EU-länderna säger ja till NRPP och Konkurrenskraftsfonden i nästa långtidsbudget

Det är tydligt att EU-länderna fortfarande står långt ifrån varandra gällande storleken på EU:s nästa långtidsbudget i och med det första siffersatta kompromissförslaget. Däremot har de enats om att anta den nya strukturen med bland annat nationella och regionala partnerskapsplaner och en ny Konkurrenskraftsfond.

Bildkälla: EU-kommissionen Sverige

Cypern, som för närvarande innehar ordförandeskapet i rådet, har lagt fram ett första siffersatt kompromissförslag av omfattningen av EU:s nästa långtidsbudget, en så kallad ”nego-box”. Förslaget är det första av många, men visar ändå att EU-länderna nu nått stadiet då siffror kan diskuteras.

Budgetens omfattning beslutas enhälligt av EU-länderna och kräver därefter endast godkännande av Europaparlamentet. När det gäller de tekniska lagarna kring budgetens olika delar måste dock EU-länderna och Europaparlamentet enas.

Både EU-länderna sinsemellan och Europaparlamentet står fortfarande väldigt långt ifrån varandra gällande storlek och innehåll i nästa långtidsbudget. Det enda som EU-länderna kunnat enas om i detta läge är att nästa långtidsbudget ska följa den nya struktur som EU-kommissionen föreslagit: En första del som omfattar de nationella och regionala partnerskapsplanerna (NRPP), en andra del med den nya Konkurrenskraftsfonden och en tredje del som rör EU:s externa åtgärder, Globala Europa. EU-länderna väntas också enas om att stärka kraven på fungerande demokrati i ett EU-land för att kunna ta del av EU-medel i nästa budgetperiod, det vill säga krav på att följa de rättsstatliga principerna.

Det cypriotiska förslaget som lades fram på torsdagen innebär en minskning med totalt cirka 2 procent jämfört med EU-kommissionens budgetförslag för perioden 2028–2034 från i juli förra året. Cypern föreslår framför allt att anslagen för konkurrenskraft och EU:s externa åtgärder skärs ner med 3,9 procent vardera. Samtidigt föreslås att NRPP, som slår samman traditionella politikområden såsom jordbruk och sammanhållningspolitik, endast ska få mindre nedskärningar.

Starka reaktioner för och emot

Den cypriotiska planen kan ses som en seger för alliansen ”Friends of Cohesion”, som till stor del består av sydliga och östliga medlemsländer som är nettomottagare, men även Spanien, Polen och Italien, vilka har drivit på för att skydda jordbruks- och regional utvecklingsfinansiering från nedskärningar.

Däremot är det ett bakslag för finanspolitiskt konservativa länder, såsom Sverige, Tyskland och Nederländerna, som är stora bidragsgivare till budgeten. De förespråkar stora nedskärningar av den totala budgetnivån och ett starkt fokus på nya prioriteringar som försvar och konkurrenskraft. Euractiv rapporterar att Jessica Rosencrantz, Sveriges EU-minister var både förvånad och besviken av förslaget:

“The ‘cuts’ are barely visible and entirely insufficient. Sweden has been clear all along that the volume needs to come down, big time.”

Även Tyskland och Nederländerna har gått ut hårt mot förslaget och den nederländska finansministern har kallat förslaget för en ”no-go-box”. Skär ner hela budgeten med 20 procent, inte 2 verkar istället vara det inofficiella motbudet.

Siffrorna lär förändras under de intensiva och svåra förhandlingarna de kommande månaderna, men de visar på den redan tydliga skiljelinjen mellan länderna som vill ha en mindre EU-budget med fokus på konkurrenskraft och länderna som vill ha en budget utan större förändringar med fortsatt öronmärkning för sammanhållningspolitik och jordbruk.

Tajt tidsplan

Rådets ordförande Antonio Costa har sedan länge drivit på för att nå ett avtal före årets slut, inte minst med tanke på det franska presidentvalet nästa år där det nationalistiska och EU-skeptiska partiet Nationell samling ligger bra till i opinionsundersökningarna. Jordan Bardella, partiets kronprins, har sagt att han vill driva på för att Frankrikes medlemsavgift ska halveras om han vinner. Sådana uttalanden ökar tydligt pressen på EU-länderna att nå en överenskommelse så fort som möjligt.  En överenskommelse redan till årsskiftet skulle dock vara en rekordtid jämfört med tidigare förhandlingar.

Vad händer nu?

Under den 18–19 juni kommer EU:s stats- och regeringschefer träffas i Europeiska rådet, vilket oftast kallas EU-toppmöte. Förhoppningen är att ledare kan komma längre i diskussionerna om budgeten. Under sommaren och hösten kommer EU-ländernas tjänstepersoner, EU-ambassadörer och EU-ministrar att fortsätta att träffas för att ta vidare diskussionerna. Nästa EU-toppmöte är planerat till oktober, men extra insatta möten förekommer så återstår att se när en kompromiss kan nås.

Mer information:

Brussels Playbook från 2026-06-16:

Hela texten i den så kallade Nego-boxen från Cypern (2026-06-11)
Sverige och Tyskland nära allierade i striden om EU:s nästa långtidsbudget – Central Sweden (2026-04-29)
Europaparlamentet vill se en större EU-budget – Central Sweden (2026-04-15)
EU-kommissionens samlade information om budgetförslaget: EU budget 2028-2034
Bryssels smutsigaste fajt börjar nu | Europapodden | Sveriges Radio (2025-08-26)
Altinget: Sverige håller frugala flaggan högt: ”Finns inga gratispengar”  (2026-04-23)
Sveriges EU-avgift i förhandlingarna om nästa långtidsbudget (Interpellationsdebatt 6 mars 2026) | Sveriges riksdag