderar även EUDIS, ett delprogram med fokus på innovation och utveckling inom försvarssektorn. EUDIS riktar sig specifikt till startups och SME:s som vill delta i försvarsrelaterad innovation. Genom att kombinera EU-medel med privata investeringar hoppas EU-kommissionen att delprogrammet ska mobilisera runt 2 miljarder euro fram till 2027. EUDIS låg ursprungligen under Europeiska Försvarsfonden men har sedan dess bäddats in i EDIP.

En central del av programmet är också SEAP (Structure for European Armament Programme), ett frivilligt rättsligt ramverk som gör det möjligt för minst tre medlemsstater att etablera gemensamma strukturer för försvarsupphandling. Genom SEAP kan deltagande länder samordna hela livscykeln för materiel – från utveckling till underhåll – och i vissa fall dra nytta av incitament såsom momsundantag. Deltagandet är helt frivilligt för medlemsstaterna.

EU-kommissionens förslag om programmet AGILE, som vi skrev om nyss, tillkom alltså efter både EDF och EDIP. Finansieringen till AGILE föreslås ske genom omfördelningar från befintliga instrument, inklusive EDIP, EDF och EU:s rymdprogram.

Den europeiska försvarsteknologiska och industriella basen

En central utgångpunkt för både EDIS och EDIP är att stärka EDTIB (The European defence technological and industrial base). Det är EU:s samlade försvarsindustri – det vill säga nätverket av företag, forskningsmiljöer och offentliga aktörer som utvecklar och producerar militär teknik och materiel i Europa, som domineras av företag i Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Sverige. Basen utgör EU:s kapacitet att själv ta fram och leverera försvarsmateriell, oberoende av tredjeländer.

EU-kommissionen menar att den europeiska försvarsteknologiska industribasen präglas av fragmentering på både efterfråge- och utbudssidan. Försvarsplanering och upphandling förs i hög grad på nationell nivå, vilket leder till duplicering av teknik, sämre stordriftsfördelar och högre kostnader för EU som helhet. Samtidigt har EU:s beroende av leveranser från tredjeländer, däribland USA, varit stort, särskilt under de senaste årens upprustning då den egna industrin inte hunnit med den ökade efterfrågan.

Reaktioner – Det är upp till EU-länderna

Flera av reaktionerna som Europaparlamentets egna tankesmedja European Parliamentary Research Service lyfter fram i sin rapport har gemensamt att de anser att strategins framgång är beroende av tillräcklig finansiering och stöd från medlemsländerna.

När det kommer till själva finansieringsprogrammet efterlyser Europeiska revisionsrätten, det vill säga den europeiska motsvarigheten till Riksrevisionen, en bättre balans mellan de politiska målen, den föreslagna budgeten och tidtabellen. Revisorerna framhåller risken för att de föreslagna utgifterna på 1,5 miljarder euro under en genomförandeperiod på två år kanske inte stämmer överens med de ambitiösa målen att stärka EU:s försvarsberedskap och bidra till Ukrainas försvarsindustriella bas.

Sveriges regering stöttade EU-kommissionens förslag att inrätta både EDIS och EDIP eftersom det stärker Europas försvarsindustriella bas och samtidigt gynnar svenska företags konkurrenskraft. Vidare sågs det som mycket positivt att programmet också bidrar till att bygga upp Ukrainas försvarsindustri, vilket i sin tur stärker EU:s säkerhet. Samtidigt betonade regeringen att det är viktigt att EU:s arbete inom försvar inte inkräktar på medlemsstaternas ansvar för nationell säkerhet och att EU‑fördragens regler om enhällighet i försvarsfrågor respekteras.

Vad händer nu?

EU:s strategi för försvarsindustri är antagen, programmet för europeisk försvarsindustri är redan igång och flera ansökningsomgångar är redan öppna, eller kommer att öppnas inom kort.

Förkortningar

EDIS – Strategin för europeisk försvarsindustri
EDIP – Programmet för europeisk försvarsindustri
EDTIB – Den europeiska försvarsteknologiska och industriella basen
EDF – Europeiska försvarsfonden
EUDIP – EU Defence Innovation Scheme (EUDIS), numera en del av EDIP
SEAP – Structure for European Armament Programme, en del av EDIP