AI-akten: världens första förordning som reglerar artificiell intelligens
EU:s AI-akt är den första lagstiftningen som reglerar artificiell intelligens. Förordningen ska minimera riskerna med användningen av AI-system på den inre marknaden genom att säkerställa att de är tillförlitliga och människocentrerade. AI-akten ska främja innovation och investeringar för att öka EU:s konkurrenskraft.
Bildkälla: Europaparlamentet
Vad är AI-akten?
AI-akten är en förordning som sedan år 2024 reglerar artificiell intelligens. Det lagstiftande ramverket är det första av sitt slag och syftar enligt EU-kommissionen till att säkerställa trovärdig AI och stärka EU:s globala position i den digitala sfären. EU-kommissionen lade först fram förslaget på regelverket under 2021.
Enligt EU-kommissionen kan AI beskrivas som “system som uppvisar intelligent beteende genom att analysera sin miljö och vidta åtgärder – med viss grad av självständighet – för att uppnå särskilda mål”. AI kan till exempel användas för att analysera data och automatisera arbetsuppgifter.
AI-akten omfattar en rad olika politiska åtgärder för att öka investeringar och innovation i människocentrerad AI, som innebär att den är användarvänlig och skyddar människors grundläggande rättigheter. Förordningen gäller utvecklare och användare av AI i privat och offentlig sektor. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) definierar så kallade spridare och leverantörer som följande:
- “Spridare är de som använder AI-system under eget överinseende, förutom i personliga icke-yrkesmässiga sammanhang.” I denna grupp ingår ofta kommuner och regioner.
- “Leverantörer är de som utvecklar AI-system eller modeller för allmänna ändamål och introducerar dem på marknaden eller använder dem under eget namn eller varumärke, vare sig det är mot betalning eller gratis.”
För att öka EU:s konkurrenskraft krävs det att medlemsländerna skapar flera testmiljöer, även kallat sandlådor, där startup-företag och små- och medelstora företag kan testa AI i olika simulationer. Akten ställer dock också särskilda krav på AI-systemen innan de introduceras på den inre marknaden, som exempelvis att de hanteras ansvarsfullt och inte är diskriminerande.
EU-kommissionen har även lanserat AI-pakten, som är ett initiativ med frivilliga handlingar som till exempel företag, ideella organisationer och offentlig sektor kan följa. EU-kommissionens syfte är att AI-pakten ska bistå i implementeringen av AI-akten genom utbildning. Pakten ska fungera som en uppmuntran till leverantörer och användare av AI inom EU att följa akten.
Varför behövs en AI-akt?
EU-kommissionen såg ett starkt behov av att genom lagstiftning minimera de risker som finns med AI. Förordningen utgår ifrån en riskbaserad modell, där AI-system klassificeras i fyra risknivåer:
- Oacceptabel risk
Omfattar alla AI-system som utgör ett tydligt hot mot människors säkerhet, rättigheter och försörjningsmöjligheter. Det kan exempelvis vara AI som används för brott eller andra slags brott där organisationers eller individers sårbarheter utnyttjas. Dessa AI-system är förbjudna inom EU:s inre marknad. - Hög risk
Omfattar AI-system som hotar hälsa, säkerhet och rättigheter. AI-akten kräver att dessa AI-system testas och övervakas innan de kan godkännas och lanseras på den inre marknaden. Det beror på att systemen kan hota infrastruktur, utbildning, anställningar, produkter och tjänster. AI-systemen kan förekomma i allt ifrån leksaker, medicinteknik, bilar, flyg, drönare och hissar. - Transparensrisk
Avser AI-system som till exempel deep fakes och chattbottar, där användare behöver upplysas på förhand om att de interagerar med en maskin och inte en människa. Upplysningskravet gäller särskilt AI-leverantörer inom generativ AI, så att användare kan forma välinformerade beslut och bibehålla ett förtroende för leverantörens tjänster. ChatGPT är ett exempel på en tjänst som utgör en transparensrisk och omfattas av AI-akten, där det genererade innehållet tydligt måste markeras. - Minimal eller ingen risk
Avser AI-system såsom videospel och spamfilter, sådana AI-system regleras inte av AI-akten eftersom de inte utgör ett större hot.
AI-akten fungerar alltså som en gemensam lagstiftning främst för AI-system med hög risk och AI-modeller för allmänna ändamål. Förordningen tar även hänsyn till systemiska risker som kan uppstå med AI-modeller.
Bildkälla: EU-kommissionen
Hur regleras AI-system av AI-akten?
För att en leverantör ska kunna presentera ett AI-system som har hög risk på marknaden kontrolleras systemet av EU-ländernas offentliga myndigheter. Leverantören och spridare av systemet ansvarar även för övervakningen och behöver meddela myndigheterna om eventuella felsteg och incidenter. Om leverantör eller spridare bryter mot AI-akten behöver de betala sanktionsavgifter. Utöver det överser den europeiska AI-byrån och medlemsländerna att AI-akten följs, medan experter och AI-styrelsen som utgörs av representanter från varje land agerar som rådgivare kring styrningen av akten.
Processen för AI-system som utgör hög risk innan den lanseras på den inre marknaden ser ut som följande: 
Bildkälla: EU-kommissionen
Inför införlivandet av AI-förordningen i Sverige rekommenderade både Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och SKR att regioner och kommuner inventerar sina AI-system utefter EU:s riskbaserade modell för att identifiera eventuella högrisk-system som kommer att förbjudas inom kort.
Digg och SKR har sammanställt information om AI-akten som ni kan ta del av här:
- Läs Digg:s frågor och svar
- Läs SKR:s frågor och svar
I en intervju i februari med Tidningen Näringslivet meddelade energi- och näringslivsminister Ebba Busch (KD) att Sverige kommer att arbeta med låg implementering av AI-akten för att minska på onödig byråkrati som skrämmer iväg investeringar på den nationella marknaden. Busch uttalade sig som följande:
”När det gäller AI-akten så kommer Sverige göra ”the bare minimum”. Vi kommer göra den mest minimalistiska implementeringen som går att göra.”
Att EU-kommissionen ska arbeta med lagstiftningsförenklingar under kommande mandatperiod är väsentligt för att underlätta för svenska företag, menar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M). Detta eftersom han ser att EU:s hårda regleringar som AI-akten riskerar att hämma både innovation och tillväxt.
I november 2024 presenterade AI-kommissionen sin rapport ”AI-kommissionens Färdplan för Sverige” till regeringen, som detaljerar hur Sverige bör arbeta med att förhindra flaskhalsar inom AI-ekosystemet genom att bland annat förbättra samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor. Rapporten ska ligga till grund för en nationell AI-strategi.
Svenskt Näringsliv rapporterar att svenska storföretag, som exempelvis Sweco och Spotify, ser att AI kan gynna kunder, men även arbetsgivare och arbetstagare då tekniken kommer att bidra till fler jobb. Dock kommer det krävas mer utbildning och förbättrad digital infrastruktur samt samverkan med näringsliv, akademi och offentlig sektor för att nå dit. Företag i Sverige ser därmed att lagstiftningar på både EU och nationell nivå kan främja innovation och entreprenörskap.
Bildkälla: Christine Olsson/TT
Vad händer nu?
AI-akten antogs den 1 augusti 2024 och kommer att vara fullt genomförd den 1 augusti 2026. Det finns dock vissa undantag, exempelvis:
- Har ett förbud och skyldigheter avseende AI-kompetens samt förbudet mot AI-system som utgör oacceptabla risker trätt i kraft den 2 februari 2025.
- Den 2 augusti 2025 ska även särskilda styrningsregler och skyldigheter för AI-modeller för allmänna ändamål att implementeras.
- Reglerna för AI-system med hög risk har dock en längre övergångsperiod och kommer inte att träda i kraft förrän den 2 augusti 2027.
Mer information
Fördjupa dig i AI-akten på EU-kommissionens webbplats
Läs kommissionens frågor och svar om AI-akten
Läs mer om AI-akten i Sverige hos Digg och SKR
Ta del av Svenskt Näringslivs rapport om AI-akten
Ta del av Regeringskansliets Fakta PM om AI-akten
Läs mer om EU-kommissionens senaste AI-initiativ: InvestAI: Kommissionens storsatsning som ska göra EU ledande inom artificiell intelligens – Central Sweden
Poddtips: Meet the Europeans behind the world’s first AI regulation | Euronews Tech Talks Podcast
Utforska My AI – en kunskapsplattform om AI
Bekanta dig med Dataportalens AI-guide för offentliga aktörer
Kontaktperson på Central Sweden
Elinor Jakobsson
EU-strateg inom innovation för grön omställning, industripolitik och digitalisering
+32 496 30 69 42
