Bevakningsinformation

Nya EU-lån för att finansiera satsningar på försvar?

Published On: 2025-02-26Last Updated: 2025-03-04

Bildkälla: EU-kommissionen

Under tisdagen nämnde von der Leyen ett nytt instrument för EU-medel till försvarsindustrin, men hur ska det finansieras? Denna högaktuella fråga kommer diskuteras mycket under den kommande tiden. Mer EU-medel till försvarsindustrin kommer påverka Central Swedens regioner, inte minst arbetsmarknaden i Region Örebro län.   

Enligt mediaföretaget Politico uttalade sig EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i samtal med reportrar under tisdagen den 25 februari 2025 ett möjligt nytt EU-instrument för att kunna finansiera de ökade försvarsutgifterna inom EU. Tanken med det nya verktyget är att i så fall kunna fokusera på investeringar i viktiga vapensystem som missiler, ammunition, militär användning av AI, drönare och integrerade luftförsvar. Kopplat till EU:s investeringar i försvar finns  också en mycket tydlig geopolitisk dimension, såväl kopplat till Ukraina som till spänningen i relationen till USA. Ukrainas president Zelenskyj lyfte exempelvis fram idéen om en gemensam europeisk militärstyrka under säkerhetskonferensen i München, som gick av stapeln 14-16 februari. Riktigt där är EU inte, men det är ingen högoddsare att nästa EU-budget kommer innehålla stora satsningar på försvarsindustrin.  

Tips! Mycket lyssningsvärd analys av läget och Zelenskyjs tal i Europapodden från den 18 februari 2025: 

En viktig fråga är hur initiativet ska finansieras, vilket von der Leyen inte sa något om. Flera länder har under den senaste tiden uttalat sig positivt till en gemensam finansiering genom att ta nya EU-lån. Sverige är dock generellt mycket tveksamt inställda till EU-lån. Att våra nordiska grannar Finland och Danmark är öppna för nya EU-lån kopplat till försvar, bidrar säkerligen till att finansminister Elisabeth Svantesson inte helt stängde dörren när hon fick frågan inför rådsmötet den 18 februari 2025. Sedan dess har även Socialdemokraterna gått ut med att de vill se EU-lån för att rusta upp försvaret (20 februari 2025).  

Om det nya verktyget inte ska finansieras genom gemensam EU-skuld, kvarstår omfördelning av medel från andra EU-fonder, bidrag från medlemsländer eller möjligen en större roll för institutioner som Europeiska investeringsbanken (EIB) samt privata banker för att öka utlåningen till EU:s försvarssektor. Försvar är dock fortsatt en nationell kompetens, och idag är det de nationella statsbudgeterna som står för respektive lands försvarsutgifter. Det som talas om nu på EU-nivå bör således ses som ett komplement, inte en ersättning.

Nya EU-lån skulle troligen tillkomma parallellt med det redan föreslagna underlättandet av skuldreglerna, som idag (förfaranden pågår just nu mot sju länder, inklusive Frankrike, som i dagsläget har ett mycket större underskott än som är tillåtet) hindrar EU-länder att låna till sina egna statsbudgetar om underskotten redan är stora. EU-kommissionen föreslår alltså att införa ett undantag kopplat till satsningar inom försvaret. Sverige har tidigare varit tveksam till detta, men frågan är om vår position kommer att ändras nu när världsläget och världsordningen ändras. Euractiv har en intressant lista på hur de olika medlemsländerna ser på hur EU:s satsningar på försvar ska finansieras.  

Vidare kvarstår även den kniviga frågan om hur EU:s försvarsindustri ska definieras. Är det endast EU-ägda företag som det ska satsas på, eller företag med tillverkning i EU? Hur ska multinationella företag klassas? Frågan är av särskild vikt för Sverige då få av de stora företagen inom försvarsindustrin är svenskägda, något som Totalförsvarets forskningsinstitut konstaterar i en rapport från februari 2024: 

[Sveriges försvarsindustri] domineras av en grupp större företag, där alla de stora utom Saab är utlandsägda – som BAE Systems Bofors och BAE Systems Hägglunds som båda ägs av brittiska BAE, Nammo har norska staten och finska Patria som ägare och Eurenco har franska ägare. 

Europeiska ledare kommer att samlas i London den 2 mars och i Bryssel den 6 mars för att diskutera gemensam försvars- och säkerhetspolitik. Utkomsten av dessa möten kommer bli avgörande för frågan om en eventuell EU-finansiering av ett mer gemensamt försvar.

För första gången har EU numera en kommissionär för försvar- och rymdfrågor, Litauens Andrius Kubilius. Portföljen är skapad som svar på kriget i Ukraina, Europas förändrade säkerhetssituation och behovet av en mer enad europeisk försvarspolitik. Det är således också en politisk signal, att EU-kommissionen ser att det är så pass viktigt med en mer gemensam försvarspolitik att det krävs en egen kommissionär. Som första stora initiativ kommer Kubilius den 19 mars att presentera en så kallad vitbok, det vill säga en vision om ett framtida europeiskt försvar. Denna förväntas innehålla en lista över prioriteringar för gemensam utveckling av militär utrustning samt finansieringsalternativ. 

Enligt Politico har flera huvudstäder redan skickat in sina önskelistor. Paris har listat sju områden, bland annat rymd, luftförsvar, militär AI och djupanfallsförmåga. Nederländerna har föreslagit rymd, maritim domänmedvetenhet och luftförsvarPolen och de baltiska länderna fokuserar på ammunition, förstärkning av den östra gränsen och luftförsvaret, bland annat. Oklart är om Sverige också har uttryckt vilka områden som vore önskvärda, det är möjligt att detta arbete inte gjorts lika öppet. Saab, likt många andra stora företag inom försvarsområdet, har åtminstone fördubblat sin budget för politisk påverkan, rapporterar Politico. 

Hur påverkar detta Central Swedens regioner ur ett ekonomiskt perspektiv?
Den svenska försvarsindustrin växer så det knakar konstaterar Svenska Dagbladet i maj 2024. En stor del av dessa företag finns i Central Swedens regioner, eller i grannregionerna Värmland, Östergötland (Saab) och Västernorrland (Bofors). Förutom frågan om kompetensförsörjning är det just frågan om investeringar som är avgörande, det konstaterar Björn Andersson, affärsutvecklingschef på Nammo i en intervju med Sveriges radio i oktober 2023. Nammo är en av fyra tillverkare av artilleriammunition i Europa och har delar av sin tillverkning i Karlskoga.  

”Jag tror inte att någon kan bygga ut sin kapacitet så mycket som det efterfrågas idag utan att vi får in statliga investeringar i verksamheten.” 

Statliga eller europeiska medel – effekten borde bli densamma, vilket tydligt kommer påverka både arbetsmarknader och ekonomisk tillväxt i de berörda regionerna.  

Mer information
Politico: Von der Leyen floats EU effort to finance missiles, ammunition and air defense (2025-02-25)
Dagens Nyheter: Så har Rysslands invasion och Nato lyft svensk försvarsindustri (2024-02-28)
Totalförsvarets forskningsinstituts rapport En sammanflätad industri – En nätverksanalys av de europeiska försvarsföretagen (2024-02-24)
Sveriges Radio: Svårt att växa för försvarsindustrin – trots hög efterfrågan (2023-10-23)
EU:s första försvarskommissionär står inför stora utmaningar – Central Sweden (2024-11-20)
Samråd och lägesrapport: Den framtida EU-budgeten  – Central Sweden (2025-02-19)
Fler öppnar för EU-lån till försvar: ”Kommer gynna Sverige” – Nyheter (Ekot) | Sveriges Radio (2025-01-16)
Knäckfrågan inför EU:s nästa långtidsbudget – Var ska pengarna komma ifrån? – Central Sweden (2024-10-02) 

Poddtips nr 2! En nationalekonomisk analys av världspolitiken och dess påverkan på EU:s eventuella gemensamma upplåning i Ekonomikanalens podcast Världsekonomin med Katrine Kielos och Claes Måhlén, avsnitt 34. Sirenerna ljuder – Europa står inför ödestimma:

Kontaktperson på Central Sweden
Ebba Bjerkander
Kontorschef

ebba.bjerkander@centralsweden.be

+32 495 79 13 92

Besök Ebbas profil på LinkedIn