Vilka brister ser EU-kommissionen inom transportområdet för Sverige?

I årets landrapport ägnar EU-kommissionen för första gången ett eget kapitel åt transport. Kapitlet lyfter fram ett antal prioriteringar inom svensk infrastruktur och uppmärksammar transportsektorns betydelse för samhällsutvecklingen.  

Bildkälla: EU-kommssionen 

Den europeiska planeringsterminen är EU:s årliga process för att analysera medlemsländernas ekonomiska utveckling och identifiera behov av reformer och investeringar. Detta görs bland annat genom årliga analyser (landrapporter) och tillhörande rekommendationer. Den 3 juni 2026 presenterade EU-kommissionens årets landrapport för Sverige. Det unika för årets landrapport är att transportsektorn har fått ett eget kapitel som analyserar transportens roll i Sveriges utveckling. 

I transportkapitlet beskrivs ett antal prioriteringar inom transportinfrastrukturen som EU-kommissionen lyfter fram som särskilt viktiga för Sverige.  

Tre områden som tas upp är: 

• Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) 

TEN-T är EU:s transeuropeiska transportnät och omfattar gemensamma standarder och kartor över de järnvägar, vägar, hamnar, flygplatser och inre vattenvägar som omfattas. Syftet är att skapa effektiva och sammanhängande gränsöverskridande transporter. Högst prioritet har de nio europeiska transportkorridorerna, som utgör nätets viktigaste stråk och ska samordna investeringar och undanröja flaskhalsar. 

• Det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)  

• Införandet av hållbara flygbränslen (SAF) 

Prioriterade investeringar och kapacitetsutmaningar 

En välfungerande infrastruktur är viktig för ett exportberoende land som Sverige. Genom landet sträcker sig två så kallade europeiska transportkorridorer (Nordsjön–Östersjön och Skandinavien–Medelhavet), där sträckan Gävle – Sundsvall pekas ut som en prioriterad investering, särskilt med tanke på att uppgraderingen av Norrbotniabanan kommer att medföra ytterligare trafik. 

Vidare pekar också rapporten ut att det är viktigt att öka kapaciteten på de prioriterade sträckorna för att säkerställa transporter av råvaror från utvinningsplatserna till hamnarna i Narvik i Norge och Luleå, varifrån de kan skeppas vidare till bearbetningsanläggningar i södra Sverige och Centraleuropa.  

Behovet av att åtgärda kapacitetsbrister i transportsystemet lyfts också fram, bland annat att järnvägslinjerna söder om Stockholm är fullt utnyttjade. Vidare uppmärksammar även rapporten att förbindelsen Oslo – Göteborg, som delvis är en enkelspårig linje och utgör en stor flaskhals längs ländernas TEN-T-nät, ännu inte uppfyller TEN-T-kraven. Bättre transportförbindelser beskrivs som viktiga för att möta framtida behov kopplade till bland annat konkurrenskraft, säkerhet och beredskap. 

Kommissionen framhåller även i landrapporten att de investeringar som krävs för att utveckla framtidens transportsystem kan genomföras mer effektivt genom en bättre harmonisering mellan nationella riktlinjer och EU:s regler för järnvägens samordning och säkerhet (interoperabilitet). En del av detta är fortsatt införande av ERTMS, EU:s gemensamma signalsystem för järnvägen. I slutet av 2024 var ERTMS i drift på cirka 11 procent av det svenska järnvägsnätet. För att Sverige ska nå målet om ett nationellt införande senast 2035 behöver utbyggnaden av systemet fortsätta, samtidigt som det äldre signalsystemet fasas ut. 

Landrapporten – en fingervisning för transportkapitlet i NRP-planen?  

För första gången ingår transportområdet i den europeiska planeringsterminen, vilket kan ses som en signal inför EU:s nästa långtidsbudget för 2028–2034. Enligt förslaget som nu förhandlas mellan EU-länderna ska varje land ta fram en nationell och regional partnerskapsplan (NRPP) med investeringar inom dagens sammanhållnings- och jordbrukspolitik samt transportinfrastruktur och försvarsrelaterade insatser.  

Prioriteringarna ska förhandlas fram mellan respektive regering och EU-kommissionen, som främst väntas utgå från de utmaningar som identifieras i landrapporterna. Att transport nu omfattas är därför betydelsefullt, men innebär inte nödvändigtvis att kommissionen anser att Sveriges plan bör finansiera transportåtgärder. Sveriges föreslagna tilldelning är cirka 10 miljarder euro och kan dessutom minska i förhandlingarna, eftersom flera medlemsländer, däribland Sverige, vill se en mindre EU-budget. Eftersom transportinfrastruktur är kostsam kan EU-medlen bedömas ge större effekt inom andra politikområden. 

Vad händer nu? 

Nästa steg är att landrapporten används som underlag i den fortsatta dialogen mellan EU-kommissionen och medlemsstaten. Vilken betydelse det nya transportkapitlet kommer få för framtida NRPP återstår att se.  

Arbetet med att ta fram Sveriges NRP-plan för 2028 – 2034 pågår just nu, då ett första utkast ska skickas in till EU-kommissionen i juni 2027. Tillväxtverket har fått i uppdrag att förbereda för att anta en samordnade roll bland de förvaltande myndigheterna. 

Mer information 

Central Sweden: EU:s viktigaste transportstråk – Ny förordning för TEN-T – Central Sweden. 2026-05-06
Central Sweden: Så blev planeringsterminen en nyckel till EU:s budget – Central Sweden. 2026-09-01
Central Sweden: Kan EU leverera ERTMS i tid – eller fastnar planen i genomförandet? – Central Sweden. 2026-05-27
Central Sweden: Kommissionen ger Sverige bakläxa för klimat, kompetens och bostäder – Central Sweden, 2026-09-01
Landrapporten: Country report – Sweden – Economy and Finance – European Commission, 2026-06-03