Bevakningsinformation

Omnibus I – hur gick det till slut för CSRD och CSDDD?

Published On: 2026-04-22Last Updated: 2026-04-22

Efter nästan ett år av förhandlingar och omarbetningar om förenklingar har sagan om EU:s hållbarhetsrapportering nu nått sitt slut. Det förenklade regelverket innebär bland annat höjda trösklar i CSRD och CSDDD, vilket gör att betydligt färre företag omfattas  jämfört med tidigare förslag.

Bildkälla: Finansinspektionen

I februari 2026 antog EU:s ministerråd de sista delarna av det första förenklingspaketet (det så kallade Omnibus I) som innebär ändringar i två av EU:s centrala hållbarhetsdirektiv om företags hållbarhetsrapportering (CSRD) och due diligence (CSDDD). EU‑parlamentet antog slutförslaget i december 2025.

Förenklingspaketet är den första delen i EU‑kommissionens bredare förenklingsagenda med syfte att stärka Europas konkurrenskraft. Enligt EU-kommissionen har de nuvarande regelverken upplevts som alltför komplexa och administrativt betungande, särskilt för företag som verkar över nationsgränser. Ändringarna syftar därför till att minska den administrativa bördan och skapa större förutsebarhet för företag och offentliga aktörer, utan att överge EU:s långsiktiga klimat‑ och hållbarhetsmål.

Paketet innebär generellt att trösklarna för att omfattas av lagarna höjs och antalet bolag som berörs blir betydligt färre än i tidigare förslag.  Ändringarna i CSRD ska genomföras inom 12 månader och för CSDDD ska de nya reglerna vara på plats senast den 26 juli 2028.

För koldioxidtullar, dem så kallade mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM), som också ingick i det ursprungliga förenklingspaketet antogs vissa regeländringar under hösten 2025 och har börjat tillämpas från år 2026.  Ändringarna i EU:s taxonomiregler antogs i juli 2025 genom en delegerad akt från EU‑kommissionen. Senare, i februari 2026, beslutades även ändringar som innebär att färre företag omfattas av vissa rapporteringskrav.

Uppdateringar om CSRD och CSDD

Sammantaget ligger de grundläggande kraven i hållbarhetsdirektiven CSDDD och CSRD fast, trots flera betydande förändringar.  Några av de mest betydande förändringarna som skett är följande:

  • Omfattar företag med över 1 000 anställda och en nettoomsättning på minst 450 miljoner euro. Jämfört med EU‑kommissionens ursprungliga förslag har kraven skärpts, eftersom gränsen för nettoomsättning låg betydligt lägre från början.
  • Förenklade standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS). En reviderad uppsättning standarder har tagits fram av EFRAG.
  • Ökade möjligheter att inte behöva ange känslig information från hållbarhetsrapporten.

  • Omfattar företag med 5 000 anställda eller fler och en nettoomsättning på minst 1,5 miljarder euro. Vid bedömningen räknas koncernens samlade siffror, vilket innebär att även företag vars moderbolag har färre anställda kan omfattas. En viktig skillnad jämfört med EU‑kommissionens ursprungliga förslag är att tydliga tröskelvärden har införts, något som saknades i det första förslaget.
  • Krav på att företag ska anta och implementera en klimatövergångsplan i linje med Parisavtalet tas bort.
  • En översynsklausul införs som gör det möjligt att i framtiden se över tröskelvärdena och eventuellt utvidga omfattningen till fler företag.
  • Maximala bötesbeloppet som medlemsstaterna kan införa sänks till tre procent av företagets globala nettoomsättning, jämfört med tidigare fem procent.

Reaktioner – processen och slutresultatet som splittrat aktörer

Under processen kring det första förenklingspaketet har åsikterna varit splittrade. Aktörer som varit positiva till förenklingsarbetet delar EU‑kommissionens uppfattning att förändringarna är nödvändiga för att inte hämma företagens utvecklingsmöjligheter och därmed EU:s ekonomiska tillväxt. Kritiker har å andra sidan återkommande varnat för att paketet riskerar att urholka EU:s miljö‑ och klimatarbete, eftersom delar av regelverket försvagas eller skjuts fram i tiden. Båda sidornas argument går också att känna igen i reaktionerna på det färdigarbetade förenklingspaketet.

Sveriges EU‑minister Jessica Rosencrantz har, liksom den svenska regeringen, varit positiv till processen, något hon också lyfte i ett inlägg på LinkedIn i samband med Europaparlamentets beslut i december.

EU har under flera år byggt upp en omfattande lagstiftning på miljöområdet. Det är i grunden bra – vi ska ställa höga krav på oss själva för att förvalta vår gemensamma miljö och naturen omkring oss. Men vi måste ställa högra krav på oss på fler områden: Europa måste ta ett större ansvar för vår säkerhet och ekonomiska styrka. Vi måste helt enkelt göra Europa till världens bästa plats för företag att investera, starta, skala och stanna. Begripliga miljöregler är en viktig del. Där har EU tyvärr inte hittat rätt balans – hittills.

Bland kritikerna finns bland annat miljö‑ och civilrättsorganisationerna Naturskyddsföreningen och Act Svenska kyrkan, som menar att förenklingspaketets fokus på att minska regelbördan inte är den enda konsekvensen av Omnibus. I ett öppet brev till finansminister Elisabeth Svantesson skriver de bland annat att paketet också riskerar att i grunden försvaga regelverkens syfte att skydda mänskliga rättigheter och miljön samt att främja ett hållbart och ansvarsfullt företagande.

Den Frankrikebaserade miljöorganisationen Bloom har också riktat kritik mot den svenska Europaparlamentarikern Jörgen Warborn, som varit huvudförhandlare för förenklingspaketet i Europaparlamentet. Kritiken har bland annat handlat om att organisationen anser att Warborns kontakter med amerikanska lobbyister har påverkat hans arbete för mycket samt att han blandat ihop sina roller på ett olämpligt sätt. Warborn har besvarat kritiken med att det har rått full transparens och att hans ställningstaganden enbart baseras på hans egna bedömningar, efter diskussioner med aktörer på alla sidor. 

  • CSRD – direktivet om företagens hållbarhetsrapportering. Det syftar till att ge insyn i företagens sociala och miljömässiga påverkan.
  • CSDDD – den så kallade ”due diligence-lagen” syftar till att stora företag ska ta ansvar för miljöpåverkan, klimat och mänskliga rättigheter i sina verksamheter och leverantörskedjor.
  • EU-taxonomi – ett klassificeringssystem för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som kan beskrivas som miljömässigt hållbara.
  • CBAM – gränsjusteringsmekanismen för koldioxid, även kallad EU:s klimattullar. Genom en tull på importerade produkter från länder med mindre sträng klimatpolitik ska den förhindra att energiintensiva industrier i Europa blir utkonkurrerade.

Vad händer nu? 

För CSRD kommer ändringarna att börja gälla för företag inom EU från och med 1 januari 2028 för rapportering av 2027 års aktiviteter. För företag utanför EU börjar kraven gälla från 1 januari 2028 för 2027 års aktiviteter. Kommissionen väntas anta förenklade ESRS-standarder under mitten av 2026.

När det gäller CSDDD skjuts kraven på företagen fram ett år och börjar nu gälla den 26 juli 2029, i stället för den 26 juli 2028. EU‑kommissionen ska dessutom senast i juli 2027 ta fram riktlinjer som ska vägleda företagen i hur de ska arbeta med due diligence.

En digital portal ska upprättas av EU-kommissionen med mallar och riktlinjer som samlar både EU-krav och nationella rapporteringskrav för att underlätta för företagen.

Mer information 

EU-kommissionen – om de olika förenklingspaketsförslagen (på engelska), 2026-04-21
Central Sweden – om EU-kommissionens ursprungliga förslag, 2025-05-04
Verksamhet.se – om de viktigaste ändringarna genom Omnibus I, 2026-01-20
Region Värmland – Omnibus I – uppdatering om krav för hållbarhetsrapportering, 2026-02-06

Kontaktperson på Central Sweden
Philip Eriksson
EU-strateg inom Energi och klimat samt Transport och infrastruktur

philip.eriksson@centralsweden.be

+32 497 54 06 53

Besök Philips profil på LinkedIn

Kontaktperson på Central Sweden
Frida Eriksson
Informationsansvarig

frida.eriksson@centralsweden.be

+32 496 30 69 55

Besök Fridas profil på LinkedIn.