Bevakningsinformation

Tredje gången gillt? Avskogningsförordningen skjuts upp igen

Published On: 2026-04-15Last Updated: 2026-04-15

För andra gången har avskogningsförordningen (EUDR) skjutits upp. Utmaningar med att bygga upp nödvändiga IT-system lyfts fram som den främsta orsaken denna gång. Blir det tredje gången gillt i slutet av 2026 – eller kommer förordningen till slut börja gälla?

Bildkälla: Skogsstyrelsen

I slutet av december 2025 beslutade Europaparlamentet, EU‑kommissionen och ministerrådet att ännu en gång skjuta upp EU:s avskogningsförordning. Det är därmed andra gången den omdebatterade förordningen, som syftar till att minska EU:s delaktighet i avskogning och skogsförstörelse, senareläggs.

Avskogningsförordningen trädde i kraft den 29 juni 2023 och var ursprungligen tänkt att börja gälla den 30 december 2024. Genomförandet sköts dock först upp till den 30 december 2025. I september 2025 föreslog kommissionen ytterligare en uppskjutning, bland annat på grund av problem med IT‑systemen som behövs för regelverket. Enligt Jessica Roswall, Sveriges EU-kommissionär med ansvar för områdena ”miljö, vatten och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi”, var det nödvändigt att skjuta upp genomförandet för att kunna hantera de stora mängder information som behöver registreras i IT-systemen. Efter överenskommelse mellan EU‑institutionerna gäller nu att förordningen istället ska börja gälla den 30 december 2026 för de flesta företagen oavsett storlek.

Utöver senareläggningen innebär beslutet från EU‑institutionerna också fler andra betydande förändringar. Bland annat ska mikro- och små primärproducenter göra en förenklad engångsdeklaration i EU:s informationssystem EUIS och tryckta produkter undantas från förordningen (exempelvis tryckta böcker och tidningar).

EU‑kommissionen ska dessutom genomföra en översyn av förordningen, som bland annat ska omfatta en utvärdering av avskogningsförordningens effekter och den administrativa bördan för berörda aktörer, samt eventuella förslag till regelförenklingar. Översynen ska vara färdig senast den 30 april 2026.

Reaktioner – lika splittrat även denna gång?

Svårigheter att få på plats IT‑system har angetts som den främsta orsaken till senareläggningen. Samtidigt har det länge funnits stor oenighet kring förordningen, både politiskt och bland företag, vilket vissa menar i minst lika hög grad har bidragit till beslutet. Den oenighet som präglat frågan sedan lagförslaget presenterades har nu återigen bekräftats genom de reaktioner som följt på beslutet.

Den svenska regeringen uttrycker att de drev ett framgångsrikt påverkansarbete av förordningen. Regeringen var en av de aktörer som oroade sig för oklarheter i det praktiska genomförandet av förordningens kontroll, övervakning och spårbarhet och är därför nöjda med att tillämpningen har senarelagts. De har drivit för att göra bestämmelserna och tillämpningen mer proportionerliga sett till administrativ börda och sanktioner, särskilt för småföretagare och lantbrukare, och anser att de fått genomslag.

“Regeringen har fortfarande synpunkter på förordningen men jag välkomnar de viktiga ändringar som har beslutats.” – Landsbygdsminister Peter Kullgren.

Det finns dock politiker som inte är nöjda med beslutet. EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP) är en av dessa och kallar beslutet för en fullständig katastrof, han uttrycker att:

“Jag kan förstå att det kan finnas rent administrativt krångel i den här lagstiftningen. Men den dagen när vi fullständigt upphör med avskogning, […], då slipper vi ju också krånglet.”

Samtidigt är även företag och organisationer splittrade i frågan. Skogsindustrierna är en av de aktörer som ser positivt på beslutet. De anser att reglerna blir enklare och mer proportionerliga för svenska företag som producerar klimatsmarta produkter av hållbar skogsråvara – samtidigt som förordningens syfte att motverka avskogning globalt upprätthålls. Likaså är även Livsmedelsföretagen positiva, då de anser att lagstiftningen innehöll komplicerad byråkrati som riskerade motverka själva syftet av lagen, att förhindra avskogning, vilket de menar att företagen inte är kritiska till.

Kritik mot beslutet lyfts däremot av biståndsorganisationen Vi-skogen. De erkänner att tekniska och administrativa utmaningar i lagstiftningen behövde åtgärdas, men anser att bekymret borde ha lett till förbättring av lagen snarare än försening. De oroar sig nu för att förseningen riskerar urholka lagens trovärdighet och skapa osäkerhet. Även WWF har uttryckt oro för att beslutet ska skjutas upp ett år till och ser på förändringarna och “försämringarna” som urvattningar av lagstiftningen.

Vad händer nu?

Förordningen kommer att börja gälla den 30 december 2026.

Skogsstyrelsen är utsedd till behörig myndighet och ska kontrollera att förordningens bestämmelser följs. EU-kommissionen presenterade också den 25 mars 2026 ett dokument för att förtydliga roller och ansvar i den ändrade förordningen.

EU-kommissionen håller på att genomföra en så kallad förenklingsöversyn som ska vara klar till den 30 april 2026. Enligt EU-kommissionen har de inte för avsikt att föreslå några ändringar i förordningen. Det kommer också att presenteras ett paket med uppdateringar i april som förväntas innehålla följande:

utkast till uppdaterad bilaga 1 (produkter som omfattas)

uppdaterad vägledning

uppdaterade och nya frågor och svar (FAQ)

uppdaterat gränssnitt i EUIS

uppdaterade API-specifikationer för EUIS

Avskogningsförordningen i korthet

Avskogningsförordningen antogs den 29 juni 2023. Den syftar till att förhindra handel med varor som bidrar till avskogning och skogsförstörelse runt om i världen, vilket i sin tur ska minska utsläppen av växthusgaser och förlusten av biologisk mångfald. I slutet av år 2025 beslutades, utöver att skjuta upp genomförandet till den 30 december 2026, även vissa ändringar i förordningens innehåll.

Förordningen innebär rent konkret att vissa typer av produkter och råvaror som handlas på den europeiska marknaden inte får ha orsakat eller bidragit till avskogning eller skogsförstörelse efter den 31 december 2020. De produkter och råvaror som omfattas av förordningen är:

gummi

kakao

kaffe

nötkreatur

oljepalm

soja

trä

Företag och organisationer som berörs av förordningen är de som producerar, importerar, exporterar eller handlar med dessa produkter och varor. Olika tidsfrister gäller beroende på typ av verksamhetsutövare och företagets storlek;

Den 30 december 2026 för den som är

- Stora företag: alla som överstiger det som gäller för medelstora företag

- Medelstora företag: 50–249 anställda och har en årsomsättning om högst 50 miljoner euro eller en årlig balansomslutning om högst 43 miljoner euro

- Små företag som importerar produkter som har omfattats av timmerförordningen: 10–49 anställda och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år.

- Mikroföretag som importerar produkter som har omfattats av timmerförordningen: 1–10 anställda och som har en balansomslutning om högst 2 miljoner euro, samt en nettoomsättning om högst 2 miljoner euro.

- Nedströms verksamhetsutövare/handlare

- Köpare av stående skog som ska avverkas

- Skogsägare som själv avverkar och säljer ditt virke

Den 30 juni 2027 för den som är

- Små företag som importerar produkter som inte har omfattats av timmerförordningen: 10–49 anställda och vars omsättning eller balansomslutning inte överstiger 10 miljoner euro per år.

- Mikroföretag som importerar produkter som inte har omfattats av timmerförordningen: 1–10 anställda och som har en balansomslutning om högst 2 miljoner euro, samt en