Det här tycker EU-länderna om NRPP

Smart specialisering, starkare koppling till sammanhållningens grundprinciper och stärkt regional roll. EU-länderna går i stort sett på EU-kommissionens linje med vissa justeringar gällande de framtida nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRPP). Kommer nu förhandlingarna med Europaparlamentet att börja?

Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz håller ett anförande under Allmänna rådets möte 16 juni 2026. Bildkälla: General Affairs Council – Public session – morning – 2026-06-16

Den 16 juni 2026 enades medlemsländernas EU-ministrar om de första gemensamma positionerna i förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget och hur den ska utformas. Positionerna omfattar dock inte allt i förordningen, vissa frågor såsom exempelvis budget kommer kräva fortsatta diskussioner, därför benämns positionerna som ”partial general agreements, delvis allmän inriktning på svenska. Förhandlingspositionen följer i huvudsak EU-kommissionens förslag från juli 2025 om en omfattande omstrukturering. EU-länderna i rådet har nu antagit tre inledande förhandlingspositioner: om förordningen för nationella och regionala partnerskapsplaner (NRPP), som också inkluderar Interreg, om den framtida Konkurrenskraftsfonden och om EU:s yttre åtgärder, Globala Europa.

EU-kommissionen förslår att varje EU-land ska ta fram en enda omfattande plan som ersätter flera nuvarande program inom bland annat sammanhållningspolitiken, jordbruk och fiske, migration och säkerhet samt den sociala klimatfonden. Planerna kallas nationella och regionala partnerskapsplaner och ska således omfatta bland annat om att minska regionala skillnader, stärka jordbruks- och fiskerisektorns konkurrenskraft, investera i människor och sociala rättigheter, inklusive kultur och kreativa näringar, skydda demokrati och rättsstat, stärka intern säkerhet och gränsskydd samt utveckla försvars- och säkerhetskapacitet. Denna omstrukturering med nationella planer har nu EU-länderna ställt sig bakom, även om de vill se vissa förändringar.

Förändringar gentemot EU-kommissionens förslag

I den gemensamma förhandlingspositionen betonar rådet tydligare EU-ländernas handlingsutrymme, särskilt när det gäller styrning och kontroll. Gällande rättsstatens principer, förenklat att ett EU-land endast ska endast kunna ta del av EU-medel om demokratiska grundprinciper uppfylls fastslås. Rådet lägger dock större vikt vid de andra EU-ländernas bedömning av hur väl ett EU-land uppfyller rättsstatens principer än endast kommissionens bedömning.

Rådet synliggör också sammanhållningspolitikens grundprinciper och lyfter fram smart specialisering, som knappt nämndes i EU-kommissionens förslag, som en viktig utgångspunkt för de framtida planerna. Flera jordbruksrelaterade delar flyttas dessutom från NRPP-förordningen till den särskilda lagstiftningen för den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP). Det visar att många EU-länder vill värna CAP:s särställning och i stor utsträckning hålla den separat. Jordbruket kan fortfarande ingå i planerna, men regleringen hålls tydligare åtskild.

Strategiska mål

EU-länderna går vidare på kommissionens linje om att planerna ska bidra till EU:s övergripande mål, samtidigt som varje nationell och regional plan ska anpassas efter landets och regionernas specifika behov. Vidare går även EU-länderna med på att de landsspecifika rekommendationerna ska tas stor hänsyn till i framtagandet av planerna.

Utbetalning vid tydliga milstolpar

EU-kommissionen ska endast betala ut medel när länderna har uppfyllt överenskomna milstolpar och mål, och finansieringen kopplas även till krav på respekt för grundläggande rättigheter och rättsstatens principer. Trots viss tvekan från vissa läger, följer alltså EU-länderna kommissionens förslag om ett resultat- och prestationsbaserat utbetalningssystem.

Starkare regionalt inflytande?

EU-länderna vill som sagt ha kvar sitt handlingsutrymme, men i förhandlingspositionen stärks samtidigt regionernas roll. EU-länderna menar att regioner fortsatt ska vara centrala aktörer i både förhandlingar och genomförande, och att befintliga nationella och regionala strukturer ska kunna användas för att undvika onödig administration. Central Sweden gör bedömningen att EU-länderna inte riktigt går lika långt som Europaparlamentet gällande regionernas inflytande på de framtida planerna, men att skrivningarna ändå är ett steg i rätt håll.

Vad tycker de olika länderna?

Förhandlingspositionen antas med kvalificerad majoritet, vilket innebär att vissa länder röstade emot och vissa länder la ner sig röst. Luxemburg röstade exempelvis nej på grund av att man anser att de landsspecifika rekommendationerna får en bindande roll – något som man principiellt är emot. Belgien avstod på grund av att de anser att skrivningarna inte för centraliserade och därmed inte kompatibla med de belgiska självstyrande regionerna. Sverige är i stort sett mycket nöjd med den framhandlade positionen och röstade ja.

Tajt tidsplan

Europeiska rådets ordförande Antonio Costa har sedan länge drivit på för att nå en budgetkompromiss före årets slut, inte minst med tanke på det franska presidentvalet nästa år, där det nationalistiska och EU-skeptiska partiet Nationell samling ligger bra till i opinionsundersökningarna. Jordan Bardella, partiets kronprins, har sagt att han vill driva på för att Frankrikes medlemsavgift ska halveras om han vinner. Sådana uttalanden ökar tydligt pressen på EU-länderna att nå en kompromiss så fort som möjligt. En överenskommelse redan till årsskiftet skulle dock vara en rekordtid jämfört med tidigare förhandlingar.

Vad händer nu?

Den position som rådet nu antagit är delvis, eftersom frågor om budgetens storlek och horisontella regler fortfarande förhandlas inom ramen för hela MFF-paketet. Förhandlingar med Europaparlamentet om NRPP-förordningen kan dock nu inledas – åtminstone i teorin – även om Europaparlamentet officiellt har positionen att inga förhandlingar inleds innan EU-länderna enats om storleken på budgeten. Troligtvis inleds dock redan nu informella kontakter mellan de två EU-lagstiftande institutionerna.

Under den 18–19 juni träffades EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet, vilket oftast kallas EU-toppmöte. Under det mötet gjordes dock inga framsteg. Under sommaren och hösten kommer dock EU-ländernas tjänstepersoner, EU-ambassadörer och EU- och finansministrar att fortsätta att träffas för att ta vidare diskussionerna. Nästa EU-toppmöte är planerat till oktober, men extra insatta möten förekommer så återstår att se när en kompromiss kan nås.

Mer information:

Rådets pressmeddelande om förhandlingspositionen om NRPP
Videoinspelning från EU-ministrarnas möte där det går att se varje lands inlägg i debatten
Den antagna förhandlingstexten om NRPP där alla förändringar är fetmarkerade finns här
Det här tycker EU-länderna om Konkurrenskraftsfonden – Central Sweden (2026-06-24)
EU-länderna säger ja till NRPP och Konkurrenskraftsfonden i nästa långtidsbudget – Central Sweden (2026-06-17)
Sverige och Tyskland nära allierade i striden om EU:s nästa långtidsbudget – Central Sweden (2026-04-29)
Europaparlamentet vill se en större EU-budget – Central Sweden (2026-04-15)
EU-kommissionens samlade information om budgetförslaget: EU budget 2028-2034