Bevakningsinformation

Vilka förslag planerar EU-kommissionen att presentera under år 2026?

Published On: 2025-11-05Last Updated: 2025-12-03

Stärkt europeisk konkurrenskraft genom förenklade regler för nya företag, förändrat regelverk för offentlig upphandling och stärkt cirkulär ekonomi. Till detta smyger EU-kommissionen även in förslag som rör klimat- och energipolitiken för 2030 och framåt. Det är några av delarna i EU-kommissionens arbetsprogram för 2026, som kan jämföras med en verksamhetsplan.

Bildkälla: EU-kommissionen

Den 21 oktober presenterades EU-kommissionens sitt arbetsprogram för 2026. Arbetsprogrammet är det närmsta som EU-kommissionen kommer en verksamhetsplan för det kommande året och är en konkretisering av den politiska vision som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade under sitt linjetal till unionen i september. Precis som linjetalet har arbetsprogrammet titeln ”Tiden för Europas oberoende är inne”.

Lyssna på vårt poddavsnitt för mer om innehållet i von der Leyens tal nedan:

Programmet innehåller 38 nya förslag. Arbetsprogrammet tar också upp förslag som redan har lagts fram men som fortfarande förhandlas. Ett viktigt fokus ligger på att göra regler enklare – 25 av förslagen handlar om regelförenkling. Förenklingsförslagen rör bland annat fordonsindustrin, miljö, beskattning, livsmedels- och fodersäkerhet samt lagstiftning om energiprodukter. Arbetsprogrammet innehåller både nya strategier, handlingsplaner och förslag till ny lagstiftning.

Nedan listas tematiskt de förslag som har särskild bäring för den regionala utvecklingen och under vilket kvartal (Q) de väntas komma.

Näringsliv, innovation och digitalisering

EU-kommissionen vill under det kommande året arbeta för att avlägsna strukturella hinder för EU:s konkurrenskraft, och fortsatt stötta den europeiska industrisektorn. EU:s tillgång till kritiska råvaror ska stärkas dels genom rättsakten som cirkulär ekonomi, dels genom inrättandet av ett centrum för kritiska råvaror. Flera förslag för att stärka EU:s inre marknad kommer också under 2026, däribland att undanröja hinder på den inre marknaden, en rättsakt för innovation, förslaget om det 28:e regelverket samt en rättsakt om det europeiska forskningsområdet för att skapa en ”femte frihet” – fri rörlighet för forskning, innovation och kunskap.

Det 28:e regelverket för innovativa företag – (lagstiftning) Q1
EU-kommissionen föreslår ett 28:e regelverk för innovativa företag som ett frivilligt alternativ till dagens nationella lagar. Syftet är att skapa gemensamma och tydliga regler för hela EU, vilket ska göra det enklare för start-ups och scale-ups att etablera sig, växa och expandera inom unionen. Regelverket ska minska onödig byråkrati, sänka administrativa krav och kostnader, och på så sätt uppmuntra fler företag att bedriva sin verksamhet i Europa.

Den europeiska innovationsakten – (lagstiftning) Q1
Rättsakten ska förenkla EU:s regelverk, underlätta tillgången på riskkapital för start-ups och scale-ups samt bidra med stöd vid test av nya verksamheter, genom till exempel så kallade sandlådor. Den ska även stödja lanseringar av nya lösningar och teknologier på marknaden.

Rättsakt för offentlig upphandling – (lagstiftning) Q2
EU-kommissionen ser offentlig upphandling som ett underanvänt verktyg för att stärka EU:s ekonomi och vill både förenkla nuvarande lagstiftning och införa kriterier om ”Made in Europe” vid offentliga upphandlingar. EU-kommissionen tar just nu in synpunkter på hur det nuvarande regelverket bör ändras.

Rättsakt för cirkulär ekonomi – (lagstiftning) Q3
Förslaget ska göra det enklare att handla med cirkulära produkter, återvunnet material och avfall inom EU. Fokus ligger på elektronikavfall och att stärka marknaden för återvunnet material. Det kan innebära tydligare regler för när avfall slutar vara avfall, enklare digitala processer, mer producentansvar och krav på att offentlig upphandling prioriterar cirkulära produkter och tjänster.

Akt för molntjänster och utveckling av AI – (lagstiftning) Q2
Ska öka tillväxten av och innovation inom molntjänster och artificiell intelligens (AI) för att stärka EU:s digitala suveränitet. Syftet är också att öka privata investeringar i moln- och datacenter. Målet är att tredubbla EU:s datacenterkapacitet inom fem till sju år, med fokus på hållbarhet.

Rättsakt om kvantteknik – (lagstiftning) Q2
Ska stärka kvantekosystemet och satsningar på kvantteknik inom industrin och är en del av EU-kommissionens kvantstrategi.

Centrum för kritiska råmaterial – (lagstiftning) Q2
För att säkerställa att den europeiska industrisektorn har tillräcklig och snabb tillgång till kritiska råmaterial föreslås ett centrum som ska övervaka, samordna gemensamma inköp och bygga upp beredskapslager av kritiska råmaterial. Särskilt sektorer inom ren teknik, digitalisering, fordonsindustrin samt rymd och försvar pekas ut.

Rättsakt om ett europeisk forskningsområde – (lagstiftning) Q3
Syftet är att skapa en ”femte frihet” – fri rörlighet för forskning, innovation och kunskap samt ökaincitamenten för näringsliv och offentliga myndigheter att nå EU:s långsiktiga mål om att investera 3 % av BNP i forskning och utveckling

Akt för europeiska produkter – (lagstiftning) Q3
Innehåller uppdateringar av flera regleringar: marknadskontroll och överensstämmelse för produkter samt standardisering

Rättsakt om avancerade material – (lagstiftning) Q4
Syftet med rättsakten är att skapa ett strategiskt ramverk för avancerade material. Avancerade material är avsiktligt utvecklade och konstruerade material med innovativa egenskaper och funktioner, som kan användas i allt från bärbar elektronik till elfordon.

Klimat

Enligt EU-kommissionen syftar arbetet till att säkerställa att EU fortsätter på vägen mot att uppnå sina klimatmål. Utifrån de planerade initiativen kommer fokus att ligga på att skapa ramar för det kommande årtiondet, det vill säga efter år 2030. Arbetet ska bidra till att stärka både EU:s konkurrenskraft och hållbarhet.

Klimatpaket för nästa årtionde – Översyn av nationella mål och flexibilitet i EU:s klimatpolitik – (lagstiftning) Q4
Översynen syftar sannolikt till att justera de nationella klimatmålen och ge medlemsstaterna större flexibilitet som är anpassat till nya förutsättningar som teknikutveckling, kostnader för att minska utsläpp och olika nationella omständigheter. Initiativet kommer sannolikt också att beröra regelverket för ansvarsfördelningen för utsläpp i den icke-handlande sektorn (ESR) och regelverket för markanvändning och skog (LULUCF). Justeringar som görs kommer troligen att beakta förslaget på klimatmål 2040 som släpptes i juli 2025. Klimatmålet är inte fastställt än men EU-länderna enades under i början av november 2025 att ställa sig bakom EU-kommissionens förslag om 90 procents minskade utsläpp år 2040 jämfört med 1990 års nivåer, dock med ett antal undantag och flexibiliteter.

Klimatpaket för nästa årtionde – Uppdatering av EU:s system för handel med utsläppsrätter för sjöfart, flyg och stationära anläggningar samt marknadsstabilitetsreserven – (lagstiftning) Q3
Uppdateringen av EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) förväntas innehålla bland annat en beskrivning av hur verktygen för genomförandet fungerar i praktiken och utökning till att omfatta sektorerna byggnader och vägtransporter. Den kommer troligen också innehålla uppdatering av prisnivåerna för utsläppsrätter i syfte att minska prisfluktuationer.

Integrerad ram för klimatresiliens – (lagstiftning och icke-lagstiftning) Q4
Ramverket förväntas ska utgöra stöd åt EU-länderna i att säkerställa att de åtgärder som vidtas motsvarar omfattningen av de utmaningar som väntar inom klimat. Initiativet är en del av EU:s övergripande arbetet med klimatanpassning.

Energi

Sammantaget ligger EU-kommissionens huvudfokus fortsatt på att sänka energipriserna för hushåll och företag samt att säkerställa en trygg energiförsörjning. Detta speglar också vad för initiativ som planeras under år 2026. Flera av förslagen avser att fokusera på styrning, uppdatera energinäten, underlätta elektrifiering och se över regelverken.

Det finns också tydliga tecken på att EU-kommissionen redan blickar bortom år 2030, då vissa av förslagen har en tidshorisont som sträcker sig in i nästa årtionde. Det är sannolikt kopplat till behovet av att samordna energiutvecklingen utifrån klimatmålet till 2040.

Handlingsplan för elektrifiering, inbegripet uppvärmning och kylning – (ej lagstiftande) Q1
Ska bidra till att påskynda elanvändningen inom olika sektorer såsom transport, industri och byggnader. Handlingsplanen förväntas innehålla åtgärder som ska få bort de största hindren och skapa möjligheter för ökad elektrifiering och skapande av fler förnybara energikällor. Denna strategi förväntas även inkludera en strategi för värme och kyla, med syftet att fasa ut koldioxid från uppvärmnings- och nedkylningsprocesser.

Omnibus om förenkling av energiproduktlagstiftningen – (lagstiftning) Q2
Energiomnibusen kommer troligen innehålla förenklingsförslag som syftar till att förenkla regler för energieffektiva varor. Vidare avser paketet också skapa tydligare incitament för investeringar i ny elproduktion och lagring. Paketet kan innehålla vissa uppdateringar av den övergripande energiförordningen som syftar till att styra genomförandet av EU:s energi- och klimatpolitik.

Stärkt energitrygghet – (lagstiftning) Q1
Initiativet syftar till att göra en översyn av EU:s ram för energitrygghet. Den förväntas ska bidra till att stärka EU:s energisystems förmåga att förutse och hantera nya utmaningar, både traditionella och framväxande. Den avser även ska minska EU:s beroendet av energiimport. Initaitvet är en del av EU:s bredare strategi för att skapa ett mer kostnadseffektivt, motståndskraftigt och hållbart energisystem.

Uppdatering av energiunionens och klimatåtgärdernas styrning, inbegripet utfasning av subventioner av fossila bränslen – (lagstiftning) Q4
Syftet med uppdateringen är att det bland annat ska förbättra styrningen, bidra till att undanröja befintliga flaskhalsar och minska det administrativa arbetet för gränsöverskridande energiprojekt. Uppdateringen kan också komma inkludera planer för att fasa ut subventioner till fossila bränslen.

Energiunionspaket för nästa årtionde – Utveckling av infrastruktur och marknader för koldioxidtransporter – (lagstiftning) Q3
Initiativet syftar till att införa nya gemensamma regler för hur koldioxid får transporteras, lagras och handlas inom EU. Det handlar alltså om att bygga upp en sammanhängande marknad och infrastruktur för koldioxidhantering. Initiativet ingår i det så kallade ”energiunionspaketet för nästa årtionde”, som förväntas omfatta både uppdateringar av lagförslag, samt mål och planer som sannolikt kommer att gälla för perioden efter 2030.

Energiunionspaket för nästa årtionde – Inrättande av ram för energieffektivitet – (lagstiftning) Q3
Lagförslaget innehåller sannolikt en uppdatering av energieffektiviseringsdirektivet (EED) som reviderades senast år 2023. Initaitvet ingår i det så kallade ”energiunionspaketet för nästa årtionde”, som förväntas omfatta både uppdateringar av lagförslag, samt mål och planer som sannolikt kommer att gälla för perioden efter 2030.

Energiunionspaket för nästa årtionde – Inrättande av ram för förnybar energi – (lagstiftning) Q3
Syftet är troligen att skapa ett nytt ramverk för förnybar energi. Det kan komma att beröra tillståndsprocesser och ansvarsfördelning. Initaitvet ingår i det så kallade ”energiunionspaketet för nästa årtionde”, som förväntas omfatta både uppdateringar av lagförslag, samt mål och planer som sannolikt kommer att gälla för perioden efter 2030.

Sammanhållningspolitik

Under 2026 kommer EU-kommissionen framför allt koncentrera sig på förhandlingarna om den nya långtidsbudgeten, som också omfattar ett reformförslag av sammanhållningspolitiken. Under 2026 kommer således få nya initiativ.

Strategi för de yttersta randområdena (ej lagstiftande) Q1
Meddelande om de östra gränsregionerna (ej lagstiftande) Q1
Meddelande om öar och kustsamhällen (ej lagstiftande) Q2

Tre territoriella strategier som ska beröra olika områden inom EU:s roll i EU:s konkurrenskraft och den framtida sammanhållningspolitiken.

Försvar och beredskap

Försvar är fortfarande är en fråga för medlemsländerna, men EU-kommissionen anser att EU måste investera mer i sin egen säkerhet och sitt eget försvar, i nära samarbete med europeiska partners och med NATO. Med den utgångspunkten har ju även EU för första gången en EU-kommissionär med ansvar för försvarspolitik, Andrius Kubilius. Så även om medlemsländerna alltid kommer att vara ansvariga för sina väpnade styrkor – från doktrin till utplacering, så menar EU-kommissionen att det finns en hel del som EU kan göra för att stödja i form av investeringar, industri, upphandling, forskning, innovation och mycket mer.

Lyssningstips om EU:s försvarspolitik:

Kompetensförsörjning och utbildning

EU har en viktig samordnande roll inom både utbildnings- sysselsättningspolitiken, men EU-länderna har fortfarande huvudansvaret för att utforma och genomföra sina egna utbildningssystem och arbetsmarknadspolitiska åtgärder. EU:s inflytande sker främst genom koordinering, riktlinjer och finansiering. EU kan alltså påverka genom att sätta mål, ge vägledning och erbjuda finansiering, men den faktiska genomförandet ligger hos EU-länderna. Det EU-kommissionen planerar under 2026 arbeta för fortsätta genomföra Kompetensunionen och att stärka det sociala skyddet, samtidigt som hållbar tillväxt och konkurrenskraft främjas.

Rättsakten om kvalitativa jobb – (lagstiftning) Q4
Utgör en del av EU-kommissionens färdplan för sysselsättning av hög kvalitet vars syfte är att främja rättvisa löner, skapa höga standarder för hälsa och säkerhet, bidra till goda arbetsvillkor, öka tillgången till kvalitativ utbildning och skapa rättvisa övergångar mellan jobb för arbetstagare och egenföretagare.

Utbildningspaketet, europeiska skolallianser och stödprogram för grundläggande färdigheter – (ej lagstiftande) Q3
Utbildningspaketet syftar till att ge framtida generationer de färdigheter och den kunskap behövs i ett modernt och konkurrenskraftigt samhälle.

Färdplan för framtidens digitala utbildning och färdigheter – (ej lagstiftande) Q3
Har som syfte att främja jämlik tillgång till digital utbildning, stärka kunskaper i artificiell intelligens och utveckla långsiktiga partnerskap med EU-baserade leverantörer av utbildningsteknik.

Fiske och hav

Fokus inom området fisk och hav blir att arbeta vidare utifrån EU:s havspakt som släpptes i juli 2025. Det verkar finnas en ambition hos EU-kommissionen att arbeten som planeras under de kommande åren ska bidra till att säkerställa att fiskeri och havsbruk blir mer hållbara och klimatanpassade.

Vision 2040 för fiske och vattenbruk – (ej lagstiftande) Q3
Visionen är ett så kallat flaggskeppsinitiativ inom EU:s havspakt. Den väntas innehålla en långsiktig färdplan som identifierar behov och möjligheter för att stödja utvecklingen och motståndskraften inom fiskeri- och vattenbrukssektorerna, inklusive förädlingsindustrin.

Rättsakt om världshaven – (lagstiftning) Q4
Rättsakten ska bidra till att prioriteringarna i havspakten genomförs. Ett gemensamt ramverk ska skapas som avser underlätta genomförandet av havspaktens viktigaste mål och samtidigt minska den administrativa bördan. Ramverket förväntas bygga på ett reviderat havsplaneringsdirektiv, vilket ska förbättra samordningen mellan olika sektorer och stärka förvaltningen av havsområden.

Turism

Europeisk strategi om hållbar turism – (ej lagstiftande) Q2
Syftet är att främja hållbar turism och ska bland annat skapa balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter av turism.

Planen för prisvärda bostäder och initiativ om korttidsuthyrning – (innehåller både lagstiftning och ej lagstiftade förslag) Q2
Syftet med planen för prisvärda bostäder är att stimulera offentligt stöd och uppmuntra privata till investeringar för att öka tillgången på prisvärda och hållbara bostäder. Det finns planer på att uppdatera reglerna för statsstöd för att medlemsländerna ska kunna främja prisvärda bostäder på ett snabbare och enklare sätt. Det andra initiativet handlar om att kunna bemöta problemen med korttidsuthyrning.

Social hållbarhet

Strategi för rättvisa mellan generationerna (icke-lagstiftning, 1 kv. 2026)
Strategin ska stödja solidaritet mellan generationer.

Strategi mot fattigdom (icke-lagstiftning, 2 kv. 2026)
Strategin ska tackla strukturella orsaker till utestängning och stärka stödtjänsterna.

Förstärkning av barngarantin (icke-lagstiftning, 2 kv. 2026)
Den europeiska barngarantin antogs 2021 och ger EU-länderna vägledning och verktyg för att se till att alla barn i Europa som riskerar att hamna i fattigdom har tillgång till grundläggande tjänster. 1 av 5 barn (under 18) i EU lever i hushåll som riskerar att hamna i fattigdom eller social utestängning. EU-kommissionen avser under 2026 att stärka garantin.

Vad händer nu?

EU-kommissionen kommer under 2026 att lägga de olika förslagen. Inför detta öppnas eller har redan öppnats samråd, det vill säga EU-motsvarigheten till remisser. Samråden är öppna för alla att svara på. Listan på öppna, kommande och avslutade samråd finns här.

Vi på Central Sweden kommer att följa alla listade förslag ovan, utifrån dess relevans för regional utveckling och utifrån vilka områden som kommer att prioriteras i 2026 års verksamhetsplan. Inom vissa områden, exempelvis Infrastruktur och transport, kommer inga nya förslag presenteras under 2026. Detta framför allt för att mycket redan presenteras under 2025 och att mycket av det som rör finansiering ligger under arbetet med nästa långtidsbudget.