Sverige nästan i mål med återhämtningsplanen

Published On: 2026-10-07Last Updated: 2026-10-07

EU-kommissionen har godkänt Sveriges tredje och sista betalningsansökan inom faciliteten för återhämtning och resiliens, RRF. Utbetalningen på 332,8 miljoner euro innebär att Sverige är på väg att slutföra sin återhämtningsplan – som ett av de första länderna i EU.

RRF är den största delen av EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument NextGenerationEU, ofta förenklat kallat ”coronafonden”. Instrumentet inrättades under pandemin för att stärka medlemsländernas ekonomier och finansierades utanför EU:s ordinarie budget genom gemensam upplåning. Medlen fördelas som bidrag och lån till de medlemsländer som ansöker. Sverige har endast tagit del av bidragsdelen.

EUs utgifter 2021 till 2027

Bildkälla: Europeiska unionens råd

Till skillnad från många andra EU-program (Europeiska regionala utvecklingsfonden ERUF, Connecting Europa Facility CEF eller Horisont Europa exempelvis) betalas stödet inte ut mot redovisade projektkostnader. I stället måste medlemsländerna genomföra på förhand överenskomna reformer och investeringar och därefter visa att planernas mål och delmål har uppnåtts. Detta upplägg vill EU-kommissionen även införa i nästa långtidsbudget och framför allt inom de framtida nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRPP). Även om förhandlingarna om budgeten och NRPP fortfarande pågår, är det mycket troligt att resultatbaserade utbetalningar kommer omfattas. En annan koppling till NextGenerationEU är att nästa långtidsbudget även föreslås ska finansiera återbetalningen av lånen, vilket kan motsvara upp till 15 procent av budgeten.

Sista steget i Sveriges plan

Den sista ansökan omfattar en utbetalning på knappt 333 miljoner euro och är kopplad till åtgärder i den svenska återhämtningsplanen, som totalt omfattar cirka 3 450 miljoner euro. Satsningar som delfinansierats med medel ur återhämtningsplanen är bland annat Industriklivet. När processen är avslutad har Sverige fått ut hela det stöd som landet har begärt inom ramen för RRF. Kommissionens godkännande betyder dock inte att pengarna betalas ut omedelbart. EU:s ekonomiska och finansiella kommitté får först möjlighet att yttra sig över bedömningen. Därefter fattar kommissionen det slutliga beslutet om utbetalning.

Från försenad start till tidig målgång

Sveriges återhämtningsplan godkändes 2022 och har därefter reviderats flera gånger. Ett REPowerEU-kapitel tillkom 2023, och efter att regeringen sänkt reduktionsplikten togs reformen bort ur planen genom en ändring 2024. Planen samlar reformer och investeringar inom sex områden: grön återhämtning, utbildning och omställning, demografiska utmaningar och finansiell integritet, bredband och digitalisering, tillväxt och bostadsbyggande samt REPowerEU.

Den första svenska utbetalningen beslutades sommaren 2025 och uppgick till 1,6 miljarder euro. Den andra utbetalningen kom nu oktober och tredje och sista ansökan markerar nu slutpunkten för Sveriges genomförande. Enligt kommissionen är Sverige det andra EU-landet efter Danmark som har fått samtliga begärda utbetalningar godkända.

Vad händer nu?

För EU som helhet går RRF nu in i slutfasen. Medlemsländerna ska slutföra planernas mål och delmål under 2026. Sverige väntas få den tredje och sista utbetalningen under hösten 2026, troligen i oktober eller början av november.

Läs mer:

EU-kommissionens besked om Sveriges sista betalningsansökan.
Svenska återhämtningsplanen godkänd – Central Sweden
EU söker nya intäkter – hur länge håller Sverige emot? – Central Sweden
Knäckfrågan inför EU:s nästa långtidsbudget – Var ska pengarna komma ifrån? – Central Sweden
Sveriges fjärde återhämtnings- och resiliensplan godkänns av EU-kommissionen – Central Sweden
Sveriges återhämtningsplan – Regeringen.se

Den svenska planen omfattar bland annat:

  • Förlängning av klimatklivet som finansierar lokala och regionala klimatinvesteringar inom exempelvis transporter, industri, bostäder, lokaler, stadsbyggnad och energi. Regeringen söker 8,2 miljarder kronor under åren 2021 – 2025 till klimatklivet.
  • Förstärkning till bredbandsutbyggnaden. Genom samverkan mellan Post- och telestyrelsen (PTS) och de regionala bredbandskoordinatorena ska stödet får god geografisk spridning. Regeringen söker 4,7 miljarder kronor under åren 2021 – 2023 till bredbandsutbyggnad.
  • Förlängning av industriklivet som stödjer klimatinvesteringar i industrisektorn. Regeringen söker 435 miljoner kr under åren 2021 – 2025 till industriklivet.
  • Förstärkning till insatser för energieffektivisering av flerbostadshus genom finansiellt stöd till fastighetsägare till flerbostadshus med hyresrätter, bostadsrätter och kooperativa hyresrätter samt entreprenörer och materialleverantörer i byggsektorn. Regeringen söker 605 miljoner kronor under åren 2021 – 2023 till stöd för denna insats.
  • Förstärkning till planerade järnvägssatsningar. En investering som nämns som aktuell för denna satsning är spår och växelbyte på sträckan Gävle – Ånge. Regeringen söker 1,5 miljarder kronor under åren 2021 – 2023 till järnvägssatsningar.

Källa: Sveriges återhämtningsplan – Regeringen.se

Next Generation EU (NGEU) som ett tillfälligt återhämtningsinstrument som en konsekvens av covid-19-pandemin. NGEU har en total budget på 750 miljarder euro i 2018 års priser och syftar till att adressera de akuta ekonomiska och sociala utmaningarna som uppstått till följd av pandemin. Dess mål är att stärka EU:s hållbarhet genom att främja miljövänliga, digitala och motståndskraftiga lösningar, samtidigt som man rustar sig för framtida utmaningar.

En central komponent i NGEU är Faciliteten för återhämtning och resiliens (The Recovery and Resilience Facility, RRF), som omfattar ekonomiskt stöd på 672,5 miljarder euro i 2018 års priser. Denna finansiering tillhandahålls i form av både lån och bidrag för att stödja medlemsstaternas reformer och investeringar. För att ta del av stödet eller lånen behöver respektive medlemsstat ta fram en återhämtnings- och resiliensplan.

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef

+32 495 79 13 92