Från dödsstöt till livlina för bensin- och dieselbilar? Kampen om EU:s förbud mot förbränningsmotorer

90 procents lägre klimatpåverkan från nya personbilar år 2035 – det är vad EU-kommissionen föreslår i sitt nya fordonspaket. Förslaget lämnar större utrymme för fortsatt användning och produktion av förbränningsmotorer än tidigare, vilket har väckt starka reaktioner.  

Bildkälla: EU-komissionen

EU-ländernas fordonsindustrier har svårt att ställa om utan att förlora konkurrenskraft på en redan tuff marknad. Mot bakgrund av detta, presenterade EU-kommissionen den 16 december 2025 ett förslag på ett så kallat fordonspaket. Enligt EU-kommissionen var syftet med paketet att bidra till att göra fordonsindustrin mer ren och konkurrenskraftig men i praktiken föreslås en förändring av en av EU:s mest symboliska klimatlagar: förbudet mot nya bensin- och dieselbilar från och med 2035. EU-kommissionen understryker dock att de inte sänker ambitionsnivån i klimatarbetet, utan syftet är fortfarande att bli klimatneutrala till senast 2050. Så kanske ska förslaget ses som en grön realpolitik? 

Istället för ett förbud av förbränningsmotorer i nya bilar, föreslår EU-kommissionen att klimatpåverkan från nya personbilar år 2035 ska vara 90 procent lägre än år 2021. Resterande 10 procent ska kompenseras av EU-producerat koldioxidsnålt stål, eller av e-bränslen och biobränslen. I praktiken kommer det troligen betyda att det framför allt kommer att finnas sport- och lyxbilar med laddhybrider där förbränningsmotorn fungerar som räckviddsförlängare, på marknaden. För alla andra personbilar kommer förbränningsmotorer att bli för dyra.  

“Den som 2035 vill köpa ny bil kan fortfarande välja en fossilbil, precis som det fortsatt går att köpa en ny telefax eller kassettbandspelare.” 

Mattias Goldmann, VD på 2030-sekretariatet 

Reaktioner – EU:s bilmarknad i räddning eller i förfall? 

Förslaget har fått blandat mottagande både hos privata och offentliga aktörer.  

Sveriges regerings huvudlinje är sammantaget mer kritisk än positivt mot paketet. Bland annat föredrar regeringen det gällande förbudet mot förbränningsmotorer och anser att detta bör utgöra grunden för EU:s framtida arbete, och att eventuella undantag bör följa tydliga och strikta regleringar. Regeringen ser även bekymmersamt på nationellt bindande mål för företagsfordon, då det riskerar missgynna länder som gått före i omställningen och öka omställningskostnader. De ifrågasätter också riktade förmåner för små EU-tillverkade elbilar då det riskerar snedvrida EU:s inre konkurrens. Regeringen ser däremot positivt till förslaget om en ny märkning av lätta fordon, batteristrategin samt förenklingspaketet för sektorn. 

Svenska EU-parlamentarikern Alice Teodorescu Måwe (KD) är positiv till förslaget. Hon önskar se en fossilfri fordonsflotta, men att det är utsläpp som bör vara i fokus snarare än förbränningsmotorer. Förslaget är därför en välkomnad och mer realistisk ändring mot rätt riktning. EU-parlamentarikern Pär Holmgren (MP) ser däremot ett förslag fyllt av kryphål och försvagningar av EU:s klimatarbete. Han oroar sig för att företag som gått före i utvecklingen kommer att straffas medan de som inte försökt belönas.  

Den Europeiska regionkommittén har gått samman med fordonsindustrin i en allians för att säkerställa en hållbar omställning av vägtransport- och bilsektorn i EU utan att någon lämnas på efterkälken. De har varit aktiva i frågan och välkomnar fordonspaketet som ett framsteg, men de efterlyser skyddsåtgärder för den lokala bilproduktionen.  

Den tyska biltillverkaren Mercedes-Benz som varit pådrivande i debatten välkomnar förslaget. De ser mer flexibilitet som nödvändig för att uppnå teknikneutralitet och att ett fokus bör sättas på resultat snarare än vilken teknik som uppnår det. Men alla biltillverkare är inte nöjda med förslaget. Polestar och Volvo Cars reagerar starkt och kallar förslaget för en dålig idé. De anser att det försvagar långsiktiga omställningsåtaganden för en kortsiktig vinst och att det riskerar lämna ledarrollen i omställningen till andra länder. Samtidigt rapporteras Volvo backa från sitt eget elbilsmål vilket var ännu mer ambitiöst än EU-målet.  

Miljöorganisationen för transport och miljö (T&E) ställer sig kritiska mot kommissionens förslag, i synnerhet att 2035-målet sänks från 100 procent nollutsläpp till en 90 procents reduktion. De anser att förslaget är ett steg tillbaka för att gynna industrilobbying snarare än klimat, konkurrenskraft och konsumenter. Klimatansvarige Bernt Nordman på Världsnaturfonden WWF uttrycker däremot att förändringen inte är drastisk. Han ser elektrifieringen av trafiken som oundviklig och att förslaget som mest kan ha en fördröjande effekt på en redan pågående process. 

Än är inte striden över – förhandlingar i rådet och parlamentet  

Inom ministerrådet måste nu EU-länderna komma överens om en gemensam ståndpunkt till förslaget. Enligt Euractiv pågår det nu en intenstiv ”strid” om framtiden för EU:s förbud mot nya förbränningsmotorer. Spanien och Frankrike beskrivs som ledande företrädare för en fortsatt stark elektrifieringslinje, medan Italien och Tyskland driver på för större flexibilitet med hänsyn till bilindustrins konkurrenskraft. Frågan är samtidigt hur långt ett mer avvaktande Tyskland är berett att gå i att driva en omprövning av elbilsomställningen, medan Italien tydligt signalerat att det nuvarande förslaget endast är ett första steg. 

Samtidigt pågår även en kamp i Europaparlamentet där partigrupperna ska ta fram en gemensam ställning till förslaget. Euractiv beskriver att EU-kommissionen med Ursula von der Leyen i spetsen, gjort att fokuset fortsatt är på koldioxidsänkning. Frågan blir dock också hur långt högerblocket i Europaparlamentet kommer gå för att driva hem poängen av att de nu har majoriteten. Enligt Euractiv kan frågan därför även bli föremål för en politisk dragkamp i Europaparlamentet, där miljö- och socialistiska företrädare som står bakom EU:s gröna giv, har en tydlig linje. Det kommer alltså i stor utsträckning bli upp till den konservativa gruppen Europeiska folkpartiet (EPP), som också utgör största gruppen i Europaparlamentet, att avgöra hur långt man är beredd att gå i att urvattna det ursprungliga förbudet och paketets innehåll. 

Vad händer nu? 

De två medlagstiftande institutionerna, Europaparlamentet och rådet (EU-länderna) kommer nu att ta fram sina respektive förhandlingspositioner utifrån kommissionens förslag. Därefter kommer så kallade triloger, det vill säga inofficiella trepartsförhandlingar, mellan representanter från EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet, att inledas. Syftet med ett trepartsmöte är att nå en preliminär överenskommelse om ett lagstiftningsförslag som både parlamentet och rådet, som är medlagstiftare, kan godta. När en preliminär överenskommelse nås måste den formellt godkännas av både parlamentet och rådet. Först därefter kan den färdiga lagstiftningen offentliggöras i EU:s officiella tidning och träda i kraft. 

Läs mer 

EU-kommissionen: Pressmeddelande om fordonspaketet (2025-12-16).
EU-kommissionen: Q&A om fordonspaketet (2025-12-16).
Dagens ETC: artikel om fordonspaketet (2025-12-16).
Aktuell hållbarhet: artikel om fordonspaketet (2025-12-16).
Euractivs: artikel om fordonspaketet (2026-12-18).