EU-kommissionen: De 150 miljarderna i lån ska investeras i europeiska försvarsföretag

SAFE, det är namnet på EU-instrumentet på 150 miljarder euro som ska låna ut medel till EU-länderna för försvarsutgifter. En viktig fråga kvarstår om investeringarna endast ska gå till europeiska företag. EU-kommissionen och Frankrike står här mot Tyskland och troligen Sverige. Oavsett, klarar ens den europeiska försvarsindustrin att svara upp?  

På tisdagen den 11 mars debatterade Europaparlamentariker, det polska ordförandeskapet samt ordförande i Europeiska rådet António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen Europas säkerhet och stärkandet av EU:s försvarsförmåga. Bland annat diskuterades planen RearmEU som omfattar undantag i EU:s regler om EU-ländernas statsskulder, ändrade regler för Europeiska Investeringsbanken samt att EU ska låna medel som i sin tur kan lånas ut till medlemsländerna. RearmEU presenterades av von der Leyen den 4 mars och EU-länderna ställde sig bakom planen den 6 mars. Under mötet med parlamentet tillkännagav von der Leyen att planens låneinstrumentet på 150 miljarder, fått namnet SAFE (Security Action for Europe).  

Ska medlen endast gå till europeiska företag?
Medlen inom SAFE bör gå till europeiska försvarsföretag, gärna genom gemensam upphandling, anser EU-kommissionen. Detta för att framför allt stärka den egna försvarsindustrin, men även för att alltfler anser att USA inte längre är en pålitlig partner. Just detta med att köpa europeiskt är något som Frankrike drivit länge. Nyhetsbrevet La Matinale Européenne rapporterar dock dels att en grupp länder framför allt vill prioritera snabbhet och dels att Tyskland insisterar på att initiativet ska vara öppet för länder som inte är medlemmar i EU (till att börja med Storbritannien, Norge, Turkiet och Schweiz). Gissningsvis borde Sverige hålla med om detta, med tanke på att få av de stora företagen inom försvarsindustrin är svenskägda, något som Totalförsvarets forskningsinstitut konstaterar i en rapport från februari 2024:  ”Sveriges försvarsindustri] domineras av en grupp större företag, där alla de stora utom Saab är utlandsägda – som BAE Systems Bofors och BAE Systems Hägglunds som båda ägs av brittiska BAE, Nammo har norska staten och finska Patria som ägare och Eurenco har franska ägare.”  

Dagens Industris ledarsida (2025-02-18) menar dock att problemet är långa tidsfrister och brist på kvalificerad arbetskraft, inte endast anslag och medel. ”Politikernas tillväxtambitioner för den europeiska försvarsindustrin är välkomna men det kommer att dröja många år innan utbudet kan matcha efterfrågan. Vi måste därför vara realistiska och strategiska. Att ha starka band till den amerikanska försvarsindustrin kommer att vara viktigt även framöver.”  

Vad händer nu?
Kommissionen har för avsikt att lägga fram ett lagstiftningsförslag om det nya finansiella instrumentet vid nästa möte i Europeiska rådet den 20 mars. Beslut kommer tas enligt krisartikel 122 i EU:s grundfördrag, det vill säga genom en kvalificerad majoritet. Artikeln användes även under energikrisen hösten/vintern 2022, just för att den möjliggör en väldigt snabb beslutsprocess.  

Mer information: 
EU-lån till europeiska vapen för amerikanskt just nu? – Brors & Elvis om Europa
Rearm Europe – von der Leyen förslår ny finansieringsplan av EU:s försvar – Central Sweden
Sveriges Radios Europapoddens avsnitt Extrapodd – historisk försvarssatsning klubbad (2025-03-09)