Kommissionen har presenterat en ny livsmedelsstrategi, Från-jord-till-bord, som stakar ut vägen mot ett hållbart europeiskt livsmedelssystem. Ett livsmedelssystem som bidrar till att EU når målet om klimatneutralitet till 2050, men som också förbättrar primärproducenternas inkomster, främjar människors hälsa och stärker EU:s konkurrenskraft. Bland annat presenteras mål till 2030 gällande minskning av kemiska bekämpningsmedel och en ökning av ekologiskt odlat jordbruksareal. Slutligen rör också stora delar av strategin jordbrukets roll i arbetet mot klimatförändringarna och den stora potentialen inom bioekonomi, bland annat kopplat till biogasproduktion.

Den 20 maj presenterade EU-kommissionen en uppdaterad europeisk strategi om biologisk mångfald och en ny europeisk livsmedelsstrategi: Från-jord-till-bord (Farm-to-fork), två viktiga pusselbitar för att uppnå målet om klimatneutralitet till 2050, såsom fastställs i den gröna given. Strategierna i sig utgör ingen lagstiftning men utgör ramverket till kommande lagförslag. Frans Timmermans, vice-ordförande för EU-kommissionen och ansvarig kommissionär för den gröna given, framhåller hur viktiga de två strategierna är, särskilt med tanke på den nuvarande pandemin: ”Coronavirus-krisen har visat hur sårbara vi alla är och hur viktigt det är att återställa balansen mellan mänsklig aktivitet och natur. Strategierna om biologisk mångfald och gård-till-gaffel ingår i hjärtat av den gröna given och visar riktningen mot en ny och bättre balans mellan natur, livsmedelssystem och biologisk mångfald, skydd för människors hälsa och välbefinnande, samtidigt som EU:s konkurrenskraft och motståndskraft stärks. Dessa strategier är en avgörande del i genomförandet av den stora gröna övergången som vi nu gör.

Farm to Fork Strategy – for a fair, healthy and environmentally ...Målet med den nya livsmedelsstrategin är att skapa ett hållbart europeiskt livsmedelssystem, med förhoppningen att det europeiska systemet ska bli en global standard.  Kommissionen lyfter fram att ett hållbart livsmedelssystem är avgörande för att uppnå de europeiska klimat- och miljömålen, men att strategin också ska förbättra primärproducenternas inkomster och stärka EU:s konkurrenskraft. Det handlar således om den återkommande balansgången mellan hållbarhet och klimat, europeisk konkurrenskraft och försörjningstrygghet för EU:s medborgare. Från-jord-till-bord är den första europeiska livsmedelsstrategin och innan utgången av 2023 kommer kommissionen presentera ett lagstiftningsförslag för att skapa ett ramverk för ett hållbart livsmedelssystem, som bland annat ska omfatta gemensamma definitioner och principer för hållbara livsmedelssystem samt behandla det ansvar som alla aktörer i livsmedelssystemet har.

Strategin sätter nya ambitiösa mål till 2030, bland annat:

  • En minskning med 50% av användningen av kemiska bekämpningsmedel till 2030.
  • En minskning av näringsförluster med minst 50% samtidigt som det säkerställs att jordens fertilitet inte försämras. Detta ska också minska användningen av gödselmedel med minst 20% fram till 2030.
  • En minskning med 50% av försäljningen av antimikrobiella medel för odlade djur och inom vattenbruk senast 2030
  • 20% av den europeiska jordbruksmarken ska vara under ekologiskt jordbruk till 2030

Strategin omfattar följande områden:

  • Garantera en hållbar livsmedelsproduktion
  • Trygga livsmedelsförsörjningen
  • Stimulera en hållbar livsmedelsbearbetning, grossisthandel, detaljhandel, hotell- och restaurangbransch samt catering
  • Främja hållbar livsmedelskonsumtion och underlätta övergången till hälsosamma och hållbara kostvanor
  • Minska livsmedelsförluster och livsmedelsavfall
  • Bekämpa livsmedelsbedrägerier i hela livsmedelskedja

related media

Livsmedelsstrategin omfattar under första delen jordbrukets både positiva och negativa klimatpåverkan och flera förslag på hur den gröna omställningen av EU:s jordbrukssektor kan påskyndas, bland annat omnämns den kretsloppsinriktad biobaserad ekonomin som en till stor del outnyttjad potential för jordbrukare och jordbrukskooperativ och att avancerade bioraffinaderier för bland annat biogödselmedel och, bioenergi erbjuder nya arbetstillfällen inom primärproduktionen, samtidigt som det skulle bidra till den gröna omställningen. Vidare uppmuntras också produktion av biogas och utbyggnad av solpaneler på jordbruksbyggnader och stall.

Kommissionen framhåller att omställningen till ett hållbart livsmedelssystem kommer kräva ett engagemang från alla delar och nivåer i samhället, offentliga myndigheter, aktörer inom den privata sektorn i livsmedelsvärdekedjan, icke-statliga organisationer, arbetsmarknadens parter, akademiker och medborgare. Slutligen ser kommissionen att det är viktigt att arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin följer de andra delarna av den gröna given, särskilt strategin för biologisk mångfald, den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och nollföroreningsstrategin för land, hav och luft. Strategin kommer också ses över senast i mitten av 2023 för att bedöma om de vidtagna åtgärderna är tillräckliga för att uppnå målen eller om det krävs ytterligare åtgärder.

Strategin har mottagits väl av bland annat svenska ekologiska lantbrukares intresseförening och LRF, som anser att EU tar stora steg framåt för att genomföra flera förbättringar, men att detta också är något som Sverige redan jobbat med i 30–40 år.

Strategierna kommer härnäst diskuteras för godkännande av Europaparlamentet och medlemsstaterna i rådet.

För mer information
Läs strategin i sin helhet här
Kommissionens faktablad om Från-jord-till-bord 
Tidsplan över kommande lagstiftningsförslag kopplade till livsmedelsstrategin
LRF:s pressmeddelande om livsmedelsstrategin

För mer information
Kontakta Ebba Bjerkander
EU-strateg inom energi, klimat och ett hållbart samhälle samt transport och infrastruktur

+32 486 46 23 75