Vägledning i prioriteringar för faciliteten för återhämtning och resiliens

Faciliteten för återhämtning och resiliens ska hjälpa EU:s medlemsländer att stärka den gröna och digitala återhämtningen efter covid19-krisen. EU-kommissionen har nu publicerat en vägledning till medlemsstaterna kring hur faciliteten bör implementeras. Kommissionen uppmanar medlemsländerna att lämna preliminära utkast på de nationella återhämtningsplanerna till kommissionen från och med 15 oktober samt så snart som möjligt inleda en dialog om prioriteringarna med relevanta aktörer.  

Den 17 september publicerade EU-kommissionen en vägledning till medlemsstaterna kring faciliteten för återhämtning och resiliens (Recovery and Resilience Facility, RRF). Vägledningen beskriver hur medlemsstaterna på bästa sätt kan utarbeta de nationella återhämtningsplanerna som är en förutsättning för att ta del av medlen inom faciliteten. Enligt Regeringskansliet kan Sverige komma att tilldelas ca 40 miljarder kronor genom faciliteten. 

EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet enades under toppmötet den 17–21 juli om skapandet av återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU på 750 miljarder euro. Det enskilt största instrumentet inom NGEU är faciliteten för återhämtning och resiliens. Faciliteten ska erbjuda ekonomiskt stöd till reformer och investeringar i medlemsstaterna, i syfte att minska de ekonomiska och sociala konsekvenserna av covid-19-pandemin och göra EU:s ekonomi mer hållbar, motståndskraftig och bättre rustad för den gröna och digitala omställningen. En förutsättning för att tilldelas medlen från faciliteten är att medlemsländerna upprättar nationella återhämtningsplaner som ska peka ut de prioriterade insatser faciliteten ska investera i. Återhämtningsplanerna måste godkännas av kommissionen samt en kvalificerad majoritet av de övriga medlemsländerna.   

Medlemsstaternas deadline för återhämtningsplanerna är den 30 april 2021, men kommissionen uppmanar medlemsstaterna att redan från och med 15 oktober 2020 lämna preliminära utkast. Kommissionen ser även att medlemsstaterna så snart som möjligt inleder en dialog om återhämtningsplanen med relevanta aktörer. 

Kommissionen ger i vägledningen en tydlig uppmaning till medlemsstaterna att i sina planer inkludera investeringar och reformer på följande flaggskeppsområden: 

• Uppväxling — Tidigareläggning av framtidssäkrad ren teknik och påskyndande av utvecklingen och användningen av förnybar energi. 
• Renovering — Förbättring av energieffektiviteten i offentliga och privata byggnader. 
• Laddning och tankning – Främjandet av en framtidssäkrad ren teknik för att påskynda användningen av hållbara, tillgängliga och smarta transporter, laddnings- och tankningsstationer och utbyggnad av allmänna kommunikationer. 
• Uppkoppling — En snabb utbyggnad av snabba bredbandstjänster till alla regioner och hushåll, inklusive fiber- och 5G-nät.
• Modernisering — Digitalisering av offentlig förvaltning och offentliga tjänster, inbegripet rättsväsende och hälso- och sjukvårdssystem.
• Expandering – Ökning av den europeiska industriella datamolnskapaciteten och utveckling av de mest kraftfulla, avancerade och hållbara processorerna.
• Omskolning och kompetensutveckling — Anpassning av utbildningssystemen till stöd för digitala färdigheter, utbildning och yrkesutbildning för alla åldrar. 

De nationella återhämtningsplanerna bör även adressera de ekonomisk-politiska utmaningar som anges i de landsspecifika rekommendationerna inom den Europeiska planeringsterminen från de senaste åren, särskilt under åren 2019 och 2020. 2020 var rekommendationerna till Sverige följande:  

• I enlighet med den allmänna undantagsklausulen vidta alla nödvändiga åtgärder för att effektivt hantera pandemin, hålla igång ekonomin och stödja den påföljande återhämtningen. När de ekonomiska förhållandena tillåter, driva en finanspolitik som syftar till att nå en välgenomtänkt offentligfinansiell ställning på medellång sikt och säkerställa en hållbar skuldsättning, samtidigt som investeringarna stärks. Säkerställa hälso- och sjukvårdssystemets resiliens, däribland genom tillräcklig tillgång till kritiska medicinska produkter, infrastruktur och personal. 
• Främja innovation och stödja utbildning och färdighetsutveckling. Tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar för att stödja den ekonomiska återhämtningen. Inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt ren och effektiv produktion och användning av energi, högteknologiska och innovativa branscher, 5G-nät och hållbara transporter. 
• Effektivisera penningtvättstillsynen och tillämpa regelverket mot penningtvätt effektivt. 

Nästa steg  
Nästa steg i arbetet med återhämtningsplanen är att Europeiska rådet och Europaparlamentet måste anta förordningen för faciliteten. Kommissionen uppmanar båda institutionerna att så snart som möjligt enas om förslaget så att faciliteten kan börja användas från den 1 januari 2021. 

För mer information
Läs mer om faciliteten i Central Swedens PM om NextGenerationEU och dess påverkan på regionalpolitiken här. 
Läs EU-kommissionens pressmeddelande här. 
Läs EU-kommissionens frågor och svar om facilitetsinstrumentet här.
Läs lagstiftningsförslaget till inrättandet av Faciliteten för återhämtning och resiliens här.
Läs om den Europeiska planeringsterminen här.