Bevakningsinformation

Samråd: Hur ska EU-lagstiftning om förnybar energi anpassas för åren 2030 – 2040?

Published On: 2026-03-25Last Updated: 2026-03-29

Vad behöver läggas till, tas bort eller skruvas på i den framtida EU-lagstiftningen om förnybar energi med målår 2040? Det nuvarande direktivet fastställer bland annat att EU ska använda minst 42,5 procent förnybar energi till år 2030, definierar vad som anses som hållbar bioenergi och en europeisk motsvarighet till reduktionsplikten. Samrådet är öppet till den 16 juni.

Bildkälla: EU-kommissionen

EU har ett övergripande mål om att vara klimatneutralt till år 2050 och numera två delmål, ett om 55 procents minskade utsläpp till år 2030 och 90 procents minskade utsläpp till år 2040. Då nuvarande lagstiftning om bland annat förnybar energi, energieffektivisering och kolinlagring i skog och mark endast sträcker sig fram till år 2030, kommer EU-kommissionen i slutet av året presentera förslag på hur lagstiftningen ska anpassas för att nå klimatmålet till år 2040.

Det nuvarande direktivet för förnybar energi omfattar förutom ett mål om att minst 42,5 procent av EU:s energikonsumtion ska komma från förnybara energikällor till år 2030 även definitionen av hållbara biobränslen och en europeisk version, men inte riktigt motsvarighet, till den svenska reduktionsplikten på 5,5 procents inblandning av biobränslen och grön vätgas i transportbränslen. Frågan är nu hur regelverket ska anpassas för åren 2030 – 2040.

EU-kommissionen menar att användningen av förnybara energikällor måste öka markant om EU ska kunna nå sitt klimatmål till år 2040. Detta genom ett europeiskt energisystem som klarar stora mängder förnybar energi och samtidigt elektrifierar fler delar av samhället – på ett sätt som är ekonomiskt hållbart för både hushåll och företag.

För att få in synpunkter på hur detta bör göras har EU-kommissionen öppnat ett samråd, det vill säga motsvarigheten till svenska nationella remisser. Samrådet utgör en del av det som EU-kommissionens arbetsprogram för 2026, det vill säga motsvarigheten till EU-kommissionens verksamhetsplan, kallar ”Energiunionspaket för nästa årtionde”.

Två olika sätt att lämna synpunkter

Det finns möjlighet att lämna synpunkter om det nya direktivet om förnybar energi på två sätt:

Genom att skriva in synpunkter i löpande text med deadline 16 april.

Genom att svara på en enkät med möjlighet till fri text i kommentarerna med deadline 12 juni.

Vem riktar sig samrådet till?

Samrådet riktar sig brett till både enskilda personer och organisationer. Några av de målgrupper som särskilt pekas ut kan vara intresserade att svara är bland annat:

Regeringar, inklusive på regional och lokal nivå
Projektansvariga som arbetar med förnybara energikällor
Energiproducenter och branschorganisationer på området för förnybara energikällor
Systemansvariga för distributions- och överföringssystem
Energiintensiva industrier
Leverantörer av biomassa
Bioekonomiindustrier
Icke-statliga organisationer, inklusive konsumentorganisationer
Den akademiska världen och tankesmedjor
Lokalsamhällen och finansinstitut.

EU-kommissionen uppmanar också forskare och vetenskapliga sammanslutningar att lämna in relevanta publicerade och opublicerade undersökningar, analyser och data. Kommissionen är särskilt intresserade av bidrag som sammanfattar det aktuella kunskapsläget inom relevanta områden. Både publicerat och opublicerat material välkomnas.

Ett parallellt samråd om direktivet för energieffektivisering är också öppet, då även energieffektiviseringslagstiftningen behöver uppdateras för åren 2030 – 2040.

Vad händer nu?

Möjligheten att lämna synpunkter i löpande text pågår 19 mars–16 april 2026.
Tiden för att svara på enkäten pågår 20 mars–12 juni 2026.

En faktabaserad sammanfattning kommer att publiceras på EU-kommissionens webbsida när det offentliga samrådet har avslutats.

Förslaget på uppdaterat direktiv för förnybar energi efter år 2030 planeras att presenteras under fjärde kvartalet 2026.

Vad är samråd?

Samråd är ett av EU-kommissionens verktyg för att hämta synpunkter från allmänheten och berörda aktörer som underlag för EU:s politik och lagstiftning. Detta kan gälla nya initiativ, prioriteringar eller utvärderingar av befintliga lagar. Genom öppna samråd kan regioner, kommuner, organisationer och privatpersoner lämna sina inspel via en digital portal, vilket bidrar direkt till kommissionens arbete med att utforma slutliga förslag och dokument.

Bakgrundsinformation om EU-lagstiftning: Vad är skillnaden mellan ett direktiv och en förordning? 

En förordning är en bindande rättsakt som alla EU-länder måste tillämpa i sin helhet så snart den träder i kraft, utan att införliva den i nationell lagstiftning. Ett direktiv anger de mål som EU-länderna måste nå, men länderna får själva bestämma på vilket sätt. När EU har antagit ett direktiv måste EU-länderna anta nationella lagar för att införliva direktivet och meddela kommissionen vilka lagar de har antagit. Länderna måste införliva direktiven i sin nationella lagstiftning inom en viss tid (vanligtvis två år). Om ett land inte införlivar ett direktiv korrekt kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande, det vill säga att ta det till EU-domstolen.

Det finns även andra sorters rättsakter: beslut, rekommendationer och yttrande. Mer om dessa finns att läsa på EU-kommissionen.
Källa: Typer av EU-rättsakter – Europeiska kommissionen