Bevakningsinformation

Det här tycker EU-länderna om AgoraEU

Published On: 2026-10-21Last Updated: 2026-10-21

Medlemsländerna har enats om stora delar av det nya programmet för kultur, medier och civilsamhälle, men frågan om finansieringen har väckt starka reaktioner runt om i Europa. Ett nytt förslag om att kraftigt minska budgeten har fått kultur- och mediesektorn att reagera. Vad händer nu och hur ser framtiden ut för AgoraEU?

Bildkälla: EU-kommissionen

Den 12 maj 2026 enades medlemsländernas EU-ministrar om de första gemensamma positionerna i förhandlingarna om EU:s nya program för kultur, medier och civilsamhälle (AgoraEU) och hur det ska utformas. Positionerna omfattar dock inte allt i förordningen, vissa frågor såsom exempelvis budget kommer kräva fortsatta diskussioner. Därför benämns positionerna som ”partial general agreements” delvis allmän inriktning på svenska. Rådets förhandlingsposition stödjer kommissionens ambition att även fortsättningsvis främja de kulturella och kreativa sektorerna, medierna och civilsamhället.

EU-kommissionens förslag är att de två tidigare programmen Kreativa Europa och CERV (programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden) slås samman i ett det nya programmet AgoraEU. Programmet är en del av EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget för åren 2028-2034.

AgoraEU är tänkt att möjliggöra tvärsektoriella projekt, minska fragmentering och förenkla ansökningsprocesser. EU-kommissionens ursprungliga förslag innehåller totalt en budget på 8,6 miljarder euro, fördelat på tre delar:

  • CERV+: demokrati, rättigheter och medborgardeltagande
  • MEDIA+: journalistik och audiovisuell sektor, med förstärkt fokus på pressfrihet och att motverka desinformation
  • Kreativa Europa: kultur och kreativa sektorer

Genom att samla områdena i en och samma programstruktur vill kommissionen stärka kulturell och språklig mångfald, värna konstnärlig och medial frihet, öka konkurrenskraften i den audiovisuella sektorn och ge civilsamhället bättre förutsättningar att bidra till demokratiskt deltagande och skyddet av EU:s värderingar.

Mer om EU-kommissionens förslag finns att läsa i en av våra tidigare artiklar.

Förändringar gentemot EU-kommissionens förslag

EU-länderna håller med kommissionen i stora delar, men det finns vissa skillnader. En av dessa är att medlemsländerna vill ha större möjlighet att påverka hur programmet ska genomföras och vad som ska prioriteras. Som en lösning på detta föreslår rådet inrättandet av en ”AgoraEU-kommitté”, bestående av representanter från medlemsländerna.

Vad tycker de olika länderna?

Sammantaget har medlemsländerna förespråkat större hänsyn till civilsamhället och medieorganisationernas olika förutsättningar i respektive land. Svenska regeringen har verkat för att stärka den konstnärliga friheten, samt säkerställt att stödet till demokrati och rättigheter fortsatt baseras på rättsstatens principer. Utöver detta har regeringen likt flera andra länder också arbetat för ett större nationellt inflytande över programmet. Bulgarien har däremot motsatt sig rådets partiella förhandlingsposition på grund av formuleringar om könsidentitet, som enligt den bulgariska regeringen strider mot landets konstitutionella syn på kön som en biologisk kategori, men ställer sig samtidigt bakom programmets övergripande mål.

Budgetdebatten är en het fråga

AgoraEU har hamnat i kläm i de större diskussionerna om EU:s kommande långtidsbudget (MFF), där frågan om programmets finansiering har blossat upp och blivit en het debatt. I det senaste kompromissförslaget föreslås budgeten minska med omkring 30 procent jämfört med EU-kommissionens ursprungliga förslag, från cirka 8,6 miljarder euro till runt 6 miljarder euro. Detta har lett till att omkring 600 organisationer som representerar civilsamhälle, kultur- och mediasektorn gått ut med en gemensam uppmaning där de efterlyser ökat stöd. Vidare skriver 16 organisationer från medie- och filmsektorn i ett öppet brev att en minskad budget inte beaktar de kostnadsökningar som branschen har upplevt under de senaste åren. Branschen argumenterar att sektorn är en viktig del i arbetet att skapa förtroende för EU hos medborgarna i medlemsländerna, men också att kultursektorn är en viktig arbetsgivare och bidrar även på så sätt till EU:s konkurrenskraft.

Sverige och Finland är två av de medlemsländer som anser att förslaget till EU:s långtidsbudgeten är för stor, och då vill se nedskärningar i alla delar av budgetförslaget. Detta påverkar i sin tur påverkar budgetutrymmet för AgoraEU.

Vad händer nu?

Europaparlamentet behandlar fortfarande förslaget och de ansvariga utskotten, medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE) och kultur- och utbildningsfrågor (CULT) har ännu inte fattat något beslut. Alice Bah Kuhnke (MP) är en av två rapportörer, alltså huvudförhandlare, i LIBE för AgoraEU. Hon driver förhandlingarna som en del av sitt uppdrag som ledamot i Europaparlamentet. De två utskottens utlåtanden kommer sen ligga till grund för parlamentets förhandlingsposition, som väntas röstas om den 23 november 2026.

Därefter kan de officiella förhandlingarna om AgoraEU mellan rådet och Europaparlamentet i teorin inledas. Dock har parlamentet sedan innan satt som krav på att EU-länderna först måste komma överens om den totala budgeten, innan några sektorsvisa förhandlingar kan inledas. Detta innebär att förhandlingarna inte påbörjas förrän under 2027. Tidsplanen är dock fortfarande att AgoraEU ska träda i kraft till 1 januari 2028.

Mer information:

Central Sweden: EU-kommissionen föreslår nytt program för kultur, media och civilsamhälle, Agora EU (2026-05-20)
EU-kommissionens lagförslag till inrättande av AgoraEU (2025-07-17)
EU-kommissionen: AgoraEU (2025-07-17)
Europaparlamentet: EP ska rösta om sin förhandlingsposition i plenum 23 nov