Samråd om offentlig upphandling
Företräde för EU-tillverkade produkter, hållbarhet och förenklade regler i fokus när kommissionen vill få in synpunkter på det nuvarande EU-regelverket för offentlig upphandling. Sista svarsdag är den 26 januari.
Bildkälla: Chatgpt
Offentlig upphandling i Sverige utgör drygt en sjättedel av Sveriges BNP och styrs av de svenska upphandlingslagarna, som i sin tur bygger på ett övergripande EU-regelverk. EU-kommissionen konstaterar att offentliga myndigheter i EU årligen spenderar över 2,6 biljoner euro på inköp av tjänster, entreprenader och varor – en summa som motsvarar cirka 15 procent av unionens samlade BNP. Det gör offentlig upphandling till en av de tyngsta ekonomiska aktiviteterna i hela EU, med en omfattning som är tre gånger så stor som unionens egen årliga budget.
Offentlig upphandling – Ett verktyg för strategiska investeringar
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har sedan sitt omval i juli 2024 aviserat att EU-regelverket för offentlig upphandling ska revideras. En utvärdering av nuvarande regelverk genomfördes i våras och utifrån detta öppnar nu EU-kommissionen för ett samråd, en öppen remiss. Synpunkterna från samrådet kommer att användas i EU-kommissionens pågående arbete med att ta fram ett förslag på reviderad lagstiftning. Sista svarsdag är den 26 januari 2026.
Den nya lagstiftningen väntas presenteras år 2026 och målet är att stärka kriterier för hållbarhet, motståndskraft och företräde åt europeiska produkter – särskilt inom strategiskt viktiga sektorer, bland annat ren teknik, bioteknik och försvarsindustri. Denna preferens för EU-tillverkade produkter lyftes även fram av Ursula von der Leyen under det årliga talet till unionen i september 2025. Översynen syftar även till att förenkla och centralisera dagens fragmenterade och komplexa regelverk för att underlätta för upphandlande myndigheter.
Alla kan svara på samrådet
Samtliga berörda parter – från medborgare till fackexperter – bjuds in att dela sina synpunkter, erfarenheter och idéer om hur offentlig upphandling inom EU kan förbättras. Samrådet är uppdelat i två delar: en kortare, översiktlig enkät som alla kan besvara, och en mer teknisk och detaljerad del för dem med djupare insikt i området. De insamlade synpunkterna kommer att utgöra ett viktigt faktaunderlag för kommissionens kommande initiativ.
Så tycker andra svenska aktörer
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) bevakar sedan länge frågan och driver bland annat att de tre EU-direktiven bör slås samman (utifrån LUF-direktivet). Vidare vill SKR också att undantag ska införas för intern upphandling i alla riktningar (köp av eget företag) och att undantaget för icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse förtydligas. Förbundet driver även att de anpassade uteslutningsgrunderna på nationell nivå bör förtydligas och att undantag för försörjningsberedskap bör införas, liknande det som finns för försvar och säkerhet.
Svenskt Näringsliv välkomnar översynen av EU-regelverket och anser att det behöver moderniseras med fokus på digitalisering, förenklade processer och bättre uppföljning. Vidare ser de att det behövs ökad konkurrens i anbudsprocessen, bland annat genom möjlighet till förhandling. De ser även att en större satsning på utbildning och strategisk upphandlingskompetens är viktigt och att skyddet för företags immateriella rättigheter vid offentliga upphandlingar bör stärkas. Slutligen är de även likt SKR av åsikten att det behövs särskilda undantag vid kriser för att stärka försörjningsberedskapen.
Vad händer nu?
EU-kommissionen väntas lägga fram förslag på ny lagstiftning under år 2026. Därefter kommer förhandlingar att följa mellan Europaparlamentet och medlemsländerna i Rådet. Den nya lagstiftningen kommer därmed möjligen träda i kraft under årsperioden 2028-2029. Det betyder att svensk lagstiftning därefter kommer anpassas och att nya svenska regler kan tänkas börja gälla från och med åren 2030-2031. Ovan är dock bara en uppskattad tidslinje, så det återstår att se hur lång tid det faktiskt kommer att ta.
Bakgrundsinformation om EU:s upphandlingsdirektiv
EU påverkar svenska offentliga upphandlingar genom att sätta gemensamma regler. Reglerna styr hur myndigheter och vissa allmännyttiga företag köper in varor, byggentreprenader och tjänster över ett visst värde.
Upphandlingsdirektiven i utvärderingen omfattar tre rättsakter:
- Det klassiska direktivet om offentlig upphandling (2014/24/EU) styr de flesta av offentlig sektors köp av varor, tjänster och byggentreprenader.
- Försörjningsdirektivet (2014/25/EU) omfattar särskilda regler för enheter som är verksamma inom försörjningssektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster.
- Koncessionsdirektivet (2014/23/EU) gäller för upphandling av tjänste- och byggkoncessioner inom EU.
Det finns flera rättsakter om upphandling på EU-nivå, men de reglerna omfattas inte av denna utvärdering.
Direktiven ligger till grund för den svenska lagstiftningen i form av lagen om offentlig upphandling (LOU), lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) samt lagen om upphandling av koncessioner (LUK).
Källa: Upphandlingsmyndigheten
Mer information
EU:s regler för offentlig upphandling – översyn
EU-reglerna om offentlig upphandling föremål för översyn – vad händer just nu? – NORMA
EU-förordningar med bestämmelser om offentlig upphandling | Upphandlingsmyndigheten
