Bevakningsinformation

Vitboken Readiness 2030 – den europeiska försvarsstrategin

Published On: 2026-04-08Last Updated: 2026-04-08

Ökad gemensam beredskap, stöd till Ukraina och samordnade europeiska försvarsinvesteringar – det är huvuddragen i EU-kommissionens vitbok Readiness 2030, som anger riktningen för Europas försvar och försvarsindustri de kommande åren.

Foto: EU-kommissionen

Försvar är en nationell befogenhet – men kommissionen menar att det finns ett mervärde i att agera gemensamt på EU-nivå för att stärka EU-ländernas försvarsindustrier och den samlade beredskapen. Mot denna bakgrund presenterade kommissionen den 19 mars 2025 vitboken Readiness 2030 om europeisk försvarsberedskap.

Vitboken är ett strategiskt och politiskt ramverk som består av en ny försvarsstrategi och kartlägger vilka investeringar som kommer att behövas för att uppnå beredskap fram till 2030. Förenklat skulle det gå att säga att syftet med vitboken är att på kort sikt stötta Ukraina och på lång sikt stärka Europas säkerhet och försvar.

ReArm Europe – finansieringsplanen bakom vitboken

Strax innan vitboken presenterades, den 4 mars 2025, la kommissionen fram det strategiska försvarsinitiativet ReArm Europe, som ska möjliggöra genomförandet av vitboken.

ReArm Europe föreslår bland annat ökad nationell budgetflexibilitet, ökat engagemang från Europeiska investeringsbanken och låneinstrumentet SAFE, som i praktiken innebär att EU kan låna pengar som sedan EU-länderna kan låna av EU för att investera i försvar. Av de 27 EU-länderna har 18 medlemsländer har anmält intresse för att ta del av SAFE-lån – Sverige är inte ett av dem.

Stärkt europeisk försvarsförmåga i fokus

Vitboken slår fast att EU:s samlade försvarsförmåga måste stärkas. Kärnan i det är att bygga upp en försvarsindustri som snabbt kan skala upp produktion, leverera i större volymer och agera mer samordnat. Kommissionen pekar också på behovet av att förbättra operativa förutsättningar, exempelvis genom att underlätta militär rörlighet.

Ett centralt budskap som vitboken framhåller är att ökade försvarsutgifter bör användas på ett gemensamt och europeiskt sätt. Det ska bidra till långsiktig säkerhet, stärka den europeiska industrin och samtidigt öka den ekonomiska tillväxten. I detta ingår även att möta det omedelbara behovet av fortsatt stöd till Ukraina.

Dessutom presenteras konkreta åtgärder som ska höja den europeiska försvarsförmågan.

Åtgärda kritiska kapacitetsbrister

Inom en EU-ram ska medlemsländerna avgöra vad deras kritiska kapacitet är utifrån nationella behov. Dessa behov ska samordnas på EU-nivå för att nå gemensamma lösningar.

Samordna efterfrågan och öka gemensam upphandling

Genom att aggregera efterfrågan och öka den gemensamma upphandlingen ska en starkare och mer konkurrenskraftig försvarsindustriell bas byggas upp.

Öka stöd till Ukraina

Detta ska ske genom ökat militärt bistånd och en fördjupad integration mellan den ukrainska och den europeiska försvarsindustrin.

Fördjupa den europeiska försvarsmarknaden

Liksom inom flera andra sektorer vill kommissionen fördjupa EU:s inre marknad. Detta föreslås ske genom bland annat regelförenklingar och minskad fragmentering.

Nyttja innovation

Systemförändrande innovationer som AI och kvantteknik ska nyttjas för att utveckla försvarssektorn.

Stärka beredskapen

Den europeiska krisberedskapen ska förbättras genom att bygga upp och tillhandahålla materiellager, förbättra militär rörlighet och stärkta yttre gränser.

Stärka samarbetet med likasinnade länder

Partnerskap med strategiskt viktiga tredjeländer ska fördjupas, i linje med EU:s och Natos gemensamma mål.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har betonat att investeringar i det europeiska försvaret är investeringar för både nuvarande och framtida generationer. Utöver att stärka säkerheten framhåller kommissionen att initiativen även kan bidra till regional utveckling, genom ökad ekonomisk aktivitet, industriell tillväxt och teknisk innovation.

Kommissionären för försvar och rymd, Andrius Kubilius, har haft en central roll i framtagandet av vitboken. Kubilius betonar att vitboken i sig inte skrämmer bort hot, utan att vår säkerhet hänger på att medlemsländerna implementerar det kommissionen skrivit i boken.

Reaktioner

Den svenska regeringen delar kommissionens bedömning att EU:s försvarsberedskap behöver stärkas mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget. Regeringen stödjer vitbokens övergripande målsättning och betonar vikten av att utvecklingen är medlemsstatsdriven och går i linje med Natos förmågemål.

I kombination med att kommissionen presenterade vitboken uttryckte flera unionsmedlemmar, särskilt dem med geografisk närhet till Ryssland, ett starkt stöd för ökade försvarsanslag. Länder som Estland, Litauen och Tyskland har på nationellt plan höjt sina investeringar i försvar. Även det militärt alliansfria Österrike har framhållit behovet av att stärka Europas försvarsförmåga och ämnar att själva bidra till detta inom ramen för sin neutralitet.

Den amerikanska utrikespolitiska tankesmedjan Atlantic Council beskriver vitboken som ett viktigt steg mot ett mer samordnat och långsiktigt europeiskt försvar. Samtidigt pekar analyser på att vitbokens genomslag i praktiken kommer att bero på medlemsländernas politiska vilja att omsätta strategin i konkreta investeringar, gemensam upphandling och faktisk kapacitetsuppbyggnad.

Vad händer nu?

Medan ReArm Europe är politiskt antaget och genomförs genom flera rättsakter är vitboken inte föremål för formellt antagande, eftersom det är ett strategiskt policydokument. Det används som grund för genomförandet av EU:s försvarsstrategi samt efterföljande initiativ, som Defence Roadmap 2030.