Bevakningsinformation

Ny strategi för EU:s inre marknad

Published On: 2025-11-12Last Updated: 2025-11-19

Hjälpa små och medelstora företag att expandera, förenkla regelverk och underlätta handel över gränserna. Det är några av förslagen som lyfts i EU:s strategi för den inre marknaden som kom tidigare i år.

Bildkälla: EU-kommissionen

Den 21 maj 2025 presenterade EU-kommissionen en ny strategi för den inre marknaden. Syftet är att förenkla, fördjupa och förverkliga samarbetet mellan EU:s medlemsländer för att stärka tillväxt, sysselsättning och innovation – samt göra Europa mer attraktivt för investeringar.

Strategin innehåller en bred uppsättning åtgärder som ska lanseras successivt under åren 2025–2027. Nedan sammanfattas de viktigaste fokusområdena.

Ta bort skadliga hindren på EU:s inre marknad

EU-kommissionen kommer prioritera att eliminera de tio mest akuta hindren – de så kallade ”Terrible Ten” – utan att enligt kommissionen kompromissa med sociala eller miljömässiga standarder. Dessa är:

Överdrivet komplexa EU-regler
Brist på nationellt ansvarstagande för den inre marknaden hos medlemsstaterna
Komplicerade förutsättningar för att etablera och driva företag
Erkännande av yrkeskvalifikationer
Omfattande förseningar i standardiseringsprocesser som hämmar innovation och konkurrenskraft
Fragmenterade regler för förpackningar, märkning och avfall
Föråldrade harmoniserade produktregler och bristande efterlevnad
Restriktiv och diversifierad nationell reglering av tjänster
Byråkratiska processer för tillfällig utstationering av arbetstagare
Territoriella leveransbegränsningar

Modernisera tjänstemarknaden

EU-kommissionen vill med strategin stärka tjänstemarknaden och underlätta handel över gränserna. Några av de åtgärder som föreslås är:

Föreslå en byggtjänstlagstiftning
Förenkla tillståndsprocesser för bostadsbyggande
Främja gränsöverskridande industritjänster
Utveckla en vägledning om affärstjänster och proportionalitet i detaljhandelsregler
Föreslå en ny EU-lag om leveranstjänster som ersätter posttjänstdirektivet och förordningen om gränsöverskridande paketleveranser
Föreslå en ”Digital Networks Act”
Lansera ett initiativ för digital tågbiljettbokning
Lansera ett initiativ för papperslös mobilitet
Lansera ett initiativ för gränsöverskridande biluthyrning
Säkerställ ett enhetligt genomförande av tjänstedirektivet

EU-kommissionen bedömer att just bygg och- postsektorn är två områden där en förbättrad inre marknad skulle innebära ett stort genomslag.

Ett 28: regelverk för att komma runt 27 medlemsländers regelverk?

I de två rapporterna från italienarna Draghi och Letta föreslås att införa ett så kallat 28:e regelverk för att komma runt problematiken med olika regelverk i medlemsländerna. Företag, särskilt start-ups, lyfter att olikheter i regler och brist på digitala, enkla och snabba processer för bolagsbildning och investering hindrar dem från att växa inom EU. Syftet med ett 28:e regelverk är att det ska kunna erbjuda en gemensam uppsättning regler och en gemensam juridisk ram för företag som baseras på standardiserade digitala lösningar. Regelverket ska kunna förenkla gällande regler och minska risken och kostnaden vid misslyckanden genom att hjälpa företagen inom områden som insolvens, arbetsrätt och skattelagstiftning. EU-kommissionen ska även undersöka möjligheten att företag ska kunna etablera sig i Europa snabbare, helst inom 48 timmar.

Ett förslag om ett 28:e regelverk väntas komma under Q1 2026.

Central Sweden kommer att skriva en särskild artikel om förslaget senare under hösten.

Digitalisera regelverk och förfaranden

Som en del av EU-kommissionens åtagande att minska regelbördan och den administrativa bördan för företag lanserade de den 21 maj även ett fjärde omnibuspaket om förenklingar för företag. Ambitionen är att avsevärt minska företagens årliga administrativa kostnader. Företag ska kunna:

Lämna in handlingar digitalt för att uppfylla EU:s produktlagstiftning
Tillhandahålla produktanvisningar digitalt i stället för på papper.

Kommissionen föreslår även utökad användning av digitala produktpass (DPP), revidering av e-faktureringsregelverket och att standarden ska bli obligatorisk samt att digitaliseringsregler ska införas i ramverket för standardisering och offentlig upphandling.

Central Sweden har skrivit mer om det fjärde omnibuspaketet här.

Säkerställa bättre efterlevnad och genomförande av EU:s regelverk

För att reglerna ska få verklig effekt kräver strategin ett ökat nationellt ansvar. Varje medlemsland uppmanas att utse en särskild ”sherpa” på hög nivå, det vill säga en högt uppsatt tjänsteperson som ska följa upp hur EU-regler tillämpas.

I Sverige har vi sedan 2024 ett implementeringsråd vars uppdrag är att bistå regeringen i arbetet med att genomföra EU-rättsakter som får konsekvenser för svenska företag. Rådet ser till att nya EU-regler inte införs strängare än nödvändigt och att onödiga regler och kostnader undviks. Målet är att minska administrativa och andra kostnader för företag när EU-regler blir svensk lag. Rådet ger regeringen råd och rekommendationer om nya EU-regler som ännu inte gäller i Sverige. Allt arbete utgår från företagens perspektiv.

Ytterligare förslag på åtgärder är att lägga fram en årlig genomförandeagenda för den inre marknaden, stärka de nationella Solvit-centren samt genomföra systematisk uppföljning av de strukturella hinder som Solvit identifierat. Företag och privatpersoner som stöter på problem när en myndighet har hindrat rätten till fri rörlighet på EU:s inre marknad kan få kostnadsfri hjälp av Solvit. Det finns ett Solvit-center i varje EU-land och i EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein. Solvit Sverige finns på Kommerskollegium.

Flera initiativ inom offentlig upphandling, försvar och cirkulär ekonomi

Ytterligare förslag i strategin inkluderar:

Revidering av offentlig upphandling och direktiv för försvarsupphandlingar
Digitalisering och harmonisering av erkännande av yrkeskvalifikationer – även för tredjelandsmedborgare
Digitala ”one-stop-shops” för producentansvar
Förtydligade EU-kriterier för när avfall upphör att vara avfall
Modernisering av produktlagstiftning för att främja hållbarhet och digitalisering

Svenska röster om strategin

Regeringen välkomnar strategin i stort, men betonar vikten av att förslagen inte undergräver arbetstagares rättigheter eller den svenska arbetsmarknadsmodellen – särskilt när det gäller tjänstehandel. För regeringen är åtgärder som rör tjänstesektorn, digitalisering, minskad regelbörda och efterlevnad av inre marknadsregelverket av högsta prioritet – liksom förbättrade villkor för små och medelstora företag, innovation och gränsöverskridande investeringar.

Svenskt Näringsliv anordnade i juni 2025 ett seminarium med anledning av att strategin presenterades. Svenskt Näringsliv ser positivt på strategin i stort, men understryker att det verkliga arbetet börjar nu när förslagen är presenterade. Ett särskilt hinder på den inre marknaden som lyftes under seminariet var bristen på förenklingar. Där kan digitalisering spela en avgörande roll, då det i dag finns stora skillnader mellan medlemsländerna – till exempel i hur snabbt olika typer av intyg kan erhållas.

Att få ett socialförsäkringsintyg för att kunna resa ut och arbeta tar 11 månader i Sverige, medan det går att få det digitalt i Danmark på några dygn.
– Åsa Bergman, koncernchef på Sweco

Det är svårt för EU:s inre marknad att konkurrera med Kina och USA

Trots många politiska förslag på förenkling och fördjupning av den inre marknaden för att stärka EU:s konkurrenskraft, är det svårt för EU att mäta sig med USA och Kinas enorma och enhetliga marknader. Utan att krångla till det alltför mycket beskriver Politico problematiken i att jämföra EU:s inre marknad med Kinas och USA:s

Europe, meanwhile, contains 27 different member countries, with tastes, language, culture and weather all varying dramatically from place to place.

The Commission can ensure the most frictionless trade rules in the world, but it will still be a challenge to get Italians to buy Birkenstocks, or for Poles to choose bacalao over sausages.

Bakgrund

Den inre marknaden har sedan starten för över 30 år sedan varit en motor för EU:s tillväxt och samarbete. I dag omfattar den 26 miljoner företag, 450 miljoner konsumenter och en BNP på 18 biljoner euro – cirka 18 procent av världsekonomin.

Strategin är ett direkt svar på Europeiska rådets uppmaning i april 2024 att senast i juni 2025 ta fram en övergripande strategi för EU:s inre marknad. Uppmaningen stöddes av medlemsstaterna. Det framgår också tydligt i rapporterna från Enrico Letta och Mario Draghi, som betonade vikten av en fullt integrerad inre marknad för att stärka Europas konkurrenskraft.

Vad händer nu?

EU-kommissionen kommer att ta fram lagförslag för att genomföra strategin, några av dem kommer redan under nästa år och går att läsa mer om i EU-kommissionens arbetsprogram för 2026, vilket går att jämföra med en verksamhetsplan.