Bevakningsinformation

Remiss: Ny EU-lag ska hjälpa europeiska innovationer från idé till marknad

Published On: 2026-09-30Last Updated: 2026-09-30

European Innovation Act ska göra det lättare för innovationer att nå marknaden. Förslaget innehåller bland annat nya regler för innovationsupphandling och ska göra det lättare för företag att använda patent och andra immateriella tillgångar för att få finansiering. Förslaget är nu ute på svensk remiss med sista svarsdag den 15 oktober.

Bild på folk som diskuterar ett nytt lagförslag

Bildkälla: Factsheet European Innovation Act.pdf

Gemensamma spelregler för innovation
EU-kommissionen presenterade förslaget till European Innovation Act den 9 september. Bakgrunden är att Europa är starkt inom forskning, men har svårare att omvandla nya idéer till produkter och tjänster och att få innovativa företag att växa och skala upp. Förslaget är en del av EU:s startup- och scaleup-strategi och Konkurrenskraftskompassen.

Förslaget består av två huvuddelar: offentlig upphandling av forskning och utveckling samt företags möjligheter att använda patent och andra immateriella tillgångar för finansiering.

Offentlig upphandling av forskning och utveckling ska förenklas
Den första delen ska göra det enklare för offentlig sektor att upphandla forskning och utveckling av produkter och tjänster som ännu inte finns på marknaden. I dag saknas gemensamma EU-regler för den typen av upphandling. Kommissionen föreslår därför ett gemensamt regelverk som bland annat ska göra det enklare för offentliga aktörer från olika EU-länder att genomföra sådana upphandlingar tillsammans.

Flera företag ska kunna delta under olika delar av utvecklingen och som huvudregel behålla rättigheterna till det de tar fram. För upphandlingar inom känsliga områden innehåller förslaget även krav kopplade till säkerhet och cybersäkerhet.

De nya reglerna för forskning och utveckling är samtidigt en del av en större förändring av EU:s upphandlingsregler. Den 9 september presenterade kommissionen även ett separat förändringsförslag av det nuvarande ramverket för offentlig upphandling, som bland annat ska förenkla regelverket och ge kvalitet och innovation större betydelse.

Patent ska lättare kunna användas för finansiering
Den andra delen handlar om att göra det lättare för företag att få finansiering genom exempelvis patent och andra immateriella tillgångar. Sådana tillgångar kan vara värdefulla för innovativa företag, men enligt EU-kommissionen har banker och investerare ofta svårt att bedöma deras värde eftersom de saknar specialistkunskap inom området.

Kommissionen föreslår därför en gemensam europeisk metod för värdering av immateriella tillgångar. Enligt lagförslaget ska EU:s immaterialrättsmyndighet EUIPO också få i uppdrag att skapa ett kompetenscentrum och en digital marknadsplats där immateriella rättigheter kan säljas eller licensieras.

Sammantaget ska åtgärderna göra det lättare för särskilt startups, scaleups och andra kunskapsintensiva företag att använda sina immateriella tillgångar för att få finansiering och växa.

Universitetsallians välkomnar delar av förslaget
European University Association, EUA, där bland annat Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle och Örebro universitet är medlemmar, välkomnar framför allt de nya reglerna för upphandling av forskning och utveckling. Samtidigt anser organisationen att förslaget har ett för smalt perspektiv på vad som krävs för att stärka Europas innovationssystem. EUA efterlyser bland annat större fokus på rörlighet mellan akademi och näringsliv samt universitetens roll i de regionala innovationssystemen.

SISP: Sverige står väl rustat
Swedish Incubators & Science Parks, SISP, ser nya möjligheter för Sverige genom förslaget. SISP bedömer att ett gemensamt europeiskt ramverk för att värdera immateriella tillgångar kan göra det lättare för startups, inte minst inom deeptech, att använda patent, teknik och data för att attrahera kapital. Organisationen lyfter också att offentlig sektor kan bli en viktig första kund för innovativa företag. Det kan ge företagen möjlighet att testa sina produkter och tjänster i praktiken och på det sättet också nå lättare ut på marknaden.

Enligt SISP har Sverige redan en bra grund för att ta vara på de möjligheter som förslaget kan ge.

Våra regionalt förankrade och nationellt och internationellt uppkopplade innovationsmiljöer arbetar redan med många av de steg som EU nu vill göra enklare. Sverige kan därför både ta vara på de nya möjligheterna och visa hur en stark infrastruktur för innovation och tillväxt kan byggas , säger Stina Lantz, vd för SISP

Svenska regeringen har skickat förslaget på remiss
Klimat- och näringslivsdepartementet skickade den 28 september kommissionens förslag på remiss. Synpunkterna ska ge regeringen underlag inför EU-förhandlingarna. På remisslistan finns 92 aktörer från bland annat näringsliv, akademi och offentlig sektor. Bland remissinstanserna finns SISP, Vinnova, Patent- och registreringsverket, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt Region Gävleborg och Region Örebro län. Sista dag att svara är redan den 15 oktober 2026. Varför svarstiden är så kort framgår inte av remissen.

Vad händer nu?
Förslaget går nu vidare till Europaparlamentet och EU-länderna i ministerrådet, som ska ta ställning till innehållet och kan föreslå ändringar. Därefter behöver parlamentet och rådet komma överens om en kompromiss utifrån EU-kommissionens förslag innan förordningen kan antas. Någon tidpunkt för när den slutliga förordningen kan vara färdig är således svårt att bedöma i dagsläget, men oftast tar processen 1-2 år.

Läs mer:

En förordning är en bindande rättsakt som alla EU-länder måste tillämpa i sin helhet så snart den träder i kraft, utan att införliva den i nationell lagstiftning. Ett direktiv anger de mål som EU-länderna måste nå, men länderna får själva bestämma på vilket sätt. När EU har antagit ett direktiv måste EU-länderna anta nationella lagar för att införliva direktivet och meddela kommissionen vilka lagar de har antagit.

Länderna måste införliva direktiven i sin nationella lagstiftning inom en viss tid (vanligtvis två år). Om ett land inte införlivar ett direktiv korrekt kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande, det vill säga att ta det till EU-domstolen.

European Innovation Act föreslås som en förordning. Det innebär att reglerna, om förslaget antas, ska tillämpas i hela EU.

Läs mer om de olika typer av EU-lagstiftning HÄR