Ny proaktiv strategi för att stärka Europas ekonomiska säkerhet – som kommer alldeles för sent?
Stärkt europeisk säkerhet genom minskade beroenden, skydd av kritiska sektorer och en union som är mer motståndskraftig mot geopolitiska och ekonomiska risker – det är huvuddragen i EU:s nya strategi. Som första stora satsning presenterades handlingsplanen Resource EU, som ska säkra tillgången på kritiska råmaterial. Är detta ett exempel på ett mer proaktivt EU – eller ett reaktivt drag i ett snabbt föränderligt geopolitiskt landskap?
Bildkälla: EU-kommissionen
Den 3 december 2025 lade EU-kommissionen fram en ny strategi för att stärka Europas ekonomiska säkerhet – det så kallade “Economic Security Package”. Syftet är att EU ska stå starkt och vara motståndskraftigt mot växande externa ekonomiska hot, samtidigt som öppenheten och engagemanget för internationell handel och investeringar bevaras. Fokus ligger på att främja industriell styrka, skydda europeiska intressen och att ingå partnerskap med likasinnade länder.
EU-kommissionen presenterar strategin som ett paradigmskifte – från att reagera i efterhand till att arbeta mer proaktivt och systematiskt, samt att vara beredd att agera snabbt vid nya risker. Kommissionen vill använda EU:s ekonomiska tyngd på ett mer strategiskt sätt, bland annat genom att reglera tillträdet till den inre marknaden. Kommissionen betonar att åtgärderna ska vara riktade och proportionella, och fokusera på specifika högrisksituationer. Samtidigt lyfter de att EU, medlemsländerna och företagen i allt högre grad måste acceptera de ekonomiska kostnader som följer av ökad säkerhet och motståndskraft.
Sex prioriterade områden i strategin
Strategin pekar ut sex högriskområden där EU:s omedelbara fokus ligger på att:
- Minska beroendet av strategiska varor och tjänster
- Locka säkra investeringar till EU
- Stödja en livskraftig europeisk försvars- och rymdindustri samt andra kritiska sektorer
- Säkra EU:s ledarskap inom kritisk teknik
- Skydda känslig information och känsliga uppgifter
- Skydda Europas kritiska infrastruktur
Resource EU – strategins första stora satsning
Det första stora initiativet för att stärka Europas ekonomiska säkerhet är handlingsplanen Resource EU, som presenterades samtidigt som strategin. Målet är att snabba på och förstärka insatserna för att trygga EU:s tillgång på kritiska råmaterial, som sällsynta jordartsmetaller, kobolt och litium. Initiativet bygger på förordningen om kritiska råmaterial och ska ge finansiering och konkreta verktyg för att skydda industrin från geopolitiska störningar och prischocker. Det ska även främja projekt för kritiska råmaterial, både inom och utanför EU, samt leda till partnerskap med likasinnade länder för att diversifiera försörjningskedjorna.
Andra röster om de nya förslagen
Svemin, branschorganisationen för gruvor och mineralproducenter i Sverige, välkomnar EU:s initiativ ReSourceEU och ser det som ett viktigt steg för att säkra tillgången till metaller och mineral inom unionen. Organisationens vd, Maria Sunér, lyfter fram behovet av snabbare tillståndsprocesser, tydligare regelverk och bättre finansieringsmöjligheter både för Europa och Sverige. Hon betonar att EU:s satsningar är avgörande i ett läge där råmaterialförsörjning blivit en strategisk fråga, särskilt med tanke på Kinas dominans och USA:s fokus på egen försörjning. Svemin framhåller också vikten av att harmonisera miljölagstiftningen för att gruvprojekt ska komma framåt samt att tre miljarder euro nu riktas till strategiska projekt för att stärka hela värdekedjan från utvinning till tillverkning. Maria Sunér uppmanar Sverige och regeringen att agera kraftfullt för att säkra konkurrenskraft och undvika ökade strategiska beroenden – annars riskerar både Sverige och EU att tappa kontrollen över viktiga värdekedjor.
Europeiska miljöbyrån (EEB) riktar skarp kritik mot ReSourceEU-paketet och varnar för att de nya EU-förslagen riskerar att prioritera försvarsindustrins behov framför miljöskydd, mänskliga rättigheter och långsiktig motståndskraft. EEB menar att gemensam lagerhållning och upphandling av kritiska råmaterial främst gynnar försvarssektorn, samtidigt som viktiga miljölagar urholkas och transparensen minskar. Organisationen lyfter särskilt att försvagade miljökrav och snabba tillstånd för gruvor riskerar att drabba vattenkvalitet, natur och utsatta samhällen. Trots EU:s satsning på tre miljarder euro konstaterar EEB att Europas investeringar i batterimetaller och projekt för förnybar energi är långt mindre än Kinas, och att flera strategiska partnerskap ännu inte lett till konkreta resultat. Samtidigt varnar de för att försvarsmateriel kan ges företräde framför material för energiomställning, vilket kan äventyra EU:s klimatmål. På den positiva sidan lyfter EEB att begränsningar för export av vissa metallskrot och nya åtgärder för aluminium och koppar kan bidra till ökad cirkularitet och stärkt ansvarstagande inom EU.
Nyhetssajten Euractiv beskriver förslaget som en besvikelse och konstaterar att det saknar både nya instrument, nya verktyg och nya pengar. Det ekonomiska säkerhetspaketet likställs med att EU-kommissionen ”häller gammalt vin i nya flaskor”, där inga nya satsningar presenteras även om det antyds att större förändringar kan komma framöver. Euractiv beskriver Resource EU som en särskilt stor besvikelse, där det nya centrumet för kritiska råmaterial, som framför allt består av ett informellt initiativ för lagerhållning och övervakning av kritiska råvaror – är helt beroende av om medlemsstaterna frivilligt ställer upp. Trots detta finns det en förhoppning om att de största förändringarna ännu ligger framför oss och att engagemang från medlemsländerna kan bli avgörande för att nå framgång.
Vad händer nu?
För att genomföra strategin för att stärka Europas ekonomiska säkerhet ska EU-kommissionen både anpassa befintliga verktyg och utveckla nya för att minska nuvarande glapp i Europas ekonomiska säkerhet. Det handlar bland annat om att:
- Styra EU-finansiering mot projekt som stärker unionens ekonomiska säkerhet.
- Uppmuntra Europeiska investeringsbanken och nationella utvecklingsbanker att prioritera företag som minskar beroendet av högriskländer.
- Uppmuntra medlemsländer att använda befintliga statsstödsregler för att stärka europeisk industri i strategiska områden.
- Se över nuvarande regelverk för offentlig upphandling.
- Lansera en pilot som ska identifiera start-ups i känsliga teknikområden och ge stöd till dem som riskerar fientliga uppköp.
- Minska teknikberoenden genom flera nya eller reviderade lagförslag, såsom EU:s uppföljning av halvledarförordningen, Chips Act 2.0, Kvantumakten och akten för moln och AI-utveckling (Cloud and AI Development Act).
Läs mer
EU-kommissionens pressmeddelande om strategin för att stärka Europas ekonomiska säkerhet
EU-kommissionens faktablad om strategin för att stärka Europas ekonomiska säkerhet
EU-kommissionens pressmeddelande om ResourceEU
EU-kommissionen: Frågor & svar om ResourceEU
EU-kommissionens faktablad om ResourceEU
EU-kommissionen: Nästa steg för strategin för att stärka Europas ekonomiska säkerhet
Kontaktperson på Central Sweden
Elinor Jakobsson
EU-strateg inom innovation för grön omställning, industripolitik och digitalisering
+32 496 30 69 42
