Detta tycker EU-länderna om CEF

I slutet av år 2025 antog medlemsländerna sin förhandlingsposition för nästa Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) för perioden 2028–2034. Positionen ligger nära EU-kommissionens förslag, men innehåller också krav på tydligare prioriteringar och fler projekt av gemensamt europeiskt intresse.

Bildkälla: EU-kommissionen

Den 16 juli 2025 presenterade EU-kommissionen sitt förslag till flerårig budgetram för perioden 2028–2034. I förslaget ingick också förslag om en ny programperiod för Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF) för åren 2028–2034.

Ministerrådet, där medlemsländerna är representerade, enades i slutet av år 2025 om sin förhandlingsposition för den föreslagna Fonden för ett sammanlänkat (Connecting Europe Facility, CEF) för åren 2028–2034. Rådets överenskommelse gäller främst de operativa delarna av programmet, det vill säga hur CEF ska genomföras i praktiken. Frågor om finansiering och den övergripande budgeten hanteras inom förhandlingarna om EU:s långtidsbudget (MFF) där CEF utgör en del.

Sedan starten år 2014 har CEF varit ett av EU:s viktigaste verktyg för att finansiera infrastrukturprojekt inom energi och transport inom Europa. Särskilt fokus har legat på gränsöverskridande projekt som stärker sammanlänkningen mellan medlemsstaterna. Utöver transport- och energiinfrastruktur har CEF genom åren också finansierat satsningar på digital infrastruktur. I EU-kommissionens förslag för nästa programperiod, 2028–2034, föreslås dock att den digitala delen flyttas till den nya så kallade Konkurrensfonden.

I sin förhandlingsposition slår rådet fast att programmet även framöver ska bidra till utvecklingen av det så kallade transeuropeiska transportnätet (TEN-T), med fokus på att uppnå EU:s mål om att färdigställa stomnätet till år 2030 och det utvidgade stomnätet till år 2040. Rådet delar också EU-kommissionens syn att CEF ska fortsätta bidra till att fullborda energiunionen.

Vad vill medlemsländerna se i nästa CEF?

Sammantaget finns både likheter och skillnader mellan rådets förhandlingsposition och EU-kommissionens ursprungliga förslag. Rådet delar kommissionens syn inom bland annat att CEF under 2028 – 2034 ska:

• Bestå av två huvudsakliga delar:
  • CEF Transport: ska stödja utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet (TEN-T)
  • CEF Energi: fokus på sammankopplingar, försörjningstrygghet och energiomställningen.
• Prioritera infrastruktur med så kallad dubbel användning, för både civila och militära ändamål. Samtidigt vill rådet att fokuset på de fyra europeiska korridorerna för militär mobilitet förtydligas och stärkts.
• Fokusera på att finansiera gränsöverskridande energi- och transportprojekt, som har europiskt mervärde. Det betyder att projekten måste bidra med nytta för fler än ett EU-land.

Ändringar som medlemsländerna vill se jämfört med det ursprungliga förslaget är bland annat:

• Att medlemsländerna ska ges ett större inflytande över utformningen av arbetsprogram och prioriteringar för projekt som ska få medfinansiering.
• Artikel 9, paragraf 7 som säger att projekt som redan är fullt finansierade genom andra offentliga eller privata källor inte ska vara berättigade till medfinansiering stryks helt till slutversionen För Sverige har detta varit en särskilt viktig fråga då det endast är Trafikverket som lämnar in CEF-ansökningar och det är för projekt som är beslutade i nationell plan och fullt finansierade. Att paragrafen stryks innebär att Sverige stryks innebär att Sverige även framöver kan behålla sin nuvarande ansökningsmodell för CEF-medel.
• Det ska läggas större tonvikt på att CEF ska bidra till utfasningen av fossila bränslen, ökad integrering och stärkt konkurrenskraft på den inre marknaden.
• Större fokus på att gränsöverskridande projekt inom förnybar energi bidrar till utfasning av fossila bränslen, ökad systemflexibilitet, energilagring och utbyggnaden av gränsöverskridande energinät.
• Annexet över projekt av så kallat ”gemensamt intresse” (PCI) föreslås utökas med ett antal nya projekt. Fyra av dem berör Sverige, vilket är Stockholm–Åbo–Helsingfors, Göteborg-Oslo, Luleå-Narvik och Sundsvall–Trondheim.

Vad händer nu?

EU-kommissionen och rådet inväntar nu på att Europaparlamentet ska ta fram sin förhandlingsposition. Den är under framtagande just nu och väntas antas innan slutet av år 2026. Parterna väntar även på att medlemsländerna ska nå en överenskommelse om EU:s nästa långtidsbudget för perioden 2028–2034. Detta är för att utfallet av dessa förhandlingar kommer att få stor betydelse för den slutliga budgetramen för CEF.

Därefter inleds slutförhandlingar mellan de tre institutionerna (så kallade triologer) där de ska enas om en slutversion av CEF-förordningen för åren 2028–2034. Enligt nuvarande tidsplan förväntas slutförhandlingarna starta i början av 2027, varefter CEF-förordningen ska träda i kraft den 1 januari 2028.

Mer information:

Ministerrådet: medlemsländernas förhandlingsposition av CEF 2028–2034, 2025-12-10
EU-kommissionens: förslag på CEF 2028–2034, inklusive bilaga, 2026-07-16
Central Sweden: sammanfattning om CEF 2028–2034, 2026-05-06
Svenska regeringen: faktapromemoria om CEF:en, 2025-09-10