Äntligen! Sverige vill göra Botniska korridoren till en stomnätskorridor

Den 21 mars meddelade regeringen att Sverige vill inkludera Botniska korridoren i stomnätskorridoren Scandinavian-Mediterranian. Detta är ett mycket glädjande besked då en sådan inkludering starkt ökar infrastrukturprojekten längs Botniska korridorens chanser till medfinansiering från EU.

Som en del av EU:s arbete med att ta fram en ny långtidsbudget för 2021 – 2027, förbereder Europeiska kommissionen en ny förordning för uppföljaren till programmet Ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF). Programmet finansierar bland annat infrastrukturprojekt som bidrar till att utveckla det europeiska transportsystemet. I programmet ingår också definitionen av de nio mest prioriterade sträckorna, de så kallade stomnätskorridorerna. Dessa korridorer är de sträckor som har störst chans till medfinansiering från CEF. Idag täcks endast delar av Sverige in i en sådan korridor: Malmö-Oslo och Malmö-Örebro-Stockholm ingår i sträckan som kallas Scandinavian-Mediterranian core network corridor (ScanMed).

För att göra ändringar eller tillägg till korridorerna måste förfrågan skickas från berörd medlemsstat till kommissionen och första budet var egentligen att en sådan förfrågan skulle behöva komma in innan årsskiftet 2017/2018. Den svenska regeringens position har dock varit att detta inte är möjligt förrän den nationella transportplanen beslutats, något som är planerat till i april. Nu har regeringen svängt i frågan. Efter påtryckningar från bland annat Central Swedens medlemsregioner och projektet Botniska korridoren har den 21 mars meddelats att Sverige har skickat in en förfrågan till kommissionen om att inkludera Botniska korridoren i stomnätskorridoren ScanMed. Botniska korridoren omfattar den primära godstransportleden från Haparanda i norr till Mjölby och Arlanda – Stockholm i söder. Dragningen som Sverige önskar omfattar även en förlängning av korridoren från Örebro (Hallsberg), där den idag slutar, till Oslo. Det är även troligt att den svenska önskade förlängningen omfattar Malmbanan, som sträcker sig från Luleå till Narvik. Denna dragning har också Botniska korridoren arbetat för. Tidigare har svenska regeringen även fått kritik från Riksrevisionen gällande avsaknaden av ett EU-perspektiv på den svenska transport- och infrastrukturplaneringen.

I Finland har samma process pågått under hösten och vintern, dock har den finska regeringen länge varit drivande i processen och redan innan årsskiftet skickade Finland in en förfrågan om att förlänga stomnätskorridoren North Sea-Baltic, som idag slutar i Helsingfors. Tanken är att koppla samman korridorerna North Sea-Baltic och Scandinavian-Mediterranian vid svensk-finska gränsen.

Central Sweden har under många år arbetat för att Botniska korridoren ska bli en del av ScanMed. Tillsammans med projektet Botniska korridoren och de svenska regionkontoren Mid Sweden och North Sweden, de finska kontoren East and North Finland, West Finland, Tampere Region, Helsinki-Uusimaa Region samt det norska kontoret North Norway, har vi arbetat för att både kommissionen och den svenska nationella nivån ska förstå att en utbyggd järnväg inom Botniska korridoren säkrar både Europas och Sveriges tillgångar på råvaror. Detta bidrar också till att stora utvecklingsmöjligheter öppnas upp i norra Sverige och Finland. För att uppnå detta har vi gemensamt bland annat anordnat flera seminarier på Europaparlamentet med starkt stöd av bland annat den nyligen bortgångne Europaparlamentarikern Jens Nilsson. Nilsson har varit en oumbärlig förkämpe i just denna viktiga fråga och han är redan djupt saknad.

Dagens besked om förlängningen är mycket glädjande för alla oss inblandade och ett bevis på att vi tillsammans kan få både nationell och europeisk nivå att lyssna och agera i allas vårt gemensamma intresse.

Läs mer om beslutet om att inkludera Botniska korridoren i stomnätskorridoren ScanMed här:

Läs mer om  Botniska korridorens seminarium den 18 oktober 2017 Future of the TEN-T Core Network Corridors – Tapping the potential of the North här och de svenska, finska och norska regionkontorens gemensamma positionspapper här.

Läs mer om Riksrevisionens granskning av den svenska nationella infrastrukturplaneringen här.

2018-03-22T09:12:55+00:00 2018-03-21|