Bevakningsinformation

Rearm Europe – von der Leyen förslår ny finansieringsplan av EU:s försvar

Published On: 2025-03-05Last Updated: 2025-03-12

(Bildkälla: EU-kommissionen)

En ny plan inklusive nya lån, så kan von der Leyens förslag för hur EU ska bistå EU-länderna med de ökande försvarsutgifterna sammanfattas. Planen med namnet Rearm Europe ska diskuteras av EU:s ledare den 6 mars. Hur detta kommer påverka försalget på ny EU-budget är oklart men oavsett kommer en stärkt europeisk försvarsindustri påverkar Central Swedens regioner, inte minst arbetsmarknaden i Region Örebro län. 

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade på tisdagen den 4 mars 2025 planen Rearm Europe, som genom fem delar ska hjälpa med de ökande försvarsutgifterna i EU. Förslaget innebär ett nytt gemensamt EU-lån för försvar på 150 miljarder euro, och ligger i linje med hennes uttalande om ett nytt EU-instrument för försvar från förra veckan. Planen, som presenteras i sin helhet i ett brev till EU:s ledare, kommer diskuteras under det toppmöte som hålls i Bryssel torsdagen den 6 mars.

En aspekt som lyfts fram av journalisten Ylva Elvis Nilsson (som skriver om EU för bland annat Expressen) är att von der Leyen under presskonferensen tog försvarsfrågan ett steg längre än tidigare. Detta genom att påpeka att det inte handlar om att Europa måste stå för sitt eget försvar, men också att EU:s försvar måste vara starkt nog att även avskräcka en (rysk) attack. Nilsson menar att denna avskräckningseffekt är en upptrappning av hur mycket kommissionen ser att EU-ländernas försvar behöver byggas upp.

Planens innehåll i korthet:

Att aktivera undantagsklausulen i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt, som begränsar budgetunderskotten mellan EU-länderna (förfaranden pågår just nu mot sju länder, inklusive Frankrike, som i dagsläget har ett mycket större underskott än som är tillåtet). Detta för att möjliggöra högre nationella försvarsutgifter. Enligt von der Leyen skulle det innebära att tillåta länder att öka försvarsutgifterna med motsvarande 1,5 procent av bruttonationalprodukten under fyra år, vilket då skulle motsvara totalt cirka 650 miljarder euro.

EU kommer att föreslå 150 miljarder euro i lån för att öka försvarsutgifterna för bland annat gemensam upphandling av luftförsvar, drönare, militär rörlighet och cyberförsvar. Att detta rör sig om nya lån var inte kristallklart under den presskonferens som von der Leyen höll för att presentera förslaget, men under EU-nämnden den 4 mars beskrev Sveriges statsminister Ulf Kristersson det som att EU-budgeten skulle användas som garanti för EU-länders lån, detta för att få en bättre ränta en vad enskilda EU-länder kan få. Vidare menade Kristersson att detta betyder att EU-länderna själva skulle ansvara för återbetalningen av lånen och att EU endast skulle låna det som efterfrågas av EU-länderna. Det skulle ändå innebära att EU, som redan lånade 750 miljarder under pandemin, gemensamt skulle kunna låna maximalt ytterligare 150 miljarder. Men till skillnad från förra gången så kommer inga bidrag, endast lån, erbjudas EU-länderna. Om Sverige skulle välja att låna via EU eller ej, meddelades inte av statsministern.

EU-kommissionen vill möjliggöra för EU-länderna att använda medel inom sammanhållningspolitiken (det vill säga medel inom social- och regionalfonden samt för de minst utvecklade länderna; sammanhållningsfonden) för att öka försvarsutgifterna. Rykten om detta förslag florerade i Bryssel redan under november, även om det då inte fanns något konkret förslag som nu. Regionkommitténs nytillträdda ordförande Kata Tüttő menar att det vore katastrofalt att flytta medel från sammanhållningspolitiken då dessa redan idag bidrar till EU:s säkerhet genom investeringar i infrastruktur, krisberedskap och stärkt motståndskraft.

Om detta förslag går igenom, borde det alltså vara upp till Sveriges regering att avgöra om eventuell omflyttning av medel inom de svenska regional- och socialfondsprogrammen. Under EU-nämndens möte den 4 mars gick inte Ulf Kristersson in på några detaljer kring just denna del av planen, och nämnde inte ens sammanhållningspolitik. Kristersson benämnde endast det hela som en omprioritering av existerande medel.

Mobilisering av privat kapital genom EU:s spar- och investeringsunion, förslag om denna kommer i vår. EU:s spar och investeringsunion är också en del i att genomföra EU:s nya vägledande strategi, Kompassen för konkurrenskraft. Frankrike, Polen och även EU:s höga representant för utrikesfrågor, Kaja Kallas (dock i sin tidigare roll som premiärminister av Estland) har tidigare föreslagit så kallade eurobonds, krigsobligationer, som i teorin också skulle kunna köpas (finansieras) av EU:s medborgare, pensionsfonder och företag. Varken planen eller förslaget för en spar- och investeringsunion omfattar dock eurobonds. (Poddtips här om hur gemensam skuldsättning av länder kan katalysera utvecklingen av en union).

Användning av Europeiska investeringsbanken (EIB) i större utsträckning för investeringar i försvarsindustrin. Som Nilsson noterar: “Banken ägs av alla EU-länder och lånar upp och lånar ut billigt till EU:s utvalda mål. Banken får idag inte låna ut till försvarsproduktion, bara till sådant som kan ha både civil och militär användning (t ex drönare).” Planen föreslår dock inte att förbudet tas bort, vilket 19 länder, däribland Sverige, tidigare i år uppmanat till, utan endast att ett undantag görs.

EU-kommissionens ordförande von der Leyen avslutade sin presentation av planen med:

”Europe is ready to assume its responsibilities. ReArm Europe could mobilise close to EUR 800 billion for a safe and resilient Europe. We will continue working closely with our partners in NATO. This is a moment for Europe. And we are ready to step up.”

Siffran 800 miljarder euro är en sammanslagning av vad alla fem punkter i planen kan leda till. Hur stora investeringar som faktiskt kommer göras genom planen återstår att se. Sverige har tidigare varit mycket tveksamt inställt till gemensam upplåning för försvarsinsatser, men Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) ger under Riksdagens EU-nämnds möte den 4 mars 2025 sitt stöd till von der Leyens plan: ”Det är ett välbalanserat förslag”.

Hur påverkar förslaget EU:s framtida budget?
Planen är för närvarande frikopplad från de pågående diskussionerna om EU:s kommande långtidsbudget. Om planen antas i sin helhet, skulle den teoretiskt sett inte ha någon direkt påverkan på nästa EU-budget. Möjligen att planen skulle kunna ses som ett komplement till nästa budget och att då en mindre post skulle behöva öronmärkas för försvar, eftersom denna plan endast delvis täcker det befintliga finansieringsbehovet. Med tanke på de stora summor som tidigare nämnts (till exempel 500 miljarder från von der Leyen), bedömer Central Sweden att det dock fortfarande är sannolikt att en betydande del av nästa EU-budget kommer att avsättas för försvarsrelaterade investeringar. En reservation är att om ytterligare gemensamma EU-lån för försvar tillkommer, då skulle dessa sannolikt att hanteras utanför den ordinarie EU-budgeten, vilket innebär att det inte skulle behövas någon särskild post för försvar i budgeten. Som Politicio konstaterar: ”€150 billion between 27 countries over five years will barely touch the sides. By way of comparison, the U.S. — the biggest military spender in the world — has earmarked $883 billion for defense just this year.”

Hur påverkar detta Central Swedens regioner ur ett ekonomiskt perspektiv?
Den svenska försvarsindustrin växer så det knakar konstaterar Svenska Dagbladet i maj 2024. En stor del av dessa företag finns i Central Swedens regioner, och i grannregionerna Värmland, Östergötland (Saab) och Västernorrland (Bofors). Förutom frågan om kompetensförsörjning är det just frågan om investeringar som är avgörande, det konstaterar Björn Andersson, affärsutvecklingschef på Nammo i en intervju med Sveriges Radio i oktober 2023. Nammo är en av fyra tillverkare av artilleriammunition i Europa och har delar av sin tillverkning i Karlskoga.

”Jag tror inte att någon kan bygga ut sin kapacitet så mycket som det efterfrågas idag utan att vi får in statliga investeringar i verksamheten.”

Statliga eller europeiska medel – effekten borde bli densamma, vilket tydligt kommer påverka både arbetsmarknader och ekonomisk tillväxt i de berörda regionerna.

Vad händer nu?
Förslaget om Rearm Europe kommer inför det extrainsatta toppmötet mellan EU:s ledare den 6 mars, där EU-länderna väntas diskutera finansieringsalternativen och besluta om vilka som är acceptabla. Därefter kommer EU-kommission lägga fram lagförslag för att genomföra de godkända åtgärderna. Frågan om gemensamma EU-lån kvarstår dock.

Beslutsfattande som normalt skulle ta månader kommer nu att behöva påskyndas i ljuset av den brådskande situationen med Trumps fredsförsök och nedskärningar av biståndet, säger EU-diplomater, enligt Euractiv.

Mer information
Mångmiljardplanen för att rusta Europas försvar – DN.se (2025-03-04)
Nya EU-lån för att finansiera satsningar på försvar? – Central Sweden (2025-02-26)
”Här finns försvarspengarna,” säger Von der Leyen – Brors & Elvis om Europa (2026-03-04)
EU outlines €800 billion in defence funding options after Trump pulls Ukraine military aid – Euractiv (2025-03-04)
Von der Leyen proposes new €150B common defense fund – POLITICO (2026-03-04)
Dagens Nyheter: Så har Rysslands invasion och Nato lyft svensk försvarsindustri (2024-02-28)
Sveriges Radio: Svårt att växa för försvarsindustrin – trots hög efterfrågan (2023-10-23)
EU:s första försvarskommissionär står inför stora utmaningar – Central Sweden (2024-11-20)
Fler öppnar för EU-lån till försvar: ”Kommer gynna Sverige” – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio (2025-01-16)
Knäckfrågan inför EU:s nästa långtidsbudget – Var ska pengarna komma ifrån? – Central Sweden (2024-10-02)

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef

ebba.bjerkander@centralsweden.be

+32 495 79 13 92

Besök Ebbas profil på LinkedIn