Riksrevisionen: Sverige riskerar att missa EU-målen för infrastruktur

Riksrevisionen släppte nyligen en rapport som visar att varken regeringen eller Trafikverket har prioriterat EU-perspektivet tillräckligt högt i planeringen av den nationella transportinfrastrukturen. Inom den gemensamma europeiska infrastrukturpolitiken har Sverige åtagit sig att bygga ut strategiska transportsträckor för att skapa ett sammanlänkat stomnät inom EU. Nu finns en risk att EU-målen inte nås i tid och Central Sweden anser att det bristande engagemanget från nationell nivå kan visa sig förödande för viktiga transportprojekt som Botniska korridoren.

Riksrevisionen släppte i dagarna en rapport som visar en bristfällig prioritering av EU-perspektivet i planeringen av den nationella transportinfrastrukturen. Nu riskerar Sverige att missa EU-målen. Det är regeringen och Trafikverket som har det övergripande ansvaret för att integrera planeringen av EU-målen med de nationella målen för nya vägar och järnvägar. Sverige har varit med om att förhandla fram EU:s målsättning om att senast år 2030 ha skapat ett effektivt och högkvalitativt stomnät inom hela EU. Detta innebär att Sverige även har åtagit sig att uppfylla målsättningen på sitt territorium.

Riksrevisionen framhåller att reglerna för EU-samarbetet gör det möjligt för medlemsländerna att ansöka om undantag från de projekt som inte bedöms vara samhällsekonomiskt lönsamma. För detta krävs däremot kvalificerade underlag baserade på samhällsekonomiska analyser. Några sådana analyser har Trafikverket inte genomfört och någon undantagsansökan har således ännu inte lämnats in från Sverige.

Riksrevisionen uppmanar nu regeringen att prioritera utbyggnaden av EU:s stomnät i Sverige, samt att precisera hur det ska integreras i den pågående nationella infrastrukturplaneringen. Central Sweden anser att denna uppmaning är särskilt välkommen med tanke på att den potentiella utvidgningen av stomnätskorridorerna till att inkludera Botniska korridoren är starkt beroende av engagemang från nationell nivå. Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF, Connecting Europe Facility) kommer att revideras under 2018 och därmed finns en möjlighet att med tillräckligt nationellt stöd förlänga korridorerna Scandinavian-Mediterranean (ScanMed) och NorthSeaBaltic, för att även inkludera de norra delarna av Sverige och Finland runt Bottniska viken.

Bakgrund: EU-målen och nationella målen
Inom transportinfrastrukturpolitiken har EU så kallad delad befogenhet, vilket innebär att medlemsstaterna ska arbeta för att uppfylla både nationella mål och EU-mål. EU-målen fastställs i TEN-T-förordningen från 2013 och syftar till att säkra högkvalitativa transporter längs sammanlänkade stomnätskorridorer inom EU till år 2030.

De nationella målen återfinns i infrastrukturpropositionen från 2016. De projekt som ska genomföras presenteras i den nationella transportplanen för infrastruktur, vilken sträcker sig över tolv år, men brukar revideras vart fjärde år. Trafikverket presenterade den 31 augusti 2017 förslaget till nationell plan för perioden 2018–2029, som nu är på remiss hos berörda instanser. Beslut väntas under våren 2018.

Regeringen och Trafikverket har huvudansvaret för att säkerställa att både EU:s mål och de nationella målen för det svenska stomnätet är uppfyllda. Förutsättningarna för att Sverige skulle nå EU:s mål till 2030 var goda när de sattes 2013, men riskerar nu att missas på grund av bristande prioritering på området.

 

För att läsa Riksrevisionens pressmeddelande, klicka här.
För att läsa Riksrevisionens rapport, klicka här.
För att läsa rapporten från det event i Europaparlamentet om stomnätskorridorernas framtid som Central Sweden medorganiserade, klicka här.

2017-11-27T13:58:44+00:00 2017-11-27|