Järnvägsinvesteringar samt investeringar i forskning och innovation med beaktande av regionala skillnader är exempel på EU-kommissionens rekommendationer till Sverige i landrapporten 2019. Detta behöver Sverige adressera i den nationella återhämtningsplanen för att kunna ta del av medlen från faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Den europeiska planeringsterminen har genom Coronafonden fått en ökad betydelse och kopplingen till regional nivå har blivit tydligare.   

Den 2 juni presenterade EU-kommissionen 2021 års landspecifika rekommendationer som en del av den Europeiska planeringsterminen. Planeringsterminen utgör en del av EU:s ekonomiska styrning och är EU-institutionernas process för att samordna den ekonomiska-, finans-, arbetsmarknads- och socialpolitiken inom EU. Syftet med planeringsterminen är att bidra till att medlemsländerna anpassar sin nationella budget- och ekonomiska politik till överenskomna regler på EU-nivå. En del i planeringsterminen är de landspecifika rekommendationer som presenteras i maj/juni varje år.

2021 års process följer inte den ordinarie processen i planeringsterminen. Detta beror på medlemsstaternas arbete med de nationella återhämtningsplanerna som är kopplade till finansieringen inom faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF) inom ”Coronafonden”, eller återhämtningsinstrumentet Next Generation EU som den formellt heter. Medlemsländerna ska i den nationella återhämtningsplanen beskriva hur de insatser landet vill göra med medlen från Coronafonden bidrar till arbetet med att hantera de utmaningar som identifierats i de landspecifika rekommendationerna 2019 och 2020.

2021 har planeringsterminen tillfälligt anpassats för att samordnas med processen kring de nationella återhämtningsplanerna. De landsspecifika rekommendationerna 2021 presenterar enbart det offentligfinansiella läget. De strukturproblem som annars utvärderas i landrapporterna och som utgör underlaget för de landsspecifika rekommendationerna är under 2021 i stället en del av kommissionens bedömning av de nationella återhämtningsplanerna där en del i bedömningen är att se över hur medlemslandet avser att hantera 2019 och 2020 års rekommendationer med stöd av finansieringen genom RRF.

Planeringsterminens ökade betydelse och tydligare koppling till regional nivå
2021, genom sammankopplingen av arbetet med de nationella återhämtningsplanerna och rekommendationerna i planeringsterminen, är första gången de landsspecifika rekommendationerna får konsekvenser för beviljande av EU-medel. Planeringsterminen ökar därmed i betydelse och är i och med detta en viktig process att följa för att hålla sig informerad om förutsättningar för utbetalning av EU-medel.

Likaså har planeringsterminen sedan 2019 tydlig koppling till förutsättningarna för det regionala utvecklingsuppdraget. I landrapporten 2019 presenterades för första gången rekommendationer kopplat till sammanhållningspolitiken. Rapporten 2019 presenterade kommissionens rekommendationer om områden som Sverige och regionerna bör prioritera i utformningen av de regionala programmen för bland annat ERUF och ESF+ (bilaga D i landrapporten). Rekommendationerna är baserade på flaskhalsar kommissionen ser i Sverige (i en europeisk jämförelse) som de sammanhållningspolitiska medlen bör bidra till att minska. En av de landsspecifika rekommendationerna för 2019 var att fokusera investeringar till utbildning och kompetensutveckling, hållbara transporter, järnvägsinvesteringar samt forskning och innovation med beaktande av regionala skillnader. I Sveriges återhämtningsplan hänvisar regeringen till särskilda insatser som ska bidra till detta.

Bild över den europeiska planeringsterminen från EU-kommissionen

Kontaktperson på Central Sweden
Johanna Bond
Kontorschef

+32 496 30 69 58