Sverige skärper tonen i EU:s budgetförhandlingar

Sverige har tillsammans med Tyskland, Danmark, Nederländerna, Finland och Österrike krävt att EU-kommissionens förslag till långtidsbudget minskas med flera hundra miljarder euro. Det gemensamma ultimatumet visar att den svenska budgetlinjen ligger fast trots regeringsbildningen – men väcker samtidigt frågan om hur långt Sverige är berett att driva kraven när kompromisserna ska förhandlas fram.

Källa: Council of EU – Newsroom Videos

Förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget för 2028–2034 går nu in i ett avgörande skede. Kommissionens förslag om närmare 2 000 miljarder euro med en tydlig omprioritering mot bland annat säkerhet och försvar, konkurrenskraft, innovation, Ukraina samt energi- och klimatberedskap är starkt ifrågasatt från flera håll.

När EU-ministrarna möttes i allmänna rådet den 22 september låg fokus på både budgetens prioriteringar och dess finansiering. Ambitionen är att medlemsländerna ska enas före utgången av 2026. Detta dels på grund av det franska presidentvalet under våren 2027, dels så att lagstiftningen för de nya programmen kan antas under 2027 och finansieringen finnas på plats från januari 2028.

Sedan ministermötet har motsättningarna skärpts. I ett gemensamt brev som blev känt den 29 september kräver Sverige, Tyskland, Danmark, Nederländerna, Finland och Österrike att kommissionens förslag minskas med flera hundra miljarder euro. Länderna, som tillsammans står för närmare 40 procent av medlemsstaternas bidrag till EU-budgeten, vill styra om resurser mot försvar och innovation och framhåller att samtliga budgetområden måste bidra till besparingarna. Samtidigt driver en grupp på 17 medlemsländer, däribland Spanien och Italien, krav på ökade anslag, inte minst till jordbrukspolitiken.

Sveriges linje ligger fast – men handlingsutrymmet kan minska

Efter att statsministern begärt sitt entledigande leds Sverige av en övergångsregering fram till dess att en ny regering har tillträtt. EU-frågorna tog samtidigt begränsad plats i den svenska valrörelsen och diskuterades främst indirekt genom frågor som säkerhet, migration och klimat. Det innebär att väljarnas besked om inriktningen för Sveriges EU-politik – och inte minst den kommande långtidsbudgeten – är svårare att uttolka. Den svenska positionen brukar dock inte skifta, oavsett vilka partier som sitter i regering. Den fasta hållningen är att EU-avgiften inte ska öka i den omfattning som kommissionen föreslagit och att budgeten i högre grad ska prioritera säkerhet, försvar, konkurrenskraft och stödet till Ukraina. Tidöregeringen motsätter sig tydligt nya egna medel, medan oppositionspartiernas hållning är mindre klar.

Formellt kan en övergångsregering företräda Sverige i EU och fortsätta förhandla utifrån redan beslutade ståndpunkter. Men i praktiken kan handlingsutrymmet bli mindre, menar Jonas Tallberg, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitetet i en artikel i Altinget (2026-09-22). När de mest känsliga kompromisserna görs behöver förhandlingspartners veta att ett lands besked också har stöd av den regering som ska genomföra uppgörelsen. Om den kommande regeringens prioriteringar är oklara kan andra medlemsländer därför avvakta eller i stället söka överenskommelser med aktörer som har ett tydligare mandat. Men Jessica Rosencrantz, EU-minister i övergångsregeringen, avfärdar oro för Sveriges budgetinflytande i Altinget (2026-09-23):

– Jag känner mig mycket stärkt av att vi har en bred uppslutning i riksdagen. Att även om vi nu har en övergångsregering på plats så kan vi fortsatt ha en mycket stark position i de här förhandlingarna.

Vad händer nu?

Nästa prövning kommer i mitten av oktober, när det irländska ordförandeskapet väntas lägga fram ett kompromissförslag. De sex länderna har signalerat att det inte blir någon överenskommelse under 2026 om budgeten inte minskas kraftigt. Eftersom långtidsbudgeten kräver enhällighet ger hotet Sverige och dess allierade ett starkt formellt förhandlingsläge – trots att Sverige saknar regering.

Mer om hur förhandlingarna om långtidsbudgeten går till finns att läsa i vår artikel: EU:s nästa långtidsbudget: Konfliktlinjer, nuläge och tidsplan – Central Sweden

Mer information:

Det svenska valet 2026: Konsekvenser för Sveriges roll i EU | Göteborgs universitet
Efter valet – nu ska Sverige in i budgetbråket
Sverige riskerar förlora inflytande i budgetförhandling under regeringsbildning – Altinget
Rosencrantz (M) avfärdar oro för Sveriges budgetinflytande: ”Fortsatt stark position” – Altinget
Kampen om EU:s nästa flerårsbudget – allt du behöver veta Europaportalen