Rättsstatsfrågor får större tyngd i EU:s nästa långtidsbudget

EU-kommissionens årliga rapport visar att Sverige fortsatt står starkt i rättsstatsfrågor, men att vissa reformbehov kvarstår. Rekommendationerna i rapporten kan också få betydelse för kommande diskussioner om EU:s nationella och regionala partnerskapsplaner, särskilt i länder med större rättsstatsutmaningar.

Bildkälla: Questions and Answers on the 2026 Rule of Law Report – Enlargement and Eastern Neighbourhood

Rapporten om rättsstatens principer är EU-kommissionens årliga granskning av rättsstatens utveckling i samtliga medlemsländer. Rapporten bedömer bland annat rättsväsendets oberoende, arbetet mot korruption, mediefrihet samt hur de demokratiska institutionerna och kontrollmekanismerna fungerar. Syftet är att identifiera styrkor, utmaningar och reformbehov samt att främja dialog och erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna.

Rapporten innehåller konkreta rekommendationer till alla medlemsstater och bedömer kvalitativt hur långt de har kommit i genomförandet av tidigare rekommendationer. Rekommendationerna för 2026 bygger därför antingen vidare på fjolårets rekommendationer, beroende på vilka framsteg som gjorts, eller tar upp nya utmaningar.

Sverige rankas högt

EU-kommissionen anser att Sverige till mycket hög grad följer rättstatens priniciper men att vissa områden fortsatt kräver ytterligare åtgärder. EU-kommissionens nya rapport visar att förtroendet för det svenska rättsväsendet är mycket högt, men EU-kommissionen anser dock att Sverige fortfarande inte gjort tillräckligt för att försäkra nämndemäns oberoende. Att åtgärda detta utgör kommissionens främsta rekommendation.

Sverige bedöms fortsatt vara ett av världens minst korrupta länder, och kommissionen lyfter även fram att flera reformer pågår i Sverige, bland annat skärpta regler för partifinansiering och införandet av ett obligatoriskt lobbyregister. Dock rekommenderar kommissionen att stärka arbetet mot mutor i internationella affärer, det vill säga när svenska aktörer betalar mutor utomlands. Detta då det pågående lagförslag som introducerar relevanta bestämmelser fortfarande är under behandling och få åtal för dessa brott väcks.

Rapporten pekar också på en fortsatt stark mediefrihet och ett öppet demokratiskt utrymme för civilsamhället. Dock konstaterar EU-kommissionen att inga framsteg har gjorts för att följa upp utredningen om regler för svängdörrar mellan offentlig och privat sektor (2012). Sådana övergångar kan medföra risker för intressekonflikter och undergräva allmänhetens förtroende för att beslut fattas opartiskt och i allmänhetens intresse. Eftersom inga åtgärder planeras i detta avseende rekommenderar kommissionen Sverige att säkerställa en lämplig uppföljning.

Sammantaget ger rapporten bilden av ett Sverige med robusta institutioner och stark respekt för rättsstatens principer, men där flera tidigare rekommendationer från EU-kommissionen fortfarande återstår att genomföra.

Kopplingar till NRPP

Kommissionens förslag till EU:s nästa långsiktiga budget (MFF) lägger större vikt vid rättstatens principer. EU-kommissionen och flera EU-länder såsom Sverige och Finland, vill skärpas det existerande kravet på att medlemsländer som får EU-bidrag ska följa EU:s gemensamma värderingar, särskilt rättsstatsprincipen, demokrati och grundläggande rättigheter. Vidare föreslår kommissionen att hur väl ett land följer rättstatens principer också ska spela roll hur ett land ska spendera EU-medel i kommande programperiod. Kommissionen har särskilt föreslagit att de nya nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRPP) ska ta itu med de utmaningar som identifierats i rapporten. Flera av rapportens rekommendationer berör områden som är viktiga för genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik, exempelvis offentlig upphandling, korruptionsförebyggande arbete och offentlig förvaltning. Dessa frågor kan därför få betydelse när Sverige och kommissionen diskuterar utformningen av nästa nationella och regionala partnerskapsplan, även om det är svårt att säga om det kommer vara i någon större utsträckning. I de medlemsstater där kommissionen pekar på mer omfattande rättsstatsutmaningar, såsom exempelvis Ungern och Slovakien, kan rapportens rekommendationer däremot få större relevans i diskussionerna om framtida nationella och regionala partnerskapsplaner.

Vad händer nu?

Innehållet i rapporten kommer att följas upp i dialogen mellan EU-kommissionen och EU-länderna, och rapporten används även som underlag för diskussioner i rådet och Europaparlamentet. Nästa års rapport kommer att följa upp hur medlemsstaterna har hanterat årets rekommendationer och om ytterligare åtgärder behövs. I kommissionens förslag till nästa långtidsbudget får rapporten dessutom en tydligare koppling till skyddet av EU:s budget, bland annat genom att rättsstatsrelaterade utmaningar kan behöva beaktas i de framtida nationella och regionala partnerskapsplanerna. Hur detta kommer se ut återstår att se.

Arbetet med att ta fram Sveriges NRP-plan för 2028 – 2034 pågår just nu, då ett första utkast ska skickas in till EU-kommissionen i juni 2027. Tillväxtverket har fått i uppdrag att förbereda för att anta en samordnade roll bland de förvaltande myndigheterna.

Mer information:

EU-kommissionen: 2026 Rule of Law Report
EU-kommissionens pressmeddelande om 2026 års rättsstatsrapport
Sveriges rättsstatsrapport 2026
Central Sweden: Det här tycker EU-länderna om NRPP (2026-06-24)
EU-länderna säger ja till NRPP och Konkurrenskraftsfonden i nästa långtidsbudget – Central Sweden (2026-06-17)
Sverige och Tyskland nära allierade i striden om EU:s nästa långtidsbudget – Central Sweden (2026-04-29)
Europaparlamentet vill se en större EU-budget – Central Sweden (2026-04-15)
EU-kommissionens samlade information om budgetförslaget: EU budget 2028-2034