EU:s nya superfond – stora ambitioner, många frågetecken
EU:s nya konkurrenskraftsfond börjar ta form. Tanken är att samla flera av dagens finansieringsprogram i en superfond som ska stärka Europas konkurrenskraft. Men bakom de stora ambitionerna återstår två avgörande frågor: Hur stor blir fonden egentligen, och vilka kommer att kunna ta del av pengarna?
EU-kommissionen presenterade sommaren 2025 sitt förslag till en europeisk konkurrenskraftsfond (ECF). Fonden är en central del av förslaget till EU:s långtidsbudget för 2028–2034 och ska bidra till att stärka EU:s ekonomiska tillväxt, särskilt kopplat till industri, innovation och företagande. Det vill säga, att förverkliga målen i den konkurrenskraftskompass som kommissionen presenterade i början av 2025.
Bildkälla: The EU Competitiveness
Över hälften går till säkerhet, försvar och rymd
Kommissionen föreslår att konkurrenskraftsfonden ska få 234,3 miljarder euro för perioden 2028–2034 vilket motsvarande omkring 12 procent av EU:s föreslagna långtidsbudget. Det gör fonden till en av de större satsningarna under nästa budgetperiod. Fonden ingår också i en större budgetpost för konkurrenskraft på omkring 409 miljarder euro, där även Horisont Europa ingår. Forskningsprogrammet föreslås få 175 miljarder euro, vilket nästan är en fördubbling jämfört med nuvarande budgetperiod.
Men hur ska då pengarna i själva konkurrenskraftsfonden fördelas? Mot bakgrund av Rysslands krig mot Ukraina och det försämrade säkerhetsläget föreslås över hälften av fondens pengar gå till säkerhet, försvarsindustri och rymd. Samtidigt ska fonden finansiera satsningar inom bland annat digital teknik, ren omställning och hälsa.
Från forskning till investering och marknad
En viktig del är kopplingen till Horisont Europa som ska fortsätta vara EU:s stora program för forskning och innovation. Men forskning är en sak, att få ut resultaten på marknaden en annan. Det är här konkurrenskraftsfonden kommer in i bilden. Genom att knyta programmen närmare varandra vill kommissionen göra det lättare att ta steget från forskning till färdig produkt och samtidigt göra det lättare för företag att få finansiering när de vill växa och skala upp sin verksamhet.
Bildkälla: Illustration Madeleine Weller
Från bidrag till större investeringar
Finansieringen behöver kunna anpassas efter innovationens utvecklingsfas. Bidrag kan räcka i forskningsstadiet, men när tekniken sedan ska skalas upp krävs det ofta betydligt mer kapital. Konkurrenskraftsfonden ska därför kunna erbjuda både projektbidrag, lån och garantier för större satsningar. Det ger fonden ett bredare finansieringsfokus än många av dagens EU-program, där bidrag ofta är den vanligaste stödformen.
Kommissionen vill bland annat bygga vidare på dagens InvestEU. Genom att EU går in med garantier minskar risken för banker och andra långivare, vilket kan göra det lättare för företag att få finansiering till satsningar som annars skulle anses vara för riskfyllda. På så sätt är tanken att EU pengar ska locka till sig mer privat kapital, utan att unionen själv behöver stå för hela kostnaden. Att få fart på investeringarna i Europa är också en central fråga i Mario Draghis rapport om Europas konkurrenskraft från 2024.
Från innovation till marknad – vilken roll kan regionerna spela?
Men finansiering är inte allt. Vägen från forskning till färdig produkt kommer sannolikt i allt större utsträckning att bygga på samarbeten över landsgränserna. Central Sweden bedömer därför att europeiska värdekedjor kommer att få en allt viktigare roll. EU-kommissionen har också lyft möjligheten att införa krav på europeisk preferens, eller Made in Europe, inom delar av konkurrenskraftsfondens finansiering. Tanken är att stärka europeisk produktion och minska beroendet av leverantörer utanför EU. Samma diskussion återkommer i andra EU-initiativ, bland annat i arbetet med nya regler för offentlig upphandling och Industrial Accelerator Act (IAA).
För regionerna handlar det om att se det regionala näringslivets styrkor i ett större europeiskt sammanhang och hitta samarbeten där olika regioner kan komplettera varandra. Det är just sådana samarbeten som konkurrenskraftsfonden är tänkt att stärka och på så sätt skapa ett större europeiskt mervärde.
Vilka är fonden till för?
Fonden ska kunna ge stöd till företag, forskningsaktörer och andra organisationer. Exakt vilka investeringar som kan få finansiering är däremot ännu oklart. Det kommer till stor del att avgöras i fondens framtida arbetsprogram, som ska ange vilka satsningar som prioriteras och vilka aktörer som kan söka stöd.
Enligt kommissionens förslag ska medlemsländerna delta i arbetet med arbetsprogrammen. Även rådgivande grupper, bland annat med företrädare för industrin, ska kunna bidra med kunskap. Grupperna kan därmed få stort inflytande över hur fonden fungerar i praktiken och vilka utlysningar som tas fram.
Sverige ställer sig positivt – men vill se tydligt europeiskt mervärde
Den svenska regeringen är i grunden positiv till konkurrenskraftsfonden. I sin faktapromemoria om kommissionens förslag välkomnar regeringen ambitionen att göra EU-finansieringen enklare och mer samordnad. Samtidigt betonas att pengarna bör användas där de skapar ett tydligt europeiskt mervärde, framför allt till satsningar som kommer flera medlemsländer till nytta. Regeringen är däremot mer återhållsam till direkta stöd till enskilda företag och framhåller att företagens utveckling i första hand ska drivas av en väl fungerande marknad. Sverige vill med andra ord inte att konkurrenskraftsfonden utvecklas till ett system för statsstöd på EU-nivå. Frågan om en geografisk fördelning av medlen utgör också en knäckfråga. Sverige motsätter sig en sådan modell och vill i stället att finansieringen fördelas utifrån excellens för att få största möjliga effekt.
Även om Sverige stöder fondens inriktning är regeringen skeptisk till budgetens omfattning. Sverige motsätter sig en större EU-budget och vill i stället se en mindre budget med en omfördelning av medel från traditionella områden, som sammanhållnings- och jordbrukspolitiken, till konkurrenskraft och säkerhet.
Regionernas och näringslivets perspektiv
Även regionerna har synpunkter på hur fonden ska utformas. Region Örebro län välkomnar ambitionen att samla finansieringsinstrumenten, men efterfrågar en tydligare roll för den regionala nivån. Regionen lyfter bland annat smart specialisering, små och medelstora företags möjligheter att ta del av finansieringen och behovet av att fånga upp regionala innovationsbehov.
Region Gävleborg välkomnar också en mer samordnad EU-finansiering, men varnar för att en mer centraliserad styrning kan minska regionernas inflytande och göra det svårare att ta tillvara innovationer som utvecklas regionalt. Regionen efterfrågar tydligare besked om hur finansieringen ska fungera och lyfter även cirkulära affärsmodeller och biobaserade lösningar.
Även näringslivet vill vara med och påverka fondens utformning. Svenskt Näringsliv efterfrågar större delaktighet för företag när fondens prioriteringar och arbetsprogram tas fram, liksom en tydligare koppling till Horisont Europa.
På EU-nivå har det europeiska regionnätverket ERRIN fört dialog med kommissionen om konkurrenskraftsfondens utformning. Nätverket fortsätter att följa arbetet och lyfta regionernas perspektiv. För Central Sweden kan ERRIN därmed bli ytterligare en kanal för att föra fram medlemsregionernas behov och synpunkter direkt i diskussionerna på just EU-nivå.
Varför behövs en europeisk konkurrenskraftsfond?
Men varför behövs då en så omfattande satsning? Bakgrunden är den växande oron för Europas konkurrenskraft. EU tappar mark på flera områden, särskilt gentemot USA och Kina. Båda länderna använder sig av omfattande statliga stöd för att stärka sina egna industrier, medan EU statsstödsregler ska säkerställa rättvis konkurrens på den inre marknaden och därför begränsar medlemsländernas möjligheter att göra detsamma. Det väcker frågan hur EU kan hävda sig globalt utan att snedvrida konkurrensen på den inre marknaden.
Konkurrenskraftsfonden är tänkt att vara en del av svaret. Genom fonden vill kommissionen stärka Europas förmåga att utveckla ny teknik, öka investeringarna och minska beroendet av omvärlden inom bland annat energi, digital teknik, hälsa, försvar och rymd.
Frågan är inte ny, utan lyftes redan 2022 när Ursula von der Leyen presenterade idén om en europeisk suveränitetsfond under sitt årliga tal. Diskussionen fick sedan ytterligare tyngd genom Mario Draghi, tidigare chef för den Europeiska centralbanken som i sin rapport om Europas konkurrenskraft från 2024 pekade på behovet av betydligt större investeringar i Europa. Framför allt lyfte han att EU behöver bli bättre på att ta tillvara på sin forskning och skapa bättre förutsättningar för europeiska företag att växa och konkurrera på den globala marknaden.
Samtidigt är dagens EU-finansiering utspridd på flera olika program och fonder, med skilda regler och villkor. För företag som vill utveckla ny teknik kan det innebära att de behöver söka finansiering från flera håll för att ta sig från forskning till färdig produkt. Det gör det svårt att få en överblick över vilka möjligheter som finns och kan försvåra vägen ut på marknaden.
Förslaget handlar därför inte bara om att öka investeringarna, utan också om att göra EU finansiering enklare och mer sammanhängande. Kommissionen vill samla verksamhet från flera av dagens program under ett gemensamt regelverk. Fonden har därför beskrivits som en slags ”superfond”, där flera tidigare separata finansieringsinstrument samlas under ett och samma paraply. Horisont Europa ska däremot finnas kvar som ett eget program, men med en närmare koppling till konkurrenskraftsfonden.
Vad händer nu?
Enligt den indikativa planeringen ska Europaparlamentet rösta om din förhandlingsposition i slutet av november. Parlamentet har dock markerat att det inte är berett att inleda förhandlingarna med rådet innan EU-ländernas stats- och regeringschefer har enats om den totala storleken på budgeten. Det är dock troligt att informella samtal mellan Europaparlamentariker och representanter från rådet redan nu pågår.
Vid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober nåddes ingen överenskommelse om nästa långtidsbudget. Förhandlingarna fortsätter därmed under november och december då medlemsländerna fortfarande har olika uppfattningar om hur EU:s pengar ska fördelas. Ambitionen är att fonden ska börja gälla den 1 januari 2028, men det återstår att se hur det blir.
Läs mer:
Sveriges regerings Fakta-PM om Den europeiska konkurrenskraftsfonden (2025-09-10)
Det här tycker EU-länderna om Konkurrenskraftsfonden – Central Sweden (2026-06-24)
EU-kommissionens samlade information om budgetposten för ökad konkurrenskraft
EU-kommissionens lagstiftningsförslag om inrättandet av konkurrenskraftsfonden
