Bevakningsinformation

Region Örebro län samrådssvar: Nationella klimatmål 2030 – 2040

Published On: 2026-06-03Last Updated: 2026-06-03

Gemensamt ansvar, ökad flexibilitet, stärkta investeringar och mer effektiva styrmedel är några av sakerna som Region Örebro län efterfrågar av EU:s nationella klimatmål för 2030 – 2040.

Bildkälla: Region Örebro län

EU har satt ett nytt klimatmål om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med 90 procent till 2040 jämfört med 1990 års nivåer. I samband med detta ser EU-kommissionen över de nationella klimatmålen och regelverken efter 2030, och har därför haft ett samråd öppet.

Region Örebro län har lämnat sitt svar i samrådet och bidragit med konkreta inspel om vad som krävs för att 2040-målet ska uppnås.

Gemensamt ansvar – men nationell flexibilitet

Region Örebro län betonar vikten av att alla medlemsstater bidrar till EU:s klimatmål till 2040, men understryker samtidigt att det krävs flexibilitet i hur målen genomförs nationellt.

Regionen anser att varje land behöver ha möjlighet att anpassa åtgärderna utifrån sina egna förutsättningar och själva bestämma hur utsläppsminskningarna ska fördelas inom landet. Detta är för att på ett effektivt sätt uppnå målen.

Samtidigt förespråkas att de nationella klimatmålen ska vara bindande och tillsammans motsvara EU:s övergripande mål. I fördelningen av ansvar lyfts särskilt principerna om kostnadseffektivitet och solidaritet för att säkerställa en rättvis omställning.

Investeringar och infrastruktur avgörande

En central fråga i regionernas svar är behovet av omfattande investeringar för att möjliggöra den gröna omställningen.

Örebro läns energi- och klimatstrategi 2025–2029 har identifierat brister inom bland annat:

Elnätskapacitet
Infrastruktur för hållbara drivmedel
Finansiering och incitament för cirkulär ekonomi
Kompetensförsörjning

Regionen efterlyser därför ett ökat fokus på investeringar i exempelvis elnät, elektrifiering av transporter samt avskiljning och lagring av koldioxid. Samtidigt välkomnas EU:s ambition att utveckla en konkurrenskraftig och koldioxidsnål, bioekonomi, men detta måste backas upp av ekonomiska incitament – inte minst för jord- och skogsbrukets klimatarbete.

Behov av tydligare nationella mål och effektiva styrmedel

Region Örebro län anser att övergripande åtgärder på EU-nivå inte räcker. De anser att varje medlemsstat bör ha nationella mål för utsläppsminskningar och upptag, och att nationella utsläppsminskningsmål bör finnas för samtliga utsläppssektorer.

Vidare betonas vikten av att utveckla EU:s utsläppshandelssystem. Prissättningen på utsläppsrätter bör bidra till att göra det mindre attraktivt att ”köpa sig fri” från klimatåtgärder, och det nya systemet för byggnader och transporter (ETS2) bör genomföras utan ytterligare förseningar.

Förenklad uppföljning och ökat samarbete mellan länder

När det gäller uppföljning lyfter regionen behovet av enklare och mer effektiva system. Eftersom klimatresultat ofta syns först över tid och statistik inte är tillräckligt tillgänglig förespråkas en efterlevnadsbedömning som baseras på genomsnittliga nettoutsläpp eller upptag av växthusgaser över ett antal år.

Region Örebro län ser också positivt på möjligheten för medlemsstater att samarbeta mer, till exempel genom att öka insynen i bilateral handel och större möjligheter att stötta klimatprojekt i andra medlemsländer.

Samtidigt föreslås att EU-kommissionen ska kunna ge rekommendationer om ytterligare åtgärder om medlemsstater inte gör tillräckliga framsteg.

Efterlyser långsiktiga spelregler

Avslutningsvis lyfter regionen behovet av långsiktighet och tydliga spelregler i EU:s klimatpolitik. Aktörer som ska genomföra omställningen behöver stabila förutsättningar och tydlig inriktning över tid.

Region Örebro län efterfrågar även bättre indikatorer för att kunna mäta och följa upp utvecklingen av cirkularitet och resurseffektivitet – två centrala delar i den gröna omställningen.

Nästa steg

Ett förslag på nationella klimatmål väntas komma under hösten 2026, som en del av ansvarsförordiningenoch är del av det energi- och klimatpaket av lagstiftning som avser åren 2030–2040 och ska bidra till att EU uppnår 2040-klimatmålet.