Nytt poddavsnitt om EU:s långtidsbudget (MFF)
Varför är EU:s långtidsbudget så viktig för oss regioner? Hur förhandlas den och varför är den på tapen just nu? Det och mycket mer diskuterar EU-strateg Elinor Jakobsson och kontorschef Ebba Bjerkander i Studio Bryssel avsnitt 4 del 1.
I podden Studio Bryssel dyker vi ner i viktiga regionala frågor på EU-nivå. Idag står EU:s långtidsbudget för mer än hälften av det regionala utvecklingskapitalet i Sverige. Det vill säga hälften av de medel som regionerna idag använder för att stärka konkurrenskraften genom satsningar på regionala organisationer och företag inom framför allt innovation och grön omställning, men också turism och kompetensförsörjning – bara för att nämna några områden. Därför handlar avsnitt fyra av podden Studio Bryssel om EU:s långtidsbudget (Multi-annual Financial Framework, MFF). I och med att det finns så mycket att säga om temat att vi delat upp avsnittet i två delar. Del 1 handlar om vad EU:s långtidsbudget är, hur den förhandlas och hur den fungerar. Del 2 handlar om Sveriges regerings syn på den kommande långtidsbudgeten för EU. Del 1 släpptes i slutet av mars och del 2 kommer i mitten av april. Deltar i avsnitt 4 gör EU-strateg Elinor Jakobsson och kontorschef Ebba Bjerkander.
EU:s långtidsbudget (Multi-annual framwork, MFF) finansieras genom EU:s egna medel, huvudsakligen av medlemsavgifter från EU-länderna (baserat på hur bra deras respektive ekonomier går – BNI), en del av ländernas moms- och tullavgifter samt en plastavgift (mer om den nedan). Under pandemin tillkom även en sorts parallell förstärkningsbudget, Next Generation EU, som omfattar bland annat Faciliteten för återhämtning och resiliens – coronafonden. Syftet med denna var att stötta EU-ländernas ekonomier. Denna förstärkning tillkom genom att EU för första gången gemensamt lånade pengar. Återbetalningen av dessa ska påbörjas år 2028.
Sedan år 2021 finns en ny kompletterande inkomstkälla till EU-budgeten i form av en avgift på plastförpackningsavfall som inte återvinns. Det finns två syften med plastavgiften, dels att ge EU-länderna incitament att minska förpackningsavfallet och stimulera EU:s övergång till en cirkulär ekonomi, dels att skapa en egen inkomstkälla till EU-budgeten. Det finns också en mekanism som ska se till att mindre rika EU-länder inte bidrar med för mycket. Sveriges avgift för år 2024 beräknas uppgå till 1 432 miljoner kronor.
EU-kommissionen har tidigare lagt fram förslag för att utöka källorna till egna medel även om inget ännu har beslutats. Utökade egna medel är något som EU-kommissionen fortsätter att driva, då det ses som nödvändigt för att få för att kunna göra de satsningar som anses behövas.
Mer information:
EU-kommissionens färdplan: Shaping the future of the EU together: the Commission sets out the road to the next EU long-term budget
Piotr Serafin får det tuffa uppdraget att leda arbetet med en ny EU-budget – Central Sweden
En kompass för konkurrenskraft – En ny vägledare för EU 2024-2029 – Central Sweden
Knäckfrågan inför EU:s nästa långtidsbudget – Var ska pengarna komma ifrån? – Central Sweden
Storm i ett vattenglas eller radikal förändring av EU-budgeten? – Central Sweden
Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef
+32 495 79 13 92
Kontaktperson på Central Sweden
Elinor Jakobsson
EU-strateg inom innovation för grön omställning, industripolitik och digitalisering
+32 496 30 69 42
