EU är först i världen – certifierade kolsänkor går från plan till verklighet

Published On: 2026-04-28Last Updated: 2026-04-28

EU-certifikat på kolinlagring genom jord- och skogsbruk, produkter och permanenta uppfångningar håller på att bli verklighet. Målet är att koldioxid ska avlägsnas från atmosfären men frågan är hur ambitiösa de frivilliga certifikaten är i praktiken.

Bildkälla: EU-kommissionen

EU:s förordning för certifiering av permanenta kolupptag, kolinlagrande markanvändning och kollagring i produkter, den så kallade CRCF-förordningen, syftar till att skapa ett frivilligt certifieringssystem för upptagning och lagring av koldioxid, genom så kallade kolsänkor. I praktiken handlar certifieringssystemet om att tydligt klassificera vad en kolsänka är, hur det ska mätas och hur det ska administreras.

Certifieringssystemet bygger på insikten att även om utsläppen av växthusgaser måste minska till ett minimum, behöver koldioxid samtidigt avlägsnas från atmosfären för att balansera de utsläpp sin inte kan elimineras. Kolinlagringscertifieringen kommer således också bidra till EU:s nettomål om 310 miljoner ton koldioxidsinlagring i sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn) senast 2030.

EU vill öka transparensen och rättssäkerheten på marknaden för kolsänkor, vilket i sin tur ska främja investeringar. Tanken är att certifikaten ska fungera som en gemensam unionsstandard och därigenom motverka så kallad greenwashing, det vill säga att företag gör vilseledande påståenden om sina klimatåtgärder i affärssyfte.

Förordningen föreslogs av kommissionen i november 2022 och antogs i november 2024. Därefter antogs en kompletterande genomförandeförordning för CRCF den 20 november 2025. Nu har kommissionen börjat öppna möjligheten att söka certifiering genom att sätta olika certifieringskrav. Certifikaten ska visas i ett EU-register som kommissionen planerar ha tillgängligt innan slutet av 2028.

Den planerade och preliminära tidsplanen för CRCF ser ut enligt följande:

Den 3 februari 2026 blir EU först i världen med att öppna upp för certifiering av kolsänkor och börjar då med att sätta kraven på permanenta kolsänkor. Certifieringsmetoden kommer nu att träda i kraft den 7 maj 2026.

I dagsläge finns det tre metoder och tekniker för permanenta kolsänkor som omfattas av CRCF-förordningen:

  • direktinfångad koldioxid ur luften som lagras (DACCS),
  • att fånga in den koldioxid som växter har lagrat innan den släpps ut (BioCCS) och
  • koldioxidupptag genom biokol (BCR).

När det gäller certifieringskrav för kolsänkor i jord- och skogsbruk har EU-kommissionen presenterat ett utkast som varit öppen för feedback. Certifieringsmetodologierna ska gälla för återställande av torvmark genom återvätning, plantering av träd samt skogsbruk och markskötsel (detta gäller bland annat bättre användning av gödselmedel).

Planen är att certifieringskraven för kolinlagring i jord- och skogsbruk ska börja gälla under sommaren 2026. En av frågorna kopplat till kolinlagring i jord- och skogsbruk som kommissionen håller på att bedöma under året 2026 är ifall att tillämpningsområdet ska utvidgas till att även omfatta minskning av växthusgasutsläpp från djurhållning.

Vad gäller certifiering för lagring av kol i produkter, är det den sista certifieringsmetodologin av de tre, och är därför planerad att komma efter certifieringsmetoden för kolinlagring i jord- och skogsbruk. EU betraktar kolinlagring i produkter som alla genomförandemetoder som fångar in och lagrar koldioxid i minst 35 år i långlivade produkter.

Än så länge har kommissionen hittills tagit fram en teknisk utvärderingsrapport som ska uppgöra den framtida basen för certifieringskraven för lagring av kol i produkter. Rapporten presenterades i oktober 2025. Kommissionen arbetar nu fram ett utkast för certifieringsmetoden, och planerar därefter anta certifieringen innan slutet av 2026.

EU:s bioekonomiska strategi som tillkännagavs i december 2025 är kopplad till inrättandet av CRCF-förordningen genom tre olika initiativ:

  1. Inrättandet av en EU-uppköparklubb för permanenta upptag och kolinlagrande jord- och skogsbruk. Syftet med klubben är att skapa en efterfrågesignal från privata företag och därigenom bidra till nya intäktsströmmar för EU:s jord- och skogsbrukare.
  2. Kommissionen kommer att sätta upp en databas för kolinlagring i jord- och skogsbruk, vilket ska minska kostnaderna och förenkla och effektivisera uppföljning, rapportering och verifiering av kolinlagringen.
  3. Certifieringsmetodologin för kolinlagring i produkter kan kopplas till den bioekonomiska strategin, och därutöver även till det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda som ska ha certifikat för energiprestanda (EPC). CRCF-certifiering för byggnader kommer bidra med att hjälpa fastighetsägare att kunna påvisa deras koldioxidlagringsprestanda. Tanken är att byggsektorn därigenom kommer anpassas till principerna för cirkulär ekonomi.

Reaktioner – Tecken på en certifierad framgång?

Hur mycket skada eller nytta kan egentligen ett frivillighetsbaserat certifieringssystem åstadkomma? Det är frågan. Det tycks vara så att flera aktörer avvaktar med sina utlåtanden om certifikaten innan de vet hur kriterierna kommer att se ut i praktiken – samtidigt har redan nu vetenskapliga experter flaggat för att kriterierna är otillräckliga.

Skogsindustrierna har välkomnat beslutet om ett certifieringssystem för kollagring. De uttrycker att EU, nu när de tar fram de olika certifieringsmetoderna, borde satsa på att ersätta fossila produkter med biobaserade produkter och att ett aktivt men hållbart skogsbruk bör ses som ett sätt att uppnå ett stabilt kolupptag.

Det finns även kritiska röster. Bland dem är den europeiska miljöorganisationen för ren transport och energi, T&E, som uttrycker att kolbindning är något positivt – men att det inte bör ersätta faktiska utsläppsminskningar.

I kritiken lyfter T&E en undersökning som har gjorts av Carbon Market Watch och Oekoinstitutet, som poängterat att CRCF riskerar att alvarligt underminera EU:s klimatarbete, då forskarna anser att certifieringskraven håller mycket låg kvalitet. De har undersökt de publicerade certifieringsramarna för permanent kolbindning och befarar att de kan tillåta att koldioxidupptag används som ersättning för faktiska utsläppsminskningar, i stället för att ge ett verkligt tillskott till klimatnyttan. T&E befarar även att det saknas långsiktig uppföljning till certifieringen.

Vad händer nu?

Certifieringsmetoden för permanenta upptag kommer att träda i kraft den 7 maj 2026, vilket signalerar starttiden då det går att börja söka EU-certifikat för kolsänkor.

Nu väntar arbetet med resterande två certifieringsmetodologier. Certifiering för kollinlagring för jord- och skogsbruk väntas komma till sommaren 2026 och certifiering av kollinlagring i produkter innan slutet av 2026.

Kommissionen arbetar även med upprättandet av en databas där alla certifikat ska finnas tillgängliga att se, vilket ska vara färdigt innan slutet av 2028.

Kontaktperson på Central Sweden
Frida Eriksson
Informationsansvarig

+32 496 30 69 55

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

+32 497 54 06 53