CBAM – ett klimatpolitiskt genidrag eller byråkratisk börda?
Vid årsskiftet 2025/2026 träder nästa steg i EU:s system för koldioxidtullar, CBAM, i kraft. Systemet, som syftar till att förhindra koldioxidläckage och säkra konkurrenskraften inom EU, går nu från en övergångsfas till en definitiv fas. Samtidigt som CBAM ses som ett viktigt verktyg för att nå EU:s klimatmål, är det starkt omdebatterat – både på nationellt såväl som på internationellt plan på grund av ökade administrativa krav och risker för handeln.
Bildkälla: Europaparlamentet
EU:s system för koldioxidtullar CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) ska bidra till att förhindra risken till så kallat koldioxidläckage och säkra konkurrenskraften för EU:s basindustri. Koldioxidläckage innebär att företag i EU kan flytta sin koldioxidintensiva produktion utomlands för att dra nytta av slappare standarder eller att EU-produkter ersätts med import av mer koldioxidintensiva produkter. Sådant koldioxidläckage, menar EU-kommissionen, kan därmed allvarligt undergräva de europeiska och de globala klimatinsatserna.
CBAM är ett klimatpolitiskt verktyg som ska bidra till att EU når målet om klimatneutralitet senast år 2050, i linje med den gröna given och Fit for 55-paketet som introducerades år 2019. Införandet av CBAM började år 2023 och går från och med år 2026 in i ett nytt skede, då systemet ska tillämpas fullt ut.
Vad händer vid årsskiftet 2025/2026?
Med CBAM-systemet förväntas samma pris gälla på utsläpp av växthusgaser, både för varor som tillverkas inom EU och för varor som importeras in till EU. Priset på koldioxid inom CBAM följer priset på EU:s utsläppsrätter (Emissions Trading System, ETS). Det betyder att utsläpp ska kosta lika mycket, oavsett var i världen produktionen sker. På så sätt ska CBAM förhindra att företag flyttar sin produktion till länder med svagare klimatregler och skydda effekten av EU:s klimatpolitik.
De varor (så kallade CBAM-varor) som omfattas av CBAM-systemet anses ha stor klimatpåverkan vid produktion och är ofta föremål för internationell handel såsom stål, aluminium, cement, gödsel, el och vätgas.
CBAM införs i två olika steg varav den stora förändringen vid årsskiftet för svenska och europeiska företag förväntas bli;
- En övergångsfas (2023–2025) – Den här fasen började den 1 oktober 2023. Företag som importerar vissa varor till EU måste då rapportera varje kvartal hur stora utsläpp som finns i de importerade varorna. Under den här tiden betalar företagen ingen avgift – de behöver bara lämna in uppgifter.
- En definitiv fas – Från och med 2026 börjar CBAM gälla fullt ut. Då måste företag som importerar mer än 50 ton CBAM-varor per år:
-
- köpa CBAM-certifikat som motsvarar de utsläpp som varorna orsakar
- registrera sig som godkända CBAM-deklaranter för att få importera dessa varor.
Ett CBAM-certifikat är ett slags bevis på att företaget har betalat för koldioxidutsläppen som uppstått när varorna tillverkades utanför EU. Certifikaten går bara att köpa på en gemensam EU-plattform och får inte säljas eller handlas fritt.
Räddaren för europeisk industri – eller administrativ mardröm?
CBAM har sedan det introducerades varit en vattendelare på såväl nationell som internationell nivå.
Flera branschorganisationer och myndigheter i Sverige har starka åsikter om EU:s ändringsförslag för klimattullarna.
Naturvårdsverket som är behörig myndighet för CBAM i Sveriges anser att det kommer behövas ett system som kan varna företagen när de är på väg att överskrida gränsvärdet på 50 ton och därmed omfattas av regelverket med CBAM-certifikat.
Myndigheten Tillväxtanalys (som har regeringens uppdrag att analysera och utvärdera svensk tillväxtpolitik) anser att en högre importkvot bör övervägas. Tillväxtanalys menar att om gränsvärdet sätts till 500 ton istället för 50 ton skulle fortfarande 96 procent av de beräknade utsläppen att omfattas, men 97% av bolagen skulle undgå kraven från CBAM.
Regelrådet (som är en del av Tillväxtverket) anser att EU går för fort fram med sina förenklingar. När regelverk ändras för snabbt finns en risk för att utformningen och ändringarna av regelverken blir bristfälliga.
Henrik Isakson (från Svenskt Näringsliv) och Helén Axelsson (från Jernkontoret) är överens om att CBAM behövs. Isaksson menar att CBAM är ett “nödvändigt ont”, det är ett administrativt svårt system, men nödvändigt för att skydda EU:s basindustri. Vidare menar Isaksson att det kommer bli svårt att nå klimatmålen och samtidigt behålla industrins konkurrenskraft utan CBAM. Axelsson ser CBAM som ett nödvändigt verktyg. I takt med minskningen av tilldelningen av utsläppsrätter måste det finnas ett system som hanterar koldioxidläckage. Om systemet inte finns riskerar vi den europeiska industriproduktionen. Axelsson påpekar även att CBAM skyddar EU:s marknad från import av billiga koldioxidintensiva varor, men löser inte europeiska företags svårigheter med att konkurrera globalt.
Svenska europaparlamentariker tar ställning
Flera av de svenska EU-parlamentarikerna har också kommenterat regelförenklingarna för CBAM. Karin Karlsbro (L) välkomnar förslaget och menar att i en tid där USA lämnat Parisavtalet och när klimatpolitiken i Europa hotas av högerextrema är det ett glädjebesked att klimattullarna förenklas. Vidare anser Karlsbro att försvarandet av CBAM är viktigt, speciellt för de företag som investerat i den gröna omställningen. Det ska inte vara en konkurrensfördel att ha låga klimatambitioner.
Jonas Sjöstedt (V) menar att det är positivt att lagstiftningen för CBAM förenklas. Sjöstedt påpekar dock att EU-kommissionen måste vara försiktiga med sina förenklingar så att det inte leder till att klimatpolitiken försvagas.
Isabella Lövin (MP) är också positiv till förenklingarna av CBAM:
”Jag är väldigt glad att vi nu har förenklat införandet av tullarna, och nu behöver de också breddas till att omfatta nya sektorer. Detta måste bli EU:s viktigaste verktyg för att påverka utsläppen omkring oss. Vi ska genomföra klimatpolitik här hemma och vi ska trycka på resten av världen att göra detsamma.” – Isabella Lövin
Vad händer nu?
Den 10 september 2025 godkände Europaparlamentet vissa ändringar av CBAM som en del av Omnibus I.
Under hösten 2025 planerar EU-kommissionen att berätta mer om hur företagen ska köpa CBAM-certifikat i praktiken – till exempel hur systemet fungerar och vad det kommer att kosta.
Den 22 oktober 2025 röstade Europaparlamentet även om andra delar av Omnibus I. Det förslaget röstades ned, vilket betyder att förhandlingarna fortsätter inom parlamentet. En ny omröstning planeras till 13 november 2025. Det här påverkar inte reglerna om CBAM, utan handlar om andra delar av lagpaketet. Däremot gör omröstningen att förhandlingarna mellan Europaparlamentet och ministerrådet skjuts upp tills parlamentet har kommit överens.
Mer information:
EU-kommissionen: Pressmeddelande CBAM
Central Sweden: Lansering av CBAM 2023
Central Sweden: Omnibus I och II
Central Sweden: Vad är “Fit-for-55?”
Naturvårdsverket: Vem omfattas av CBAM och vilka varor ingår?
Naturvårdsverket: Varför införs CBAM?
Aktuell hållbarhet: Svenska aktörer reagerar på EU:s klimattullsförenklingar.
Aktuell hållbarhet: 8 detaljer i nya CBAM-överneskommelsen
