Sverige och Tyskland nära allierade i striden om EU:s nästa långtidsbudget

Mer eller mindre pengar? Och var ska de komma ifrån? Det råder stor oenighet både EU-länderna sinsemellan och med Europaparlamentet. Förhandlingarna om EU:s nästa långtidsbudget är långt ifrån klara – snarare tvärtom.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson på kvällen den 23 april, Cypern. Bildkälla: Det cypriotiska ordförandeskapet Informal Meeting of Heads of State (51 of 103) | Cyprus Presidency of the Council of the EU 2026 | Flickr

EU:s ledare samlades förra veckan på Cypern för att bland annat diskutera EU:s kommande långtidsbudget för åren 2028 – 2034 och hur långtidsbudgeten kan bidra till att stärka EU:s konkurrenskraft.  Som von der Leyen påpekade efteråt så finns det fyra element i budgetekvationen: Behovet av att 1) Återbetala Next Generation EU från och med 2028 2) Investera i nya prioriteringar; 3) Fortsätta finansiera EU:s långvariga prioriteringar och 4) Hålla nationella EU-avgifter i schack.

Trots att frågan är högst prioriterad är EU-länderna fortfarande djupt oense om budgetens storlek, syfte och finansiering. Förhandlingarna är enligt Italiens premiärminister Giorgia Meloni ”extremt svåra” rapporterar Politico, och samtalen visar hur långt ifrån varandra medlemsländerna står. Att förhandla en långtidsbudget tar oftast över två år då alla medlemsstater måste vara överens om budgetramen och att denna även ska godkännas av Europaparlamentet.

Hur stor ska EU-budgeten vara?

Politico rapporterar att länder som Polen förespråkar en större budget, medan Tyskland, Sverige och Nederländerna vill se en mindre än kommissionens ursprungliga förslag på cirka 2000 miljarder euro. Nederländernas premiärminister Rob Jetten kallade förslaget ”oacceptabelt” och krävde att budgeten minskas. En linje Jetten delar med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz, som menade att en massiv ökning inte passar in när medlemsstaterna genomför hårda finanspolitiska åtstramningar. Sveriges statsminister Ulf Kristersson håller helt med sina nordeuropeiska kollegor och sa redan i mars att:

– Den föreslagna storleken på budgeten alldeles för stor. I en tid när nationella budgetar redan är pressade finns de pengar som nu föreslås gå till EU-budgeten helt enkelt inte. Den föreslagna storleken måste minska, och rabatterna som finns i dag ska förnyas.”

Den svenska rabatten

Sverige har tillsammans med fem andra rika EU-länder förhandlat sig till rabatt på sin medlemsavgift. Anledningen till att det finns en rabatt över huvud taget är att Storbritannien som första land 1984 krävde och fick en. Det ledde senare till att andra länder ställde liknande krav. I dag har följande länder medlemsrabatt i varierande storlek: Sverige, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Danmark.

I det förslag på långtidsbudget som EU-kommissionen lade fram i somras var alla rabatterna borttagna. Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz menar att Sveriges EU-avgift riskerar att öka från runt 45 miljarder per år till mer än 60 miljarder, vilket gör frågan om en rabatt högst prioriterad – även hos oppositionen. Det verkar dock som att rabatterna nu är tillbaka som en del i EU-ländernas förhandlingar. Men många EU-länder, främst nettomottagare från Central- och Sydeuropa (t.ex. Polen, Grekland, Portugal, Spanien), argumenterar för att rabatter underminerar EU:s solidaritetsprincip och den omfördelande funktionen i budgeten. De anser att rikare länder inte bör få specialvillkor. Detta innebär alltså att den svenska EU-rabattens framtid är högst osäker och att frågan kommer vara en av de svåraste punkterna för Sverige att försvara i de kommande budgetförhandlingarna.

Nya EU-skatter?

EU-kommissionens föreslår även att budgeten delvis ska finansieras med nya egna medel – exempelvis större intäkter från utsläppshandelssystemet, en årlig avgift för företag och avgifter på elektronikavfall och tobaksvaror, inklusive så kallat vitt snus. Detta uppskattas inte av Sverige, särskilt inte när det gäller snus, och Tyskland gick även hårt ut direkt i somras med ett skarpt nej till just företagsskatten. Flera EU-ledare uttryckte dock efter Cypern-mötet att nya inkomstkällor, det som på EU-jargong kallas nya egna medel, är avgörande för att matcha unionens ambitioner – vilket också är något som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lyfter:

”Nya egna resurser är oumbärliga. Utan dem är valet tydligt: högre nationella bidrag eller lägre utgiftskapacitet. Med andra ord, mindre Europa precis där Europa behöver göra mer.”

Frankrike hör till de länder som är för ett mer ambitiöst paket, och menar att unionen måste investera i strategiska sektorer för att konkurrera globalt. För dem innebär dock en större budget inte nödvändigtvis högre nationella bidrag, utan Frankrike går här på kommissionens linje, att man bör införa nya EU-skatter som går direkt in i budgeten. Särskilt intressant tycker Frankrike det är att låta de nya egna medlen gå till att återbetala de lån som EU tog under pandemin.

Återbetalning av lånen som togs under pandemin

I sluttampen av förhandlingarna av det som nu är den nuvarande EU-budgeten, enades EU-länderna om att EU för första gången skulle ta lån (750 miljarder) för att stärka EU:s ekonomi under pandemin. Lånet går under namnet Next Generation EU, men kallas också ibland lite slarvigt coronamedlen. Av lånen utgör Återhämtningsfonden (720 miljarder) den allra största delen. Från och med 2028 ska dock EU börja betala tillbaka lånen. Uppskattningsvis handlar det om cirka 20-25 miljarder per år (beroende på ränteläge) i återbetalningar av lån. EU-kommissionen föreslår således att cirka 8 procent av budgeten för åren 2028 – 2034 går till att påbörja återbetalningen av NextGeneration EU.

Under mötet i Cypern gick Frankrike dock ännu längre än tidigare och tillsammans med Grekland vill man nu se att återbetalningen ska skjutas upp helt under den framtida programperioden. Förslaget innebär att man istället för att amortera skulden från och med 2028, skulle ”rulla över” den genom att ge ut nya obligationer när de gamla förfaller. Huvudskälen till detta förslag är att skapa budgetutrymme för nya prioriteringar och att hantera oväntat höga räntekostnader. Förslaget har mött starkt motstånd, framför allt från Tyskland och andra mer sparsamma medlemsländer såsom Sverige. Kritiken grundar sig i oron för att ett tillfälligt instrument ska permanentas och leda till en skuldunion, något man ville undvika när lånen togs.

Upplagt för kollision med Europaparlamentet

Europaparlamentet är dock på krigsstigen med krav på att budgeten ska öka med 10 procent, att jordbruks- och sammanhållningspolitik fortsatt ska hållas åtskilda, det vill säga att inte införa nationella potter genom nationella och regionala partnerskapsplaner (NRPP) samt att återbetalningen av Next GenerationEU ska ske utanför budgeten. Vidare har Europaparlamentet också gett ett ultimatum till EU-länderna: Fastställ både budgetens totalram och fördelningen per budgetpost innan förhandlingarna med oss kan inledas.

Parlamentet har formellt litet inflytande över budgetens storlek och kan egentligen bara godkänna eller avvisa EU-ledarnas slutgiltiga överenskommelse – något som hittills aldrig skett. Men nu vänder alltså Europaparlamentet upp och ner på hur EU-budgeten brukar förhandlas. I tidigare budgetförhandlingar har EU-regeringarna lämnat det svåraste ämnet, pengarna kopplade till varje budgetpost, till sist. Frågan är hur stor framgång Europaparlamentet kommer att ha. ”Underskatta aldrig parlamentet,” varnade dess talman, Roberta Metsola, vid en presskonferens efter omröstningen om Europaparlamentets förhandlingsposition och insisterade på att lagstiftarna inte bara kommer att ”godkänna” budgeten som huvudstäderna föreslagit.

Även om parlamentets krav på en topp på 10 procent av den totala budgeten troligen aldrig kommer att bli verklighet, kommer flera av dess krav sannolikt att drivas vidare av regeringarna. Europaparlamentets position stöds i stort av länder som Polen, Spanien och Italien, som föredrar en stor budget med betydande potter till jordbruks- och sammanhållningspolitiken.

Dock verkar EU-ledarna inte helt avvisa Europaparlamentets alla krav. Politico rapporterar att ett av utfallen efter mötet på Cypern var att kommissionen fick i uppdrag att undersöka parlamentets förslag på nya skatter: en digital serviceavgift, en avgift på onlinespel och en avgift på vinster från handel med kryptovalutor.

En redan tajt tidsplan blir nu ännu svårare

Rådets ordförande Antonio Costa driver på för att nå ett avtal före årets slut, inte minst med tanke på det franska presidentvalet nästa år där det nationalistiska och EU-skeptiska partiet Nationell samling, som leds av Marine Le Pen, ligger bra till i opinionsundersökningarna. Detta skulle dock vara en rekordtid jämfört med tidigare förhandlingar och många, däribland förbundskansler Merz, är tveksamma till den optimistiska tidsplanen.

Vad händer nu?

Storleken på budgeten, inklusive rabatter och EU-skatter kommer löpande att diskuteras mellan EU-ländernas ledare – tills dess att en kompromiss kan nås. Nästa toppmöte är planerat till den 18–19 juni 2026. I ministerrådet pågår också förhandlingar om EU-ländernas gemensamma position gällande de olika delarna i budgeten. Europaparlamentets allmänna förhandlingsposition om EU:s nästa långtidsbudget antogs den 29 april med stark majoritet, även om många svenska parlamentariker röstade nej. Europaparlamentets olika sektorsvisa förhandlingspositioner förväntas antas i november. Därefter kan förhandlingar med EU-länderna i rådet inledas, något som då parlamentet inte vill om inte EU-länderna hunnit fastställa storleken på budgeten och de olika programmen och fonderna. Det återstår att se vem som vinner maktkampen.

Läs mer:

Debatt: Javisst, EU bör höja skatten på det vita snuset | A Non Smoking Generation
Timbro: Sverige måste fimpa EU:s snusskatt
EU:s ekonomiska stöd efter pandemin: Stora ambitioner, oklara resultat
Bryssels smutsigaste fajt börjar nu | Europapodden | Sveriges Radio (2025-08-26)
Europaportalen: EU-parlamentet hotar med veto mot ny flerårsbudget (2026-04-29)
Altinget: Sverige håller frugala flaggan högt: ”Finns inga gratispengar”  (2026-04-23)
Sveriges EU-avgift i förhandlingarna om nästa långtidsbudget (Interpellationsdebatt 6 mars 2026) | Sveriges riksdag
Aftonbladet: Sverige driver på för ”snål” budget (2026-04-22)
Rådets pressmeddelande efter toppmötet: Informellt möte med stats- och regeringscheferna – Consilium (2026-04-24)
Rådets information om EU:s långtidsbudget, inklusive tidslinje för de pågående förhandlingarna: EU:s långtidsbudget – Consilium
SIEPS: EU:s ekonomiska stöd efter pandemin: Stora ambitioner, oklara resultat

Nedan finns del 1 och 2 av avsnitt 4 av vår podd Studio Bryssel som handlar om EU:s långtidsbudget och Sveriges syn.

Tips! Pedagogiskt och underhållande berättar Lars Danielsson – tidigare bl a svensk EU-ambassadör – hur EU:s långtidsbudget fungerar och hur den blir till. Detta med intressant kommentarer om de pågående förhandlingarna om budgeten 2028 – 2034 under EU-parlamentet i Sveriges öppna föreläsning.