Bevakningsinformation

Samråd: Nationella klimatmål 2040

Published On: 2026-02-11Last Updated: 2026-02-11

Nu öppnar EU-kommissionen samråd av hur EU:s nationella klimatmål 2030-2040 ska se ut. Målet är att EU ska sänka sina nettoutsläpp med 90 procent fram tills 2040, men frågan är hur mycket varje land ska bidra med. Det finns möjlighet att lämna synpunkter fram tills den 4 maj.

Bildkälla: EU-kommissionen

I den europeiska klimatlagen fastställs ett klimatdelmål till 2030 mot klimatneutralitet senast 2050. För att uppnå dessa två mål används bindande nationella mål för medlemsländerna. De ska minska växthusgasutsläppen från inhemska transporter, byggnader, jordbruk, småskalig industri och avfall, i enlighet med förordningen om ansvarsfördelning, samt öka sina nettoupptag i enlighet med LULUCF-förordningen.

Vidare har även EU:s lagstiftare preliminärt enats om ett ytterligare klimatdelmål där nettoutsläppen ska minskas med 90 procent fram till år 2040 jämfört med 1990. För att uppnå detta krävs ett uppdaterat ramverk för tiden 2030-2040.

Vad vill kommissionen undersöka genom samrådet?

Kommissionen vill undersöka flera centrala frågor:

Hur nationella klimatmål bör utformas efter 2030
Hur flexibilitet kan användas mellan sektorer och instrument
Hur kolupptag från mark och skog kan bidra realistiskt till utsläppsminskningarna
Hur nationella mål kan komplettera EU:s övriga klimatverktyg, såsom utsläppshandeln
Hur olika alternativ påverkar kostnader och rättvisa förutsättningar mellan medlemsländer

Kommissionen utreder även behovet av bättre planering, rapportering och marknadsbaserade mekanismer för att stötta sektorer med svagare incitament, i synnerhet jord- och skogsbruket.

Två olika sätt att lämna synpunkter

Det går att lämna synpunkter på de nationella klimatmålen på två sätt:

- Genom att skriva in synpunkter i löpande text
- Genom att svara på en enkät

Vem riktar sig samrådet till?

Samrådet riktar sig till allmänheten och alla berörda aktörer, inklusive:

Nationella, regionala och lokala myndigheter
Industrin och branschorganisationer
Finansinstitut
Fackföreningar
Konsument- och yrkesorganisationer
Icke-statliga organisationer
Den akademiska världen

Vad händer nu?

Samrådsperioden pågår från den 9 februari fram tills 4 maj 2026. Feedbacken kommer att användas till att vidareutveckla de kommande lagstiftningsförslagen som kommissionen planerar presentera i slutet av 2026. Därefter kommer förhandlingar att följa mellan Europaparlamentet och EU-länderna i Rådet.

Vad är samråd?

Samråd är ett av EU-kommissionens verktyg för att hämta synpunkter från allmänheten och berörda aktörer som underlag för EU:s politik och lagstiftning. Detta kan gälla nya initiativ, prioriteringar eller utvärderingar av befintliga lagar. Genom öppna samråd kan regioner, kommuner, organisationer och privatpersoner lämna sina inspel via en digital portal, vilket bidrar direkt till kommissionens arbete med att utforma slutliga förslag och dokument.

Bakgrundsinformation om LULUCF, anvarsfördelningsförordningen och EU:s handel med utsläppsrätter

Ansvarsfördelningsförordningen (ESR)

ESR handlar om att minska utsläpp i de delar av samhället som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det gäller till exempel transporter, byggnader, jordbruk, avfall och mindre industrier.

Varje EU-land får ett eget mål för hur mycket utsläppen ska minska.
EU:s gemensamma mål har höjts från 30 procent till 40 procent minskning till 2030, jämfört med 2005.
Länderna har olika mål beroende på sin ekonomi och sina förutsättningar.
Sverige har fått ett av de högsta målen: att minska med 50 procent, vilket innebär en tydlig skärpning.

LULUCF – utsläpp och upptag från mark och skog

LULUCF reglerar hur mycket mark, skog och biomassa släpper ut – men också hur mycket de tar upp. Skog och mark fungerar som ”kolsänkor” eftersom de binder koldioxid.

EU har bestämt att:

Den totala mängden koldioxid som EU:s mark och skogar tar upp ska öka till 310 miljoner ton år 2030,
Vilket motsvarar en ökning med 85 miljoner ton.

För Sverige betyder det:

Ett mål att öka koldioxidupptaget med 4 miljoner ton per år till 2030.

Det finns också regler för flexibilitet, till exempel om ett land drabbas av skogsbränder eller skadedjur. Länder kan dessutom köpa och sälja utsläppsenheter mellan varandra.

EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS)

EU ETS är EU:s största och viktigaste verktyg för att minska utsläpp. Det riktar sig främst till stora industrier, energiproduktion och flyg inom EU.

Systemet fungerar enligt följande:

EU bestämmer ett tak för hur mycket växthusgaser som får släppas ut.
Detta tak sänks varje år.
Företag måste ha utsläppsrätter för sina utsläpp – och de kan köpa och sälja utsläppsrätter sinsemellan.

När utsläppsrätter blir dyrare ökar trycket på företagen att minska sina utsläpp, investera i ny teknik och bli mer klimatsmarta.

Tre delar av samma klimatpolitik

Tillsammans utgör ESR, LULUCF och EU ETS kärnan i EU:s klimatpolitik.
De är helt avgörande för att EU ska kunna nå sitt mål om minst 55 procent lägre utsläpp till 2030 – och för att på sikt bli klimatneutralt år 2050.