Östersjön utpekad som prioriterat område i EU:s nya världshavspakt

Skydda och återställa haven, stärka den blå ekonomin och höja säkerheten i havsområdena är några av fokusområdena i EU-kommissionens nya världshavspakt. Syftet med initiativet är att hantera utmaningarna som miljöförstöring och en splittrad havspolitik.

Bildkälla: EU-kommissionen

Den 5 juni 2025 presenterade Costas Kadis, EUs: havs- och fiskerikommissionär den så kallade världshavspakten (Ocean Pact), EU:s långsiktiga vision för haven. Till skillnad från EU:s strategi för vattenresiliens som fokuserar på att säkra vattenförsörjningen avser denna pakt att stärka EU:s havspolitik och särskilt den så kallade blå ekonomi. Världshavspakten syftar till att bidra att samla och samordna all EU:s havsrelaterad politik inom ett ramverk och främja en hållbar blå ekonomi. EU-kommissionen ser pakten som en helhetsstrategi som kommer kräva samarbete mellan EU, EU-länder och regioner med berörda parter, såsom fiskare, yrkesverksamma inom den blå ekonomin, innovatörer, investerare, forskare och det civila samhället.

Stärka den blå ekonomin och skydda och återställa haven i fokus

Världshavspakten är en marin strategi som innehåller förslag på åtgärder som är indelat i sex prioriterade områden:

• Skydd och återställande av havens hälsa
• Stärkande av EU:s hållbara blå ekonomi
• Stöd till kustsamhällen, öar och yttersta randområden
• Främjande av havsforskning, kunskap och innovation
• Förstärkning av maritim säkerhet och försvar
• Stärkande av EU:s havsdiplomati

Världshavspakten innehåller dock ingen lagstiftning. EU-kommissionen planerar däremot, utöver åtgärderna, att ta fram en särskild lagstiftningsakt, ’Världshavslagen’ (Ocean Act) senast år 2027. Lagförslaget förväntas bygga på en revidering av det befintliga direktivet om marin fysisk planering och skapa ett ramverk för genomförandet av målen i världshavspakten. Det ska även bidra till att minska den administrativa bördan.

Östersjön är särskilt omnämnd i pakten

Världshavspakten pekar ut Östersjön som ett akut prioriterat område. Bidragande orsaker är det kritiska tillståndet för fisket och ekosystemet. Även skyddet av kritisk undervattensinfrastruktur samt hantering av sjöförsvar lyfts fram som viktiga frågor. För att försöka hantera detta planerar EU-kommissionen att organisera ett högnivåevenemang, ”Our Baltic” under år 2025. Syftet är att ta fram en förnyad övergripande strategi för att hantera bland annat ekosystemutmaningar, föroreningar från land och hav, förbättra säkerhet, samt stödja kustsamhällen. Den nya strategin ska utformas med hänsyn till och genomföras i samarbete med EU:s strategi för Östersjöregionen och befintliga regionala organ.

Ett stort steg i rätt riktning?

Flera Europaparlamentariker har uttryckt sig positiva till EU-kommissionens världshavspakt, men samtidigt lyfts vissa varningstecken. Den liberala gruppen Renew Europe välkomnar initiativet men understryker att finansiering behövs för att kunna realisera ambitionerna.

Isabella Lövin (MP), EU-parlamentariker och gruppledare för De Gröna i EU-parlamentets fiskeriutskott, ser världshavspakten som ett viktigt steg i rätt riktning. I en kommentar till Ledarsidan Syre välkomnar Lövin att problemen i Östersjön fått ett fokus i havspakten

”Det är ett genombrott att kommissionen i denna pakt riktar ett särskilt ”holistiskt” fokus på att vända den katastrofala utvecklingen i Östersjön. Det visar att det svenska budskapet har nått fram. Nu gäller det att vi noggrant följer upp så att ambitionerna omsätts i konkret handling. Vi behöver se en återhämtningsplan för Östersjön och ministrarna i medlemsländerna måste agera parallellt och få till radikalt sänkta kvoter, framförallt på strömmingen som annars riskerar att kollapsa, precis som torsken redan gjort.”

– Isabella Lövin (MP)

EU-parlamentarikern Sofie Eriksson (S) är dock mer besviken på Världshavspakten. I en kommentar till P4 Kalmar anser Eriksson det behövs göras mer för hantera utmaningarna i Östersjön

”Det enda som man nämner att man ska göra för Östersjön är att ha en konferens. Ett högnivåmöte är inte dåligt i sig – men det räcker inte”. 

– Sofie Eriksson (S)

Eriksson är dock positivt till att det tas ett helhetsgrepp om de marina frågorna.

Värdshavspakten har också mött viss kritik från flera intresseorganisationer, bland annat har ett gemensamt uttalande gjorts från sex av de största miljöorganisationer, inklusive Världsnaturfonden (WWF). Organisationerna understryker att även om havspakten lyfter vikten av att skydda haven, saknas det konkreta åtgärder för att hantera de mest skadliga verksamheterna i europeiska vatten såsom överfiske och föroreningar.

Vad händer nu?

Havspakten presenterades på FN:s tredje havskonferens i Nice i början av juni.

Nästa steg är att genomföra det som föreslås i havspakten, vilket inkluderar att omvandla vissa delar till lagstiftning.

Högnivåevenemanget ”Our Baltic Ministerial Conference” som EU-kommissionen kommer arrangera förväntas äga rum den 30 september 2025 i Stockholm. Eventet förväntas samla ministrar med ansvar för miljö, jordbruk och fiske från medlemsländerna runt Östersjön. Även representanter från EU-parlamentet, akademin och regionala organisationer kommer att delta.

För mer information

EU-kommissionen – havspakten, 2025-06-05
EU-kommissionen – videoklipp om havspakten (på engelska), 2025-06-08
EU-kommissionen – faktablad om havspakten (på en engelska), 2025-06-05
EU-kommissionen – sammanfattning om havspakten (på engelska), 2025-06-05
Central Sweden – om Costas Kadis, EU-kommissionär för EU:s havs- och fiskeripolitik, 2025-02-26⁠